- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
357-358

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Houston - Houston, Samuel - Houtart, Maurice - Houten, Samuel van - Houtman, Cornelis de - Houtskär - Houzeau de Lehay, Jean Charles - Hov (fot)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOV

A., c:a 80 km. från Mexikanska bukten; 292,352
inv. (1930). H. grundades 1836 och har, särsk.
under de sista årtiondena, utvecklats mycket
hastigt; 1860 4,845, 1890 27,557, 1910 78,800
inv. H. är en stor järnvägsknut och förbindes
sedan 1914 genom H. ship channel med
Galveston och Mexikanska bukten. Kanalen
fördjupades 1925 till 10, 1929—30 till c:a 11m.
H. är U.S.A:s 4:e exporthamn och har den
största bomullsexporten inom unionen. Jfr
Förenta staterna, sp. 842 och 859; bild
vid d.o. Stor ris- och sockerindustri. J.C.

Houston [hö’ston], Samuel,
nordamerikansk politiker (1793—1863), deltog i staten
Tennessees politiska liv (bl.a. guvernör 1827—
29), begav sig 1833 till Texas, var med om
upprorsrörelsen mot Mexiko och besegrade
1836 dess trupper nära den stad, som nu bär
hans namn. Efter frigörelsen var han Texas’
president 1836—38 och 1841—44, verkade för
anslutning till U.S.A. och var sedan denna
1845 åstadkommits, intill inbördeskriget
statens ledande man, unionssenator och guvernör;
han bekämpade 1850 Kansas-Nebraska-billen
av hänsyn till indianerna och motsatte sig
Texas’ anslutning till sydstaterna. B.

Houtart [ota’r], M a u r i c e, baron, belgisk
finansman och politiker (f. 1866), sedan flera
år tillbaka senator, en av det katolska partiets
ledare, finansminister 1926—32. Th.

Houten [håuton], Samuel van,
nederländsk politiker (f. 1837), i yngre dagar
socialradikal och pacifist, sedermera moderat-liberal,
led. av a.k. 1869—94, av f.k. 1904—21,
inrikesminister 1894—97, varunder han genomförde
en valreform, dock ej allmän rösträtt. Th.

Houtman [håu’t-], Cornelis de,
nederländsk sjöfarare (o. 1540—99), ledde 1595 en
expedition till Ostindien, landsteg 1596 i
Bantam, där han av sultanen togs till fånga
men senare friköptes, återvände 1597. På en
andra exp. 1598 besökte han Madagaskar,
Kochinkina och Atjeh, där han 1599 mördades
på sultanens befallning. Hans yngre bror
Frederick de H. (o. 1540—1627), som
åtföljde honom, undkom och blev 1605 guvernör
i Amboina, 1616 på Moluckerna. r [C.F.]

Houtskär [höt-], kommun i Äbo-Björneborgs
län, Finland, i skärgården s.v. om Åbo; 99.2
kvkm.; 1,926 inv. (1929). Svensktalande. O.P.

Houzeau de Lehay [ozå’ da laä’], Jean
Charles, belgisk astronom (1820—88),
direktor för observatoriet i Bryssel 1876—83, vilket
han förtjänstfullt omorganiserade. Bland H:s
skrifter märkas en stjärnkatalog (1878) samt
bibliografierna ”Vademecum de 1’astronomie”
(1882) och ”Bibliographie générale de l’astro-

nomie” (2 bd, 1882—89, jämte A. Lancaster,
ofullbordad). W.N.

Hov, den nedersta, till det yttre av horn
bestående delen av foten hos hästdjuren (se
d.o.). Underlaget till h. utgöres av
strål-benet och hovbenet; det senare har
samma form som h., och på dess två bakåt
riktade grenar fästa de båda hovbrosken,
två lodrätt ställda, fyrkantiga broskskivor. På
dess undre yta märkes den kilformiga, av
senvävnad och fett bestående strålputan,
som genom en grund fåra är delad i två av
rundade partier, s e n b a 11 a r n a, underlaget

Till v.: Nedre del av en fot utan hornkapsel,
a huden med håren delvis bortklippta, b
köttsömmen, c köttkronan, d köttbladen. Till h.:
kötthovens undre yta. a kötthörnstöden, b
köttsulan, c köttstrålen, d köttstrålens mittgrop,
e köttballarna.

för kött- och hornballarna. Såväl h -broskens
som strålputans uppgift är att öka
rörligheten i h:s bakre del och att bryta stöten vid
steget. Ovannämnda partier omslutas av den
s.k. k ö 11 h o v e n, ett med kärl och nerver
välförsett organ med trådlika utskott, papiller
och veck, k ö 11 b 1 a d. På kött-h. särskiljer
man köttsöm, köttkrona, köttblad, köttsula och
köttstråle. Köttsömmen löper som ett
smalt band mellan den eg. huden och
köttkronan och är försedd med papiller. Nedanför
ligger köttkronan som en bred valk runt
om h., likaledes papillförande. K ö 11 b 1
a-den bekläda h:s väggyta och h.-broskens
nedre del och utgöras av parallella, kantställda
veck, i sin tur försedda med mikroskopiskt
små, jämnlöpande lister, som löpa i riktning
uppifrån och ned. Köttsulan bekläder
h.-benets undre yta och är sålunda
halvmån-formig och något välvd uppåt. Även denna är
papillförsedd, liksom köttstrålen, en
kil-formig bildning, som täcker strålputans undre
yta. På sulan märkas även
kötthörnstöden, d.v.s. köttväggens omvikningsställe
å sulan. Samtliga kött-h :s papiller och
köttblad äro hornalstrande och bilda resp, partier
av hornkapseln el. hornhoven, som
är intimt förenad med kött-h. och för
densamma utgör ett effektivt skydd. Hornkapseln
är visserligen ett sammanhängande helt, men
till läge och förrättningar särskiljer man tre

— 357 —

— 358 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free