Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horn, 17. Claes Fredrik (af Åminne) - Horn af Rantzien, ätt - Horn, 1. Henning Rudolf (af Rantzien) - Horn, 2. Gustaf Jakob (af Rantzien) - Horn, von, ätt - Horn, 1. Brita von - Horn, Alfred Aloysius (Trader Horn) - Hornaryd - Hornavan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORN
J. H. Thomander vidgade klyftan mellan H.
och liberalerna. Av regeringen belönades H.
med ordf.-skapet i Riksbanken 1840—45 och
blev landshövding i Stockholms län 1843 men
dömdes 1849 skyldig i en process rörande
egenmäktigt förfarande med vissa statsmedel och
entledigades från landshövdingeämbetet s.å.
En fragmentarisk självbiografi av H., ”Minnen
ur min lefnad”, är tr. i ”Hist. tidskr.”, 1892.
N.H-g.
Horn af Rantzien, adlig ätt, stammande
från Pommern, där den på 1300-talet innehade
godset Rantzien. H.l) blev greve 1719, hans
ättegren utslocknade 1892. Hans brorbarn,
bland dem H.2), upphöjdes 1719 i friherrligt
stånd; denna ättegren utslocknade 1775. C.
1) Henning Rudolf H. af Rantzien,
greve, krigare (1651—1730), deltog i skånska
kriget, 1695 överste
och kommendant i
Narva, som han 1700
med stor tapperhet
försvarade mot
ryssarna, varpå han
blev generalmajor
och upphöjdes till
friherre. 1704 blev
H. fången, då Narva
efter ett lysande
försvar föll i ryssarnas
händer, och fördes
med sina 6 barn till
Moskva. 4 av hans döttrar blevo under
fångenskapen gifta med sv. officerare. Efter en
tidvis mycket hård fångenskap hemkom H. 1715,
blev s.å. generalfälttygmästare
och 1719 riksråd och greve. I
rådet tillhörde H. det
holstein-ska partiet. — Litt.: O. Sjögren,
”H. R. H.” (1887). P.S.
2) Gustaf Jakob H. af
Rantzien, den föregåendes
brorson, friherre (1706—56).
Hovmarskalk 1744 hos dåv.
kronprinsessan, sedermera
drottning Lovisa Ulrika,
tillhörde H. den krets kring
drottningen, som verkade för
konungamaktens utvidgning.
Inblandad i revolutionsplanerna
1756, blev han s.å. dömd till
döden av ständernas
kommission samt avrättad. P.N-m.
Horn, von, ätt, som
sannolikt är en utgrening från en
redan på 1200-talet i Bremen
förekommande ätt vam Horne. Till
Sverige inkom o. 1607
köp
mannen Paridon van Horn (d. 1644) och
blev här bruksägare och generalarrendator
av stora sjötullen. Hans brorsons son var
läkaren Johan van Hoorn (se denne), från vilken
den i Sverige alltjämt fortlevande, på
Riddarhuset icke introducerade ätten von H. stammar.
— Litt.: H. Södersteen, ”Ätten von H:s
ursprung” (i ”Personhist. tidskr.”, 27, 1926). C.
1) Brita Clara Alice Augusta Florence von
H., författarinna (f. % 1886), debuterade med
renässansdramat ”Lucrezia” (1912), utgav 1917
dramat ”Kring drottningen” och 1919
treakta-ren ”Yttersta dagen”; bland hennes romaner
märkas ”Den döda gården” (1922), ”Syndens
lön” (1923), ”Hennes nåd översten” (1925) och
”Kärlekens narr” (1929). B.Lz.
Horn [hän], Alfred Aloysius, pseud.
för en gammal engelsk trader i Afrika (även
kallad Trader Horn), vars upplevelser i v.
Ekvatorialafrika upptecknats av den
sydafrikanska författarinnan Ethelreda Lewis och
vunnit synnerligen vidsträckt läsekrets, särsk.
i den engelsktalande världen. På sv. har d. 1
av hans minnen utgivits under titeln ”Som
trader på Elfenbenskusten” (1928). G.B-r.
Hornaryd, s:n i Uppvidinge hd, Kronobergs
län, n.n.ö. om Växjö, intill sjön örken och
länsgränsen; 27,« kvkm., därav 21,so land; 443
inv. (1932; 21 inv. pr kvkm.); 2,02 kvkm. åker
(1927; 9,4% av landarealen), 14,»a kvkm.
skogsmark. I H. ligger en del av Böksholms
industrisamhälle (286 inv.; andra delen i Drevs
s:n). Gemensam kyrka med Drev. — Pastorat:
Sjösås, Drev och H., Uppvidinge kontrakt,
Växjö stift. J.C.
Karta över Hornavan och kringliggande trakter.
- 327 —
— 328 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
