HORNUGGLESLÄKTET talet. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 2,787,100 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,171,390 kr. (1931). J.C. Hornsey [hå'nzi], municipal borough i grevskapet Middlesex, s. England, n. förstad till London; 95,524 inv. (1931). I H. Alexandra palace (stora hallen rymmer 14,000 personer). O.P. Hornsimpa, fiskart, se S i m p o r. Hornskator, ett släkte näshornsfåglar (se d.o.). Hornslandet, halvö utanför Hudiksvall, tidigare ö, som genom landhöjningen förenats med fastlandet. Hornslut, log., se Slutledning. Horns rev, ett vidsträckt, av fyrskepp utmärkt grundflak utanför Esbjerg å Jyllands v. kust. — Om sjöslaget vid H.r. seSkagerack-slaget. Hornsrud, Christopher, norsk politiker (f. 1859). H. ägnade sig först åt handelsyrket men blev 1891 lantbrukare och är sedan 1926 direktör i Hypoteksbanken. Han är en av socialdemokraternas ledare, var 1903—06 ordf, i Det norske arbeiderparti, tillhörde ”Socialdemokratens” redaktion 1905 och är sedan 1912 medl. av Stortinget, vars presidium han tillhör sedan 1928. H. bildade jan. 1928 Norges första arbetarregering, i vilken han var stats- och finansminister. Ehuru saknande majoritet i Stortinget, framlade H. ett klart socialistiskt regeringsprogram, vilket bl.a. medförde ökning av den redan pågående kapitalflykten från Norge. Regeringen störtades omedelbart av Stortinget. T.E-r. Horns skans. 1) Försvarsverk vid Horns tull utanför Stockholm, utfört ss. skans 1677, men under det stora nordiska kriget utbyggt till ett stort batteri, vilket sedermera fick förfalla. — 2) Skans, anlagd under slutet av 1600-talet på en udde intill segelleden till Nyköping, s. om Horns by i Södermanland. Den iståndsattes 1719, sedan ryssarna bränt Nyköping, men lämnades därefter åt sitt öde. A.W.G. Hornsteklar, zool., se Vedsteklar. Hornsten, miner., ogenomskinlig varietet av jaspis (se d.o. och Kvarts), hornaktigt skimrande. Förstenat trä är ofta bevarat i h. K.A.G. Hornstråle, Hornsula, veter., se Hov. Hornsvampar, ordn. Cerato'sa av svampdjuren, ha ett skelett av med varandra sammanhängande hornartade spongietrådar, i vilka även nålar av andra svampar och sandkorn ofta insläpas av h:s vandringsceller, amoeboryterna. Hit höra badsvampar (se d.o.), de med sand starkt inkrusterade sandsvamparna samt de till fam. Aplysi'nidce hörande formerna, utmärkta av ihåliga spongietrådar utan inlagring av främmande partiklar. Även de skelettlösa gelé svamparna räknas ofta hit. O.C-n. Hornsärvsläktet, Ceratophy'llum, det enda till fam. Ceratophylla'ceæ hörande växtsläktet, omfattar 2 huvudarter, utbredda över hela jorden. De äro i mera stillastående sötvatten nedsänkta, fleråriga örter med upprepat gaffeldelade, fin-flikade blad och ensamma, i bladvecken sittan de, 1-könade blommor. I s. och mellersta Sverige samt Västerbotten förekommer C. deme'r-sam, hornsärv, 0,5—över 1 m. lång med 1—2 gånger delade blad och med 2 nedåtriktade tornar vid basen beväpnad nötfrukt; i Skåne och Östergötland C. subme'rsum, vårtsärv, lik föregående men med 3 gånger delade blad och oväpnad frukt. A.V-e. Hornugglesläktet, A'sio, av nattugglorna (se d.o.), har en stor, med klaff försedd öronöpp-ning, rund, fullst. öronkrets samt uppresbara örontofsar och vingarna längre än stjärten. H. omfattar 9 arter, spridda över hela jorden utom Australien, Söderhavets öar och v. Afrika. I Sverige häcka 2 arter, hornugglan (A. otus) och jordugglan (A. arcipitri'nus). Den förra, som når en längd av 34—35 cm., är ovan spräcklig av brunt, rostgult och grått, under rostgul med svartbruna längsfläckar. ögonkretsen närmast ögat är svart, inåt vit, utåt rostgul, handpennorna rostfärgade med svarta tvärband, stjärten med rostfärgade och bruna tvärband och vit spels, örontofsarna Hornuggla, Asio otus. Efter P. Vetterli. — 337 — — 338 —