HORTENSIOR Horte'nsior, prydnadsväxter, tillhörande släktet Hydra'ngea, fam. Saxifraga'ceæ. Den vanligaste arten, H. opuloi'des el. horte'nsis, är en ostasiatisk halvbuske, som endast i sydligaste Sverige övervintrar på kalljord. Den odlas ofta som krukväxt för sina stora, varaktiga Vilda hortensior på Madeira. blomställningar och är lätt att driva under vintern. Vissa former härav med urspr. vita el. röda blommor antaga blå blomfärg, om am-moniakalun el. vissa andra ämnen tillsättas jorden. Härdiga buskar äro H. arbore'scens och panicula'ta samt den klättrande H. petiola'ris. C.G.D. Horte'nsius, eg. Quintus H. Hortalus, romersk talare (114—50 f.Kr.), prætor 72, konsul 69, uppträdde ss. försvarsadvokat bl.a. för C. Verres mot Cicero, författade skrifter i retorik och historia samt även dikter (så gott som alla nu förlorade). W.N. Horthy [hå'rti], Nagybanyai Miklos, ungersk riksföreståndare (f. 1868), inträdde efter studier vid sjökrigsskolan i Fiume i österrikisk-ungerska marinen, utmärkte sig under världskriget ss. befälhavare på kryssaren ”Novara”, i sht genom anfallet på Otranto maj 1917, där han, efter att ha visat prov på stort personligt mod, blev sårad. 1918 blev han konteramiral och strax före fredsslutet högste befälhavare för österrikisk-ungerska flottan. Efter och under Donaumonarkiens sammanbrott och den röda revolutionen i Ungern samlade H. de kontrarevolutionära trupperna, hu-vudsakl. från s.ö. Ungern, var krigsminister i ”2:a Szegedregeringen”, befälhavare för den nyupprättade nationalarmén och intågade nov. 1919 med denna i Budapest efter de rumänska ockupationstruppernas avtåg. H. övertog därefter högsta armébefälet och valdes Vs 1920 till ungersk riksföreståndare. Exkonung Karls upprepade försök att återvinna den ungerska kronan satte H. i en svår mellanställning mellan de ungerska legitimisternas och ententens krav. Vid Karls sista besök utlämnade H. honom emellertid till ententemakterna; problemet försvann med Karls död 1922. G.Jg. Hortikultu'r (av lat. hortus, trädgård, och cultu'ra, odling), trädgårdsskötsel. Hortlax, s:n i Piteå och Älvsby tingslag, Norrbottens län, v. och s. om Piteå; 319,12 kvkm., därav 291,83 land; 4,353 inv. (1932); 19,86 kvkm. åker (1927; 6,8 °/o av landarealen), 204,02 kvkm. skogsmark. Sågverk vid Bergsviken och Storfors (tillsammans 940 inv.) samt byn H. (1,491 inv.). — Pastorat i Norrbottens s. kontrakt, Luleå stift. H. var före 1918 en del av Piteå landsförsamling. J.C. Hortus sanita'tis (lat., hälsans örtagård), medeltidens förnämsta med avbildningar försedda naturhistoriska verk, antagl. förf, av en läkare i Frankfurt, Johan Wonnecke von Caub (de Cuba). H.s. utgavs först i en tysk (1485), därefter i en väsentligen tillökad latinsk uppl. (1491) och är känd i ett flertal omtryck. O.Gz. Horungerne, vilt, glaciärklätt fjällparti i Jo-tunheimen, Norge, mellan Lusterfjorden och Utladalen i Sogn og Fjordane fylke; högsta topp Store Skagastölstind, 2,404 m ö.h. S. Ilorusstaty. Övre delen. 18 :e dynastien. München. — 343 — — 344 —