HORNHINNAN blev han chef för l:a armén, som han med framgång ledde till krigets slut. Efter fredsslutet upphöjdes H. till pär och erhöll en na-tionalbelöning av 30,000 p. st. E.Bz. Horneman. 1) Johan Ole Emil H., dansk tonsättare (1809—70), lärare i pianospel (bekant genom sin av många generationer använda pianoskola), skrev pianomusik och en serie folkliga sånger, av vilka särsk. de av kriget 1848—50 föranledda soldatsångerna (”Den Gang jeg drog afsted”, ”1 gaar jeg fik min Tröje” o.a.) vunno stor popularitet. E.A. 2) Christian Frederik Emil H., den föregåendes son, tonsättare (1840—1906), från 1858 elev vid Leipzigs konservatorium, upprättade vid hemkomsten en musikhandel, kämpade ivrigt för att framföra den nyare musiken (med detta mål i sikte en av stiftarna av musikföreningen ”Euterpe” och ”Dansk Kon-certforening”, där han blev dirigent). 1880 upprättade han ett på sin tid mycket ansett privat-konservatorium. H. har komponerat uvertyrer, kantater, skådespelsmusik, sånger, duetter; hans förnämsta verk är operan ”Aladdin”, vars uvertyr är en av de yppersta i dansk musik. E.A. Hornemann, Jens W i 1 k e n, dansk botanist (1770—1841), 1801 lektor vid Botanisk Have, 1808 e.o. och 1817 ord. prof, vid univ. i Köpenhamn, utgav 1805—40 ”Flora danica” (se d.o.) och författade ett omfattande verk, ”Forsög til en dansk oekonomisk Plantelære” (1796; 3 opl. 1821—37), med uppgifter ang. väx ters nytta och deras utbredning även i Hol stein, Norge, Island och Grönland. Hans stora herbariesamlingar förvärvades av Botanisk Have. O.Gz. Hornes [hårnj, Ph. van M., se H o o r n. Horne Tooke [hän tok], John, engelsk politisk publicist (1736—1812), var 1760—73 präst i London men intresserade sig mera för politik. Ytterligtgående radikal, angrep han J. S. Bute i en pamflett, deltog 1765 i J. Wilkes’ kampanj mot underhuset och misstänktes ha författat Juniusbreven (se d.o.). Under nordamerikanska frihetskriget tog han öppet parti för kolonierna, och 1774 föranstaltade han en insamling till ”barn och änkor efter de engelsmän, som mördats av konungens trupper vid Lexington”. Intet åtal följde, men då uttrycket följ, år upprepades i en pamflett mot talmannen i underhuset, dömdes H. till fängelse och böter. Under 1780-talet spelade H. en framstående roll och stod en tid på den Pittska vvhigregeringens sida; 1794 anklagades han för högförräderi men blev tack vare Erskines försvar frikänd. 1801 invaldes H. i underhuset; s.å. stiftades en lag, enl. vilken präster förklarades icke valbara, varigenom H. uteslöts. P.Dhl. Horneöarna, se Hoorneöarna. Hornfels är en kontaktmetamorf bergart, massformig och mycket finkornig, bildad ant. av lersten el. av lerskiffer, som i metamorfosen förlorat sin skiffrighet; den är grå, gulgrå el. nästan svart. Även kontaktmetamorfa bergarter av annat utgångsmaterial, ss. diabas och märgelbergarter, kallas stundom h., ss. kalk-h. K.A.G. Hornfiskar, f i 1 f i s k a r, Bali'stidæ, grupp bland fastkäkarna (se d.o.) med hög, från sidorna hoptryckt kropp, med 1—3 taggstrålar i främre ryggfenan, med bukfenor reducerade till en enda tagg samt med stora, hårda, platta el. små, taggformiga fjäll och starka, i en slags tandhålor sittande tänder. Flera släkten med ett 100-talet arter i varma hav, särsk. kring korallrev. En art, Bali'stes capri'scus, kommer ibland norrut till England och har en gång påträffats i Bohuslän. N.R-n. Hornfåglar, se Näshornfåglar. Horngrodor, grodsläktet Cerato'phrys av fam. Cystigna'thidæ, utmärkas av kort, paddlik kropp, korta ben och stort huvud med brett gap. Ovan ögonen ha ögonlocken förlängts tappformigt (därav namnet). Huvudet och ryggen äro försedda med upphöjda lister. Hit höra 16 arter, som leva i Sydamerika bl.a. bok-stavsgrodan (se d.o.) och horngrodan, C. cor-nu'ta, som på röd el. brunröd bottenfärg har sidorna tecknade med grönsvarta fläckar och benen tvärbandade. Ett brett, bakåt avsmalnande längsband på ryggen är hos hannen rött, hos honan grönt. Den uppnår en längd av intill 22 cm. O.C-n. Horngummi, ebonit (se d.o.). Horngädda, se Näbbgädda. Hornhinnan, c o r n e a, bildar den främre, runda, konvexa och genomskinliga delen av ögonglobens vägg. Ät sidorna fortsätter sen- — 333 — —- 334 — Tvärsnitt genom hornhinnan.