HOVKAPELL Hoveri' (av hov, herregård) kallades i Danmark och de skånska prov, de dagsverken, som det förr ålåg fästebonde (se d.o.) fullgöra •åt den herrgård, under vilken hans gård lydde. Under den sv. tiden reglerades h. i Skåne å kronans gods sedan o. 1700 genom s.k. arbetskontrakt, vilka intogos i häradsrätternas protokoll, tills h. där på 1800-talets mitt helt avlöstes mot en årlig avgäld, som i sin tur se--dan själv avlösts. E.K. Hovexpeditionen, hovets kansli, 1863 sammanslaget med riksmarskalksämbetet. Hovfaktor, se H o v j u d e. Hovfruntimret, förr: kollektiv beteckning på •den kvinnliga hovstaten (jfr Fruntimmer). Hovfröken, ogift hovdam, anställd som uppvaktning hos någon av kungliga familjens damer. Jfr Hov. Hovfuri'r, vid hovmarskalksämbetet anställd ftjänare, som har uppsikt över hovbetjäningen. Hovförsamlingen, personell församling av ämbets- och tjänstemän samt betjäning (jämte deras familjer och tjänstefolk) vid de kungl ■och furstliga hovstaterna. H. fick särsk. kyrkoordning 1602. H., som räknar 744 medlemmar (1930), har ss. pastor en ord. hovpredikant och 'håller sina gudstjänster i slottskapellet i Stockholm. A.M-n. Hovförvaltningen, ett hos konungen personligen anställt ämbetsverk för förvaltningen av hovets finanser. H. utgöres vanl. av chefen för h. samt en sekreterare och hovkamrerare. Jfr Hov. G.W.F. Hovin, hd i Telemark fylke, s. Norge, kring mellersta delen av Tinnsjöen och intill gränsen mot Buskerud fylke; 307,97 kvkm.; 751 inv. (1930). S. Hoving, Helga, f. Adamsén, skådespelerska (f. 24/a 1862), av dansk börd. H. var 1878— •81 elev vid de kungl. teatrarna, 1881—83 och 1885—98 anställd där samt 1883—85 vid S. teatern. Humor och kvinnligt behag utmärkte H:s framställningar, bland vilka märkas Man-tanika i ”Vasantasena”, Portia i ”Köpmannen i Venedig”, Viola-Sebastian i ”Trettondagsafton”, Toinette i ”Den inbillade sjuke” och Cherubin i ”Figaros bröllop”. H. var 1884— •87 g.m. operasångaren Axel Rundberg och är sedan 1894 g.m. d:r Johannes H. från Helsingfors (f. 1868), numera praktiserande läkare i New York och liksom sin hustru livligt verksam i det sv. föreningslivet där. G K-g. Hovintende'nt var före 1915 en ämbetsman, som förestod förvaltningen av de kungliga hus-geråden och konstsamlingarna; numera endast •en titel, som förlänas av konungen. G.W.F. Howitt [hau'it], Mary, f. Botham, engelsk .författarinna (1799—1888), 1821 g.m. förf. William H. (1792—1879). Makarna utgåvo tillsammans en rad litterära arbeten på vers och prosa, börjande med ”The forest minstrels and other poems” (1821). Mary H. var varmt intresserad av skandinavisk litteratur och översatte Fredrika Bremers romaner och H. C. Andersens sagor; jämte maken skrev hon ”The literature and romance of Northern Europé” (2 bd, 1852). Hennes självbiografi utgavs av dottern 1889 (2 bd). A.Km. Hovjude el. h o v f a k t o r, under 1600- och 1700-talen hos någon tysk furste anställd, rik, judisk affärsman, som tjänstgjorde ss. furstens bankir, uppköpare, arméleverantör, finansielle rådgivare och borgenär. C.V.J. Hovjägare, benämning å vid kungl. jaktparker el. å viss del av Djurgården vid Stockholm anställd bevakande personal. F.A.Bn. Hovjägmästare, hovtjänsteman vid hovjägeri-staten, som biträder vid ledande av konungens jakter; titel, som konungen förlänar. — ö ver-hovjägmästaren är chef för hovjägeri-staten och en av de högsta hovämbetsmännen i konungens tjänstgörande hov samt tillhör konungens stora vakt. Förste h o v j ä gm ä s-t a r e, förr chef för hovjägmästeristaten, nu titel å en av hovjägmästarna. F.A.Bn. Hovkamrerare, tjänsteman vid hovförvaltningen; förestår kassan och räkenskaperna. Titeln kan även av konungen förlänas. G.W.F. Hovkansler, förr titel på en högre ämbetsman inom den centrala statsförvaltningen. H. omtalas första gången under Johan III:s rege ring, men sin närmare utformning fick ämbetet först i samband med den nyorganisation av riksstyrelsen, som 1602 företogs av Karl IX. H. blev den ämbetsman, som utövade den närmaste ledningen av Kansliet. Genom 1634 års R.F. blev h. led. av det då kollegialt organiserade Kansliet samt fick sin ämbetsmyndig-het närmare bestämd; 1661 års kansliordning gav honom en viss uppsikt över Kansliets inre arbete, i vissa avseenden utvidgad genom 1713 års kansliordning. Enl. 1801 års kansliordning fick h. närmast under kanslipresidenten den högsta ledningen av Kansliets arbete samt övertog det då avskaffade Kanslikollegiums uppsikt över tryckfrihetens bruk. 1809 års R.F. gav h. en helt ny ställning. Han blev led. av statsrådet, där han föredrog grundlags- och tryckfrihetsfrågor samt deltog i handläggningen av de ministeriella regeringsärendena, vilka föredrogos av utrikesministern. Dessutom blev h. led. av Kanslistyrelsen och fick en särsk. exp. till sitt förfogande. Med 1840 års departe-mentalreform upphävdes h:s ämbete. E.Spr. HovkapeTl, eg. ett musikkapell i furstlig tjänst. Ss. inst. har det kungl. sv. h. existerat — 373 — — 374 —