- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
333-334

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horne, Henry, of Stirkoke - Horneman, 1. Emil - Horneman, 2. Christian Frederik Emil - Hornemann, Jens Wilken - Hornes, Ph. van M. - Horne Tooke, John - Horneöarna - Hornfels - Hornfiskar, filfiskar - Hornfåglar - Horngrodor - Horngummi - Horngädda - Hornhinnan, cornea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HORNHINNAN

blev han chef för l:a armén, som han med
framgång ledde till krigets slut. Efter
fredsslutet upphöjdes H. till pär och erhöll en
na-tionalbelöning av 30,000 p. st. E.Bz.

Horneman. 1) Johan Ole Emil H., dansk
tonsättare (1809—70), lärare i pianospel
(bekant genom sin av många generationer
använda pianoskola), skrev pianomusik och en
serie folkliga sånger, av vilka särsk. de av
kriget 1848—50 föranledda soldatsångerna
(”Den Gang jeg drog afsted”, ”1 gaar jeg fik
min Tröje” o.a.) vunno stor popularitet. E.A.

2) Christian Frederik Emil H., den
föregåendes son, tonsättare (1840—1906), från
1858 elev vid Leipzigs konservatorium,
upprättade vid hemkomsten en musikhandel,
kämpade ivrigt för att framföra den nyare
musiken (med detta mål i sikte en av stiftarna av
musikföreningen ”Euterpe” och ”Dansk
Kon-certforening”, där han blev dirigent). 1880
upprättade han ett på sin tid mycket ansett
privat-konservatorium. H. har komponerat uvertyrer,
kantater, skådespelsmusik, sånger, duetter;
hans förnämsta verk är operan ”Aladdin”, vars
uvertyr är en av de yppersta i dansk musik.

E.A.

Hornemann, Jens W i 1 k e n, dansk
botanist (1770—1841), 1801 lektor vid Botanisk
Have, 1808 e.o. och 1817 ord. prof, vid univ.
i Köpenhamn, utgav 1805—40 ”Flora danica”
(se d.o.) och författade ett omfattande verk,
”Forsög til en dansk oekonomisk Plantelære”
(1796; 3 opl. 1821—37), med uppgifter ang. väx
ters nytta och deras utbredning även i Hol
stein, Norge, Island och Grönland. Hans stora
herbariesamlingar förvärvades av Botanisk
Have. O.Gz.

Hornes [hårnj, Ph. van M., se H o o r n.

Horne Tooke [hän tok], John, engelsk
politisk publicist (1736—1812), var 1760—73 präst
i London men intresserade sig mera för
politik. Ytterligtgående radikal, angrep han J. S.
Bute i en pamflett, deltog 1765 i J. Wilkes’
kampanj mot underhuset och misstänktes ha
författat Juniusbreven (se d.o.). Under
nordamerikanska frihetskriget tog han öppet parti
för kolonierna, och 1774 föranstaltade han en
insamling till ”barn och änkor efter de
engelsmän, som mördats av konungens trupper vid
Lexington”. Intet åtal följde, men då uttrycket
följ, år upprepades i en pamflett mot
talmannen i underhuset, dömdes H. till fängelse och
böter. Under 1780-talet spelade H. en
framstående roll och stod en tid på den Pittska
vvhigregeringens sida; 1794 anklagades han för
högförräderi men blev tack vare Erskines
försvar frikänd. 1801 invaldes H. i underhuset;

s.å. stiftades en lag, enl. vilken präster
förklarades icke valbara, varigenom H. uteslöts.

P.Dhl.

Horneöarna, se Hoorneöarna.

Hornfels är en kontaktmetamorf bergart,
massformig och mycket finkornig, bildad ant.
av lersten el. av lerskiffer, som i
metamorfosen förlorat sin skiffrighet; den är grå,
gulgrå el. nästan svart. Även kontaktmetamorfa
bergarter av annat utgångsmaterial, ss. diabas
och märgelbergarter, kallas stundom h., ss.
kalk-h. K.A.G.

Hornfiskar, f i 1 f i s k a r, Bali’stidæ, grupp
bland fastkäkarna (se d.o.) med hög, från
sidorna hoptryckt kropp, med 1—3 taggstrålar i
främre ryggfenan, med bukfenor reducerade
till en enda tagg samt med stora, hårda, platta
el. små, taggformiga fjäll och starka, i en slags
tandhålor sittande tänder. Flera släkten med
ett 100-talet arter i varma hav, särsk. kring
korallrev. En art, Bali’stes capri’scus, kommer
ibland norrut till England och har en gång
påträffats i Bohuslän. N.R-n.

Hornfåglar, se Näshornfåglar.

Horngrodor, grodsläktet Cerato’phrys av fam.
Cystigna’thidæ, utmärkas av kort, paddlik
kropp, korta ben och stort huvud med brett
gap. Ovan ögonen ha ögonlocken förlängts
tappformigt (därav namnet). Huvudet och
ryggen äro försedda med upphöjda lister. Hit
höra 16 arter, som leva i Sydamerika bl.a.
bok-stavsgrodan (se d.o.) och horngrodan, C.
cor-nu’ta, som på röd el. brunröd bottenfärg har
sidorna tecknade med grönsvarta fläckar och
benen tvärbandade. Ett brett, bakåt
avsmalnande längsband på ryggen är hos hannen rött,
hos honan grönt. Den uppnår en längd av
intill 22 cm. O.C-n.

Horngummi, ebonit (se d.o.).

Horngädda, se Näbbgädda.

Hornhinnan, c o r n e a, bildar den främre,
runda, konvexa och genomskinliga delen av
ögonglobens vägg. Ät sidorna fortsätter sen-

— 333 —

—- 334 —

Tvärsnitt genom hornhinnan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free