Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornugglesläktet - Hornum - Hornuv - Hornåskledare - Hornämne el. keratin - Horologium - Horopter - Horoskop - Horrebow, Peder - Horred - Horribel - Horribile dictu - Horrocks, Jeremiah - Horror vacui - Horrör - Hors (de) concours - Hors d’oeuvre - Horse-guards - Horsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNUM
Jorduggla, Asio arcipitrinus. Efter
Meerwarth-Soffel.
äro långa. Den häckar täml. allmänt i
mellersta och s. Sverige, ofta i övergivna
skat-el. kråkbon. Den är utbredd över hela Europa
och mellersta Asien. Jordugglan liknar till färg
och kroppsstorlek den förra arten, men skiljer
sig från densamma bl.a. genom kortare
öron-tofsar, som bestå av endast 2—4 fjädrar.
Jordugglan har en vidsträckt utbredning i Europa,
Afrika och Asien men tillhör i Sverige
fjällregionens myrar och hedar. Båda arterna
livnära sig huvudsaki. av smågnagare och åtnjuta
ss. nyttiga lagstadgat skydd. De äro flyttfåglar.
O.C-n;H.W.
Hornum, hd i Aalborg amt, n.ö. Jylland,
begränsas i n. och n.v. av Limfjorden; 422,i kvkm.
21,480 inv. (1930). O.P.
Hornuv benämnas både hornugglan,
jordugglan och berguven.
Hornåskledare, se
överspännings-skydd.
Hornämne el. k e r a t i n, se A 1 b u m i n o
i-d e r.
Horolo’gium (lat., av grek. horolo’gion, till
hora, timme, och legein, angiva, säga), större
ur, urverk; jfr B r e v i a r i u m 2).
Horo’pter benämnes ett begränsat område av
ögonens synfält, omfattande alla punkter, som
vid viss ögonställning avbildas på
”korresponderande” ställen av näthinnan och därför ses
enkelt. H. ändras med ögonens ställning (se
öga). J.E.L.
Horoskop [-å’p] (grek. horosko’pos, till hora,
timme, och skopei’n, beskåda), astrologisk term,
eg. betecknande den del av ekliptikan, som
”beskådar” födelsetimmen för en människa; punkt
el. grad på el. ”tecken” i ekliptikan, som uppgår
i det ögonblick, observationen äger rum;
iakt
tagelse el. uträkning av vissa himlakroppars
ställning i en persons födelsestund för att därur
bestämma den nyföddes karaktär och livsöde;
även om den därför uppgjorda geometriska
figuren. Jfr Astrologi. W.N.
Horrebow, Peder, dansk astronom (1679—
1764), utgav ”Basis astronomiæ” (1735), en
beskrivning över O. Römers (se denne)
astronomiska instrument, samt dennes astronomiska
observationer. W.N.
Horred, s:n i Marks hd, Älvsborgs län, intill
Hallandsgränsen och Viskan; 45,u kvkm.,
därav 41,91 land; 1,241 inv. (1932; 30 inv. pr
kvkm.); 9,oi kvkm. åker (1927; 21,5% av
landarealen), 23,30 kvkm. skogsmark. I H. ligger
Helsjöns bad- och kuranstalt. — Pastorat:
Istorp, öxnevalla och H., Marks och Bollebygds
kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
Horri’bel (fra. horrible, till lat. ho’rrere,
rysa), ryslig, förskräcklig, avskyvärd, faslig.
Horri’bile dictu (lat.), rysligt att säga el.
omtala.
Horrocks [hå’raks], J e r e m i a h, engelsk
astronom (1619—41), den förste som (1639)
observerade en Venus-passage (se d.o.). W.N.
Horror va’cui (lat., eg.: avsky för tomrum).
Enl. Aristoteles tillät icke naturen, att ett
tomrum existerade. Då kolven i en pump lyftes,
steg vattnet i sugröret på gr. av naturens h.v.
Denna för oss naiva förklaring gällde som
fullgod ända in på 1600-talet, då Galilei insåg,
att h.v. i själva verket var en kraft av
begränsad storlek. Genom Torricellis berömda försök
(1643) blev det klart, att denna kraft har sin
orsak i den yttre luftens tryck (se
Barometer). A.B.L.
Horrö’r (fra. horreur), fasa, avsky; ryslighet.
Hors (de) concours [år (da) kåko’r] (fra.),
utom tävlan.
Hors d’oeuvre [år dö’vra] (fra. eg.:
överlopps-artikel), smörgåsbord; mellanrätt.
Horse-guards [hä’s-gä’dz], engelskt
gardes-kav.-reg. tillhörande de s.k. household-troops.
H. äro befriade från kolonialtjänst. S.C-r.
Horsens, stad i Aarhus amt, ö. Jylland, vid
inre H.-fjorden, där Bygholm å mynnar;
28,363 inv. (1930). Staden, som ligger i
terrasser på en höjd, har en modern prägel, är
regelbundet byggd med flera mycket breda gator
och många vackra byggnader; de nyaste
kvarteren ligga i n. och ö. I n. Caroline Amalienlund
och i s. Bygholms park. H. är en viktig
järnvägsknutpunkt. Hamnen förbättrades 1785—
1802, flera gånger under 1800-talet samt senast
1918. Djupet i inloppet är 6,9 m. H. anlöptes
1929 av 1,441 fartyg. Betydande textil- och
maskinindustri; gjuterier, slakterier; tillverk-
— 339 —
— 340 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
