Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornavan - Hornballar - Hornbin - Hornblände, hornbländemineral - Hornbländeskiffer - Hornbländesten - Hornborg - Hornborg, Eirik - Hornborga - Hornborgasjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNBORGASJÖN
Hornavan, sjö i Arjeplogs s:n, Lappland,
inom Skellefte älvs flodområde; 248 kvkm.; 425
m.ö.h.; 221 m. djup. H. är Sveriges djupaste
sjö och näst Torneträsk den största av de
lappländska sjöarna, övre delen av H. är ett
enda stort djupbäcken med nästan lodrätt mot
djupet sluttande sidor, medan den s.ö., örika
och åsfyllda delen är mycket grund och flack
(se kartskissen). H:s vattenyta ligger högre än
de övriga lappländska sjöarna. Detta har
ansetts vara ett bevis för att H. till större delen
är en uppdämningssjö, d.v.s. har fått sitt
avlopp i s.ö. avspärrat genom glaciala
avlagringar. Dock torde H. i sina djupare delar
vara ett verkligt klippbäcken. Jfr Skellefte
älv. — Litt.: A. Ahlenius, ”Beiträge zur
Kenntnis der Seenkettenregion in
Schwedisch-Lappland” (i ”Bulletin of the Geological
institution of the univ. of Upsala”, 5, 1900—01). J.C.
Hornbæk, fiskläge och badort på n. Själland,
vid Öresund, 13 km. n.v. om Helsingör; 1,024
Hornbæk.
inv. (1930). På flygsandsområdet längs kusten
ligger H. Plantage (c:a 2,4 kvkm.). O.P.
Hornballar, veter., se Hov.
Hornbin, se Långhornbin.
Hornblände, hornbländemineral, se
Amfibolmineral.
Hornbländeskiffer, se A m f i b o 1 i t.
Hornbländesten, en massformig bergart,
närstående diorit, mörk och huvudsaki. bestående
av hornblände med något biotit. K.A.G.
Hornborg, medeltida befästningsanläggning
med ännu bevarade vallrester, belägen vid
Hamburgsund (Hombergsund) i Kville s:n,
Bohuslän. Genom vapen- och myntfynd, gjorda
vid en av W. Berg 1910 företagen
undersökning, kan H. dateras till slutet av 1400- och
början av 1500-talet. Trol. har den uppförts
på platsen för en forntida bygdeborg. Den
om-nämnes ej i historiska urkunder. Möjl. har den
förväxlats med Karlsborg (se d.o.) vid
Äby-fjorden. — Litt.: W. Berg, ”H.” (i ”Bidrag till
kännedom om Göteborgs och Bohus läns
fornminnen och historia”, 8, 1910). N.N-n.
Hornborg, E i r i k Mikael, finländsk
skriftställare, historiker och politiker (f. 1879), fil.
kand. 1901, har utg.
skildringar ur
sjömanslivet (”Fortu-na”, 1910, ”Under
segel till Antipoderna”,
1915, ”Tristan da
Cunha”, 1916) och
behandlat sjöfartens
utveckling i
”Segelsjöfartens historia”
(1923) och
”Sjörövare” (1927). Nära
besläktade med H:s
sjömansdikt äro hans
böcker om äventyr i exotisk miljö (”Gudarna”,
1919, ”Cortes”, 1921). I en del skönlitterära
arbeten är uppränningen historisk. I
”Borgungarna” (1929—31) skildrar H. den sv.
kolonisationen i Finland under vikingatiden. Till
hans rent historiska produktion höra ”Kriget”
(1921) och ”Finlands hävder” (3 bd, 1929—31).
H. deltog i arbetet för Finlands självständighet
under världskriget och tillhörde 1916—17 den
av finländare sammansatta 27 :e preussiska
jägarbataljonen i Tyskland. Vid en rad
riksdagar har H. varit representant för Sv. folkpartiet
och särsk. arbetet för stärkandet av landets
försvar. Under senaste tid har H. kraftigt
uppträtt mot Lapporörelsen. E.Ed.
Hornborga, s:n i Gudhems hd, Skaraborgs
län, s.ö. om Hornborgasjön; 16,98 kvkm., därav
13,31 land; 295 inv. (1932; 22 inv. pr kvkm.);
5,24 kvkm. åker (1927; 39,4% av landarealen),
2,n kvkm. skogsmark. H. saknar kyrka. —
Pastorat: Broddetorp, H., Sätuna och Bolum,
Billings kontrakt, Skara stift. J.C.
Hornborgasjön, sjö i Västergötland, v. om
s Billingen; c:a 119 m.ö.h. H. tillhör den i
Sverige sällsynta typen av grunda slättsjöar,
som karakteriseras av yppig växtlighet och
rikt fågelliv. Andra sjöar av samma typ äro
Tåkern i Östergötland och Krankesjön i Skåne.
H:s låga stränder omgivas nästan helt av
vidsträckta torvmarker. Före sista sänkningen
hade sjön en längd av 10 km. och en bredd
av i medeltal 3 km.; största djup vid
medelvattenstånd var c:a 1,5 m. H:s
nederbördsområde är o. 600 kvkm.; viktigaste tillflöde
Slafsan el. Hornborgaån från s.ö. H.
avrinner åt v. genom Flian till Lidan. På gr.
av det stora nederbördsområdet och det
obetydliga avloppet voro vårflödena mycket
häftiga och vållade stora översvämningar. Därför
har sjön varit föremål för flera
sänknings-företag, 1803, 1848—52, 1874—77 och 1904—
14. Den sista sänkningen hade till resultat, att
— 329 —
— 330 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
