Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hopp - Hopparsekten - Hoppe, Otto - Hoppe, 1. Bruno - Hoppe, 2. Ragnar - Hoppegarten - Hoppe-Seyler, Felix - Hoppner, John - Hoppning till häst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. Idrottsliga h. (prestationsh.):
a. Längdh.
b. Höjdh.
c. Trestegsh.
d. Stavh.
Med el. utan
anlopp.
C. Hopp, hörande till inomhusidrotten. (Urspr.
gymnastiska h., vilka utföras som
prestationsh.).
Jfr Gymnastik, Längdhopp, o.s.v.,
Inomhusidrott och S i m h o p p. O.K-gh.
Hopparsekten, extatisk religiös rörelse, som
på 1840-talet i hoofianismens (se H o o f i
a-n e r) spår spred sig i Småland (särsk. Västbo
hd). Dess anhängare kallade sig ”hopparna”
el. ”rösterna” och höllo nattetid enskilda
sammankomster under kvinnlig ledning, varvid
förekom läsning ur Luthers och J. O. Hoofs
postillor, bön (alltid knäböjande), sång (”Sions
sånger”) och s.k. andlig dans. Rörelsen, mot
vars överdrifter hoofianerna reagerade,
förlorade snart all betydelse. — Litt.: J. G.
Hazén i ”Växjö stifts hembygdskalender”, 1912.
A.M-n.
Hoppe, Ernst Otto Liebegott, lexikograf
(1857—1919), fil. kand, i Uppsala 1882, fil.
he-dersd:r där 1917, från 1897 medl. av
redaktionen av ”Sv. akad:s ordbok”, där H. nedlade
ett synnerligen plikttroget arbete och från
1903 verkade som en av souscheferna. 1895
deltog H. i stiftandet av
Rättstavningssällska-pet, vars tidskr. ”Nystavaren” han redigerade
(4 bd, 1886—92). H. utgav bl.a. de i talrika
uppl. utkomna ”Tysk-sv. ordbok” (1886) och
”Sv.-tysk ordbok” (1892) samt åtskilliga
skolböcker. E.H.
Hoppe. 1) Bruno Christian H., målare
(f. 28/u 1859), har företrädesvis ägnat sig åt
porträttkonsten och utfört flera om solida
studier vittnande bilder för offentliga inst. och
enskilda hem, särsk. i Malmö. E.W.
2) Knut Ragnar Johan H., den
föregåendes brorson, konsthistoriker, museiman (f. 19/s
1885), fil. lic. i Lund 1916, amanuens vid
Nationalmuseum 1917, intendent där 1922, har
utg. arbeten särsk. om nyare franskt måleri:
”Degas och hans arbeten i nordisk ägo” (1922),
”Honoré Daumier, Gustave Courbet” (1929),
”Frangois Bouchers teckningar i
Nationalmuseum” (1928—30) samt vidare om sv.
konstnärer, särsk. Elias Martin (1923). E.W
Ho’ppegarten, Tysklands förnämsta
kapplöp-ningsbana, strax ö. om Berlin.
Hoppe-Seyler [-sai’-]> Ernst Felix
Immanuel, tysk fysiolog och kemist (1825—95), prof,
i Berlin 1860, i Tübingen 1861, i Strassburg
1872, utförde banbrytande arbeten över
blodfärgämnen, äggviteämnen, jäsningsprocessen
m.m. Han grundade 1817 ”Hoppe-Seyler’s
Zeit-schrift für physiologische Chemie”. Lj.
HOPPNING
Hoppner [hå’pna], John, engelsk målare
(1758—1810). Efter studier vid konstakad.
ägnade sig H. åt landskaps- och framförallt åt
porträttkonst. Som porträttör var han mycket
anlitad av hovet och högadeln och var en svår
John Hoppner: Prinsessan Mary. Windsor
castle.
konkurrent till Lawrence. H. var starkt
påverkad av Reynolds i teknik och komposition
och kallas ofta Reynoldsepigon, men hans
utomordentligt kultiverade färgsinne och goda
karakteriseringsförmåga göra ett sådant
omdöme oberättigat. H. har producerat en
oerhörd massa porträtt, varav de flesta finnas i
privat ägo. En del av hans bästa saker
bevaras i St. James’ palace och National gallery.
— Litt.: W. Mc Kay & W. Roberts, ”J. H.”
(1909). B.B.
Hoppning till häst. Den nuv. metoden
för h. grundlädes o. 1900 av dåv. italienske
löjtnanten Caprilli. Tidigare ansåg man, att
ryttaren vid h. borde hjälpa hästen genom att
medelst inverkan av tyglar, sits och skänklar
bestämma avsprånget för honom. Inverkan
med tyglarna och bristande följsamhet ledde
till att ryttaren lätt i språnget drog upp
hästens huvud, så att ryggen sänktes. Genom
studium av hästens sätt att hoppa utan ryttare
med sänkt huvud och välvd rygg fann Caprilli,
— 301 —
— 302 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
