Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudar - Hudatrofi - Hudblödning - Huddersfield - Huddinge - Huddunge - Hude, Anna - Hudeida - Hudemfysem - Hudene - Hudfjäll, Hudfärg - Hudflängning el. hudstrykning - Hudhail - Hudhorn - Hudiksvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDIKSVALL
det att h. från gödda stalldjur äro sämre:
kohud är bättre än tjurhud. Tama h. importeras
från Ryssland och Mellaneuropa, vilda från
Sydamerika, Afrika, Indien och Kina. S.H-g.
Hudatrofi’, se Hu dsjukdomar.
Hudblödning, se P u r p u r a.
Huddersfield [hB’dozfild], country borough i
grevskapet York, West riding, England, i
Pen-ninska bergen, 22 km. s.v. om Leeds, vid
floden Colne; 113,467 inv. (1931). Huvudsäte för
ylleindustrien (finare damkläder, velour m.m.);
även linne-, siden-, maskin- och kemisk
industri. O.P.
Huddinge. 1) S:n i Svartlösa hd, Stockholms
län, s. och s.v. om Stockholm; 141,76 kvkm.,
därav 132,45 land; 10,238 inv. (1932), därav
2,917 i Stuvsta, 296 i Hörningsnäs villastad.
791 i H.2), 1,918 i Fullersta, 551 i Snättringe
och 1,404 i Segeltorp, alla
municipalsamhäl-len och förstäder till Stockholm; 21,88 kvkm.
åker (1927; 16,5% av landarealen), 69,02 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Vårby, Ägesta,
Fle-mingsberg, Sundby, Länna, Glömsta m.fl.
—-Pastorat i Södertörns kontrakt, Strängnäs
stift. J.C.
2) Municipalsamhälle i H.l), vid statsbanan
Stockholm—Södertälje, 13 km. från Stockholm;
1,35 kvkm.; 791 inv. (1932). Villastad,
huvudsaki. bebodd av arbetare. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet, 2,553,600 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,039,210 kr. (1931). Se kartan över
Stockholms omgivningar. J.C.
Huddunge, s:n i Våla hd, Västmanlands län,
n.ö. om Sala; 118,44 kvkm., därav 115,04 land,
1,201 inv. (1932; 10 inv. pr kvkm.); 19,37 kvkm.
åker (1927; 16,8% av landarealen); 70,24 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i Fjärdhundra n.
kontrakt, Ärkestiftet. S.
Hude [hö’öa], Anna, dansk historiker (f.
1858), D:r phil. 1893, g.m. (1910) K. Erslev (se
denne). H. har ss. historiker bl.a. utg.
”Dane-hoffet og dets Plads i Danmarks
Statsforfat-ning” (1893); hon har även intresserat sig för
psykisk forskning samt utg. ”The evidence for
communication with the dead” (1913) och
”Gennem Döden” (1926). B.
Hudeida, se H u d a i d a.
Hudemfyse’m, se E m f y s e m.
Hudene, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, ö.
om Herrljunga; 56,11 kvkm.; därav 55,03 land;
1,054 inv. (1932), därav 398 i Fåglaviks
stationssamhälle (glasbruk) vid statsbanelinjen
Falköping—Göteborg; 9,13 kvkm. åker (1927;
16,3% av landarealen), 32,25 kvkm. skogsmark.
— Pastorat: S. Björke, Vesene, Grude, Jällby
och H., Kullings kontrakt, Skara stift. J.C.
Hudfjäll, Hudfärg, se Hud.
Hudflängning el. h u d s t r y k n i n g, se
Kroppsstraff.
Hudhail [-ÖalT], stor arabstam av den
nordarabiska gruppen (se Araber), som vid
islams uppkomst bodde mellan Mekka och
Me-dina och var berömd för sina skalder. En
samling av deras dikter, ”Asch’är
al-Hudhall-ji’na”, är delvis bevarad och utg. av J. G. L.
Kosegarten (1854) och J. Wellhausen (1884).
Numera bebor H. de bördiga bergen vid Taif.
G.O-r.
Hudhorn, se Hyperkeratos.
Hudiksvall (av Hudviksvall, sannol. av ett
Huvudvik, som anses ha varit namnet på den
vik av Östersjön, där staden nu är belägen, och
vall), stad i n. Hälsingland, Gävleborgs län,
kring inre delen av H.-fjärden; 21,67 kvkm.,
därav 21,35 land (3,48 inom stadsplaneområdet);
7,407 inv. (1932). Upprinnelsen till H. är att
söka i en av dessa många ”hamnar” vid
Bottniska vikens kuster, där i äldre tider, när Gävle
var Norrlands enda stad, mer el. mindre
olaglig handel bedrevs mellan landsbygdens
befolkning och sjöfarande (även utländska)
köpmän. Enl. då gällande lag och förordning fick
handel utövas endast av skattepliktiga
köpmän i köpstäderna. Detta påbud kunde i
längden svårligen upprätthållas för Norrlands
vidkommande, där avstånden till Gävle voro så
stora. Småningom insåg man, att dej enda
sättet att normalt reglera den norrländska
handeln och genomföra förbudet mot ”landsköp”
var grundläggandet av nya städer. Trots
ihärdigt motstånd från befolkningens sida påbjöd
Johan III anläggandet av en stad vid Hornån,
nära dess utlopp i Hudviken (Lillfjärden), där
vägarna fiån det inre av landet tillstötte
landsvägen utmed kusten. Privilegierna utfärdades
1582. H. är Norrlands näst äldsta stad.
Emellertid hade den nya staden fått ett ganska
olämpligt läge, ty det smala sundet mellan
H.-fjärden och Lillfjärden uppgrundades genom
landhöjningen allt mer och mer och tillät endast
smärre fartyg att passera. 1622 befallde
Gustav Adolf, att staden skulle flyttas till näset
mellan de båda fjärdarna; flyttningen blev
emellertid ej helt genomförd förrän 1640, men
innan dess hade H. hämmats i sin utveckling
genom det s.k. bottniska handelstvånget,
varigenom staden — liksom de norrländska städerna i
gemen — förlorade sin rätt till handel på
utrikes ort. Även flera eldsvådor (1670, 1714,
1792 och 1879) ha hindrat stadens utveckling.
1721 härjades och brändes hela H. utom
kyrkan av ryssarna. 1672 var arbetet med kyrkans
uppförande slutfört efter att flera gånger ha
måst nedläggas. 1691 härjades den av åskeld,
blev ånyo tagen i bruk 1715 efter en omfat-
— 397 —
— 398 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
