HOV A., c:a 80 km. från Mexikanska bukten; 292,352 inv. (1930). H. grundades 1836 och har, särsk. under de sista årtiondena, utvecklats mycket hastigt; 1860 4,845, 1890 27,557, 1910 78,800 inv. H. är en stor järnvägsknut och förbindes sedan 1914 genom H. ship channel med Galveston och Mexikanska bukten. Kanalen fördjupades 1925 till 10, 1929—30 till c:a 11m. H. är U.S.A:s 4:e exporthamn och har den största bomullsexporten inom unionen. Jfr Förenta staterna, sp. 842 och 859; bild vid d.o. Stor ris- och sockerindustri. J.C. Houston [hö'ston], Samuel, nordamerikansk politiker (1793—1863), deltog i staten Tennessees politiska liv (bl.a. guvernör 1827— 29), begav sig 1833 till Texas, var med om upprorsrörelsen mot Mexiko och besegrade 1836 dess trupper nära den stad, som nu bär hans namn. Efter frigörelsen var han Texas’ president 1836—38 och 1841—44, verkade för anslutning till U.S.A. och var sedan denna 1845 åstadkommits, intill inbördeskriget statens ledande man, unionssenator och guvernör; han bekämpade 1850 Kansas-Nebraska-billen av hänsyn till indianerna och motsatte sig Texas’ anslutning till sydstaterna. B. Houtart [ota'r], M a u r i c e, baron, belgisk finansman och politiker (f. 1866), sedan flera år tillbaka senator, en av det katolska partiets ledare, finansminister 1926—32. Th. Houten [håuton], Samuel van, nederländsk politiker (f. 1837), i yngre dagar socialradikal och pacifist, sedermera moderat-liberal, led. av a.k. 1869—94, av f.k. 1904—21, inrikesminister 1894—97, varunder han genomförde en valreform, dock ej allmän rösträtt. Th. Houtman [håu't-], Cornelis de, nederländsk sjöfarare (o. 1540—99), ledde 1595 en expedition till Ostindien, landsteg 1596 i Bantam, där han av sultanen togs till fånga men senare friköptes, återvände 1597. På en andra exp. 1598 besökte han Madagaskar, Kochinkina och Atjeh, där han 1599 mördades på sultanens befallning. Hans yngre bror Frederick de H. (o. 1540—1627), som åtföljde honom, undkom och blev 1605 guvernör i Amboina, 1616 på Moluckerna. r [C.F.] Houtskär [höt-], kommun i Äbo-Björneborgs län, Finland, i skärgården s.v. om Åbo; 99.2 kvkm.; 1,926 inv. (1929). Svensktalande. O.P. Houzeau de Lehay [ozå' da laä'], Jean Charles, belgisk astronom (1820—88), direktor för observatoriet i Bryssel 1876—83, vilket han förtjänstfullt omorganiserade. Bland H:s skrifter märkas en stjärnkatalog (1878) samt bibliografierna ”Vademecum de 1’astronomie” (1882) och ”Bibliographie générale de l’astro- nomie” (2 bd, 1882—89, jämte A. Lancaster, ofullbordad). W.N. Hov, den nedersta, till det yttre av horn bestående delen av foten hos hästdjuren (se d.o.). Underlaget till h. utgöres av strål-benet och hovbenet; det senare har samma form som h., och på dess två bakåt riktade grenar fästa de båda hovbrosken, två lodrätt ställda, fyrkantiga broskskivor. På dess undre yta märkes den kilformiga, av senvävnad och fett bestående strålputan, som genom en grund fåra är delad i två av rundade partier, s e n b a 11 a r n a, underlaget Till v.: Nedre del av en fot utan hornkapsel, a huden med håren delvis bortklippta, b köttsömmen, c köttkronan, d köttbladen. Till h.: kötthovens undre yta. a kötthörnstöden, b köttsulan, c köttstrålen, d köttstrålens mittgrop, e köttballarna. för kött- och hornballarna. Såväl h -broskens som strålputans uppgift är att öka rörligheten i h:s bakre del och att bryta stöten vid steget. Ovannämnda partier omslutas av den s.k. k ö 11 h o v e n, ett med kärl och nerver välförsett organ med trådlika utskott, papiller och veck, k ö 11 b 1 a d. På kött-h. särskiljer man köttsöm, köttkrona, köttblad, köttsula och köttstråle. Köttsömmen löper som ett smalt band mellan den eg. huden och köttkronan och är försedd med papiller. Nedanför ligger köttkronan som en bred valk runt om h., likaledes papillförande. K ö 11 b 1 a-den bekläda h:s väggyta och h.-broskens nedre del och utgöras av parallella, kantställda veck, i sin tur försedda med mikroskopiskt små, jämnlöpande lister, som löpa i riktning uppifrån och ned. Köttsulan bekläder h.-benets undre yta och är sålunda halvmån-formig och något välvd uppåt. Även denna är papillförsedd, liksom köttstrålen, en kil-formig bildning, som täcker strålputans undre yta. På sulan märkas även kötthörnstöden, d.v.s. köttväggens omvikningsställe å sulan. Samtliga kött-h :s papiller och köttblad äro hornalstrande och bilda resp, partier av hornkapseln el. hornhoven, som är intimt förenad med kött-h. och för densamma utgör ett effektivt skydd. Hornkapseln är visserligen ett sammanhängande helt, men till läge och förrättningar särskiljer man tre — 357 — — 358 —