Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horn (musik) - Horn (bergspets) - Horn (socknar) - Horn, Kap - Horn (stad) - Horn, ätt - Horn, 1. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORN
Valthorn (ventilhorn).
di caccia), som i slutet av 1600-talet i
Frankrike blivit ett långt, smäckert, cirkelrunt rör
med vid tratt och strutformigt munstycke och
med en på samma gång vek och praktfull ton,
som snabbt gav det plats i orkestern. Valt-h.
frambragte eg. blott naturtoner, men vid
1700-talets mitt uppfann hornisten A. J. Hampel i
Dresden de s.k. stopptonerna: då handen föres
in i tratten, kunna naturtonerna genom
stoppning fördjupas med en halv el. hel ton. Vid
denna tid insattes även byglar av olika längd
(ty. Inventionen), varvid olika stämningar
möjliggjordes. Dessa h. kallades
inventions-h.; de första tillverkades i Dresden o. 1753
av J. Werner. Efter 1816 försågs h. med
ventiler, först 2, sedan 3 — v e n t i 1-h. —,
varigenom en fullst. kromatisk skala kunde
åstadkommas (jfr ital. corno cromatico). —
Kompositioner för valt-h. ha skrivits av bl.a. Haydn,
Mozart, Beethoven, v. Weber, Schumann och
Brahms. Bland framstående tidigare
valt-h.-virtuoser i Sverige märkas bröderna
Steinmül-ler och J. M. Fr. Hirschfeld. — Jfr B a s s e
11-h o r n, Bygelhorn, Lur och Oboe. D.F.
Horn [hårn] (ty.), i de tyska alperna om en
brant och hög bergspets, t.ex. Finsteraarhorn
Horn. 1) S:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län,
n.n.ö. om Billingen; 18,21 kvkm., därav 17,so
land; 471 inv. (1932; 26 inv. pr kvkm.); 9,»8
kvkm. åker (1927; 56,1 % av landarealen), 5,i?
kvkm. skogsmark. — Pastorat: H., Frösve och
Säter, Mariestads kontrakt, Skara stift. J.C.
2) S:n i Kinda hd, Östergötlands län, s.ö. om
Kisa, intill Smålandsgränsen; 193,74 kvkm.,
därav 163,87 land; 2,446 inv. (1932; 15 inv. pr
kvkm.); 27,26 kvkm. åker (1927; 16,6% av
landarealen), 119,46 kvkm. skogsmark. Egendomar:
Flytthem, Väsby, Åby m.fl. — Pastorat: H. och
Hycklinge, Kinds kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Horn, Kap, se Kap Horn.
Horn [hårn], stad, se H o o r n.
Horn, finländsk-svensk ätt, vars tidigaste
med säkerhet kände medl. är Olof Mattsson
till Åminne i Halikko s:n, Finland; han nämnts
1381—1415 och var död före 1438. Hans
sonson, Klas Henriksson, riksråd 1488—1520,
innehade utom Åminne även Kanckas i Masku
s:n. Med dennes båda söner delas ätten i en
Å m i n n e-gren och en K a n c k a s-gren
(huvudgrenen utslocknad 1728). Om de friherrliga
och grevliga utgreningarna se släktöversikten;
endast grevliga ätten H. af Åminne fortlever.
—■ Förutom nedannämnda släktmedl. märkes.
Agneta H. (1629—72), dotter till H.8), g.
1648 med översten friherre Lars Cruus (1621
—56); en av henne förf, självbiografi (utg.
1908 av S. Leijonhufvud) är enastående i vår
1600-tals-litteratur genom sin intimt personliga
friskhet. C.
1) Henrik Klasson H., krigare och
ämbetsman (trol. 1513—95), anlitad av Gustav
Vasa från 1540-talet i militära och
förvaltningsärenden. Från 1544 bosatt i Finland,
hade han befäl i ryska kriget 1555 och var 1549’
—61 lagman i s. Finland. H. var hertig Johans
råd och hovmästare under dennes finska tid,
men under tvisten mellan Johan och Erik XIV
tog han konungens parti, vittnade mot den
förre och deltog i erövringen av Åbo samt blev
rådsherre och erhöll höga befälsposter. Under
Johans regering var han till en början i onåd;
men anlitades snart åter i det ryska kriget
under 1570-talet. 1582—86 innehade han olika
Klas Kristersson Horn. Målning av okänd
konstnär. Gripsholm.
— 311 —
— 312 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
