Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornhinnan, cornea - Hornhinneastigmatism - Hornhinneinflammation, keratit - Hornhov - Hornindal - Hornindalsvatn - Hornkam - Hornkapsel - Hornkoraller - Hornkorp - Hornmjöl - Hornmusik - Hornnäs - Hornormar - Hornpelare - Hornpipe - Hornplåtar - Hornrocka - Hornrost - Horns - Hornsbergs villastad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNHINNEASTIGMATISM
hinnan. H. består ytterst av ett skivepitel, som
genom tårvätskan hindras att uttorka och
för-hornas. Detta sker efter döden, vilket givit
anledning till namnet. Under epitelet följer en
ganska tjock bindvävsmembran, Bowmans
membran, därefter flera lager mycket
regelbundet ordnade bindvävslameller med starkt
tillplattade celler, h.-celler. Bakåt avgränsas h.
av Descemets membran, en tunn, elastisk hinna,
inåt försedd med ett enlagrat, kubiskt epitel.
H. tillhör ögats brytande medier och
genomsläpper med lätthet ljuset. T.H-n.
Hornhinneastigmati’sm är den vanligaste
orsaken till ögats astigmatism (se d.o.).
Regelbunden h. är ett bildningsfel, varvid
hornhinnan är olika starkt krökt i två mot varandra
vinkelräta meridianer. Oregelbunden h.
uppstår genom sjukdomar i hornhinnan
(inflammation). MiH.
Hornhinneinflammation [-fo’n], k e r a t i t,
en vanlig ögonsjukdom, som yttrar sig i smärta
i ögat, tårflöde, ljusskygghet och försämrad
syn. ögat blir blodsprängt, och
inflammations-härden kan direkt iakttagas som en grå el. gul
fläck i hornhinnan, över härden, vars storlek
kan variera från en knappt iakttagbar punkt
till hela hornhinnan, är ytan ojämn och matt.
H. inbegriper en mängd olika sjukdomar med
lokalisation till hornhinnan. Orsaken är lokal
(skada, övergripande från omgivningen) el.
allmänsjukdom (ex. skrofulos, tuberkulos, syfilis).
Vanl. läker h., kvarlämnande ärr
(hornhinne-fläck, ma’ cula co’rneæ) och förändring av ytans
form (oregelbunden astigmatism, face’tta
co’r-neæ), vilka äro bestående och nedsätta synen.
Vissa svåra h. kunna på få dagar förstöra ett
öga (frätande hornhinnesår, ulcus co’rneæ
ser-pens). Behandlingen är förband för ögat och
atropinindrypning jämte lokal applikation av
läkemedel el. bränning av såret. Mi H.
Hornhov, veter., se Hov.
Hornindal, hd i Sogn og Fjordane fylke, v.
Norge, kring Hornindalsvatnet och intill
gränsen mot Möre fylke; 370,32 kvkm.; 1,537 inv.
(1930). S.
Hornindalsvatn, sjö i Sogn og Fjordane fylke,
Norge, utgör den direkta forts, på Nordfjords
n.v. sidoarm, Eidsfjord, och är med sina 486
m. djup Europas djupaste insjö; 24 km. lång,
51 kvkm.; 52 m.ö.h. S.
Hornkam, se P a n n k a m.
Hornkapsel, veter., se Hov.
Hornkoraller kallas i sv. språkbruk såväl
barkkorallerna som underordn. Antipatha’ria av
koralldjur (se d.o.).
Hornkorp, se Näshornfåglar.
Hornmjöl, gödslingsämne, berett av avfall
vid svarvning av hornföremål. H. innehåller
ända till 14% kväve, men som detta endast
långsamt överföres i sådan form, att det kan
upptagas av växterna, användes h. huvudsaki.
till inblandning i jord för mera dyrbara
krukväxter, som skola växa jämförelsevis länge i
samma kruka. C.G.D.
Hornmusik, musik, som utföres av endast
mässingsinstrument.
Hornnäs, hd i s.v. delen av Aust-Agder fylke,
s. Norge, mellan Otra och gränsen mot
Vest-Agder fylke; 380,96 kvkm.; 1,309 inv. (1930). S.
Hornormar, Cera’stes, släkte av fam.
huggormar, ha över ögonen hornliknande utskott,
vilka dock stundom kunna saknas. Hit hör den
Hornorm, Cerastes cornutus. Efter Brehm.
för sin giftighet fruktade h., C. cornu’tus, av
högst 70 cm. längd. Till färgen är den
gulbrun med mörkare fläckar. Den ligger om
dagen nergrävd i sanden och jagar under
natten. Dess utbredningsområde omfattar
huvudsaki. n. Afrika utom Marocko, Arabien och
Palestina. Den ansågs av de gamla egypterna
för helig. O.C-n.
Hornpelare, veter., se Hovlidanden.
Hornpipe [hä’npålp], gammal engelsk dans
i % takt. Den dansades med slängande
benrörelser, armarna i kors över bröstet och
överkroppen fullst. orörlig. V.F-i.
Hornplåtar, zool., se Fjäll, sp. 672.
Hornrocka, fiskart, se öronrockor.
Hornrost, bot., se Gymnosporangium.
Horns. 1) Hd i Frederiksborg amt, n.
Själland, utgöres av halvön mellan Isefjorden och
Roskildefjorden samt några öar; 190,63 kvkm.,
8,600 inv. (1930). — 2) Hd i Hjörring amt, n.ö
spetsen av Jylland; 540,37 kvkm., 32,812 inv.
(1930). O.P.
Hornsbergs villastad, municipalsamhälle på
Frösön, Jämtland, förbundet med Östersund
genom Oscarsbron; l,oo kvkm.; 1,564 inv. (1932).
Strax s. om brofästet står Jämtlands enda och
Sveriges nordligaste runsten, trol. från 1000-
— 335 —
— 336 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
