HOWE vid Brandywine u/9 1777 och vid Germantown 4/io s.å., men underlät att energiskt fullfölja desamma och entledigades våren 1778 från befälet. E.Bz. Howe [hau]. 1) Samuel Gridley H., nordamerikansk blindpedagog (1801—76), upprättade efter föregående studier i Europa Per-kins’ blindinst. i Boston, vilket han förestod till sin död. H. är grundaren av U.S.A:s blindundervisning och har dessutom gjort sig känd för sitt framgångsrika arbete med att undervisa den blinda och dövstumma Laura Bridg-man (se denna). G.Ek. 2) Henry M a r i o n H., den föregåendes son, metallurg (1848—1922), docent vid Massachusetts Institute of technology 1883—97 och prof, i metallurgi vid Columbia university i New York 1897—1913. Han utförde ett rikt vetenskapligt arbete inom olika delar av metallurgien, och redan 1890 utgav han det klassiska arbetet ”The metallurgy of Steel”. H. var även verksam som rådgivande metallurg. K A.G. Howe [håu], Elias, nordamerikansk ingenjör (1819—67), uppfann 1846 en skyttelsymaskin, i vilken för första gången användes en nål med ögat intill spetsen. Denna del av uppfinningen visade sig ha den allra största betydelse för symaskinens tekniska utveckling och användes alltjämt. C.-A.N. Hovedöen, liten ö i Oslofjorden, strax s. om och tillhörande Akershus fästning. H. är mest bekant genom ett där 1147 — från Kirkestead i Lincolnshire, England — upprättat cister-cienskloster, en av de äldsta och största klosteranläggningarna i Norge. Det förstördes under Kristian H:s fejd 1532, och dess stora områden, där staden Oslo nu utbreder sig, indrogos till Akershus. Klosterruinerna utgrävdes under 1800-talet och visa en stor central gård, omgiven av en gång samt fyra längor; den n. utgjordes av kyrkan, som var tvåskep-pig med rikt utvecklat kor. — Litt.: N. Nico-laysen, ”H. Kloster og dets Ruiner” (1891). S.;E.W. Howells [håu'olz], William Dean, nordamerikansk förf. (1837—1920), urspr. tidningsman, var konsul i Venedig 1861—65 och utgav 1872—81 tidskr. ”The Atlantic Monthly” H. är en av de främsta amerikanska företrädarna för realismen; framförallt äro att märka hans New England-studier ”A modern instance" (2 bd, 1882) och ”Rise of Silas Lap-ham” (1884), där sociologiska problem dryftas. Senare tog H. intryck av Tol-stoj, vilket framträder i hans ”Hazard of new fortunes” (2 bd, 1889). Många av hans arbeten voro samfundskritiska utopier. Jfr Förenta staterna, sp. 874. — Litt.: Biogr. av O. W. Firkins (1925) och Mildred Howells (2 bd, 1929). A.H.K. Hovenäset, municipalsamhälle och fiskläge i Bohuslän, se Hogenäs Näs. Hove'ra (sig) (från mlty. hovéren), eg.: uppträda som man brukar vid ett hov; i fsv. även: öva sig i riddarspel; numera: stoltsera, uppträda övermodigt, yvas. E.H. Hoverbeck [häTarbäk], Leopold von friherre, tysk politiker (1822—75), medl. av preussiska deputeradekammaren 1858—70, deltog 1861 i bildandet av framstegspartiet, vars mest inflytelserike medl. han var. 1867 var H. medl. av nordtyska förbundets, senare av rikets riksdag. [Arrh.] Hoverberget, ett av porfyr uppbyggt berg vid sydändan av Storsjön, Jämtland; 548 m.ö. h., 256 m. över Storsjön. På v. sidan av berget ligger den 81 m. långa och 25 m. höga H o v e r-bergsgrottan. Från grottan utgår en brant stupande, bred rämna, som genomsätter n.v. delen av H. Utsiktstorn. J.C. Hoverberget. — 371 — — 372 —