Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hud - Hudaida, Hudeida, Hodaida, Hodeida - Hudandning, hudrespiration - Hudar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDAIDA
Fig. 3. Tagg- och reffelceller i stratum Malpighi.
med mellanliggande fåror (fig. 1). Detta
beror på en mycket regelbunden anordning
i papillarlagret. Papillerna ligga näml,
radvis anordnade och så, att en dubbelrad sådana
finnes under varje ås, skild från närliggande
dubbelrader genom ett papillfritt parti under
fårorna. Bildens regelbundenhet skärpes
ytterligare därigenom, att svettkörtlarnas utförsgångar
ligga på regelbundna avstånd mellan dessa
dubbelrader. Svettporerna kan man också med
förstoringsglas iakttaga på åsarnas mitt.
Åsarnas och fårornas förlopp är individuellt
växlande och av så bestämt mönster hos varje
person, att man använt sig härav för
identifiering (se Fingeravtryck). På andra
delar av kroppen är h. uppdelad i oftast
oregelbundet formade upphöjda rutor, omgivna av
fåror. På upphöjningarna ligga svettporerna,
under det att håren, som finnas så gott som
överallt på kroppen, framkomma vanl. två el.
tre tillsammans i korsningarna vid fårorna I
h. förekommer normalt, särsk. i tillväxtlagrets
celler, ett mörkt pigment, melanin. Detta är
rikligare på vissa ställen än på andra (jfr t.ex.
in- och utsidan av handen). Vid inverkan av
solljus, även artificiellt sådant, ökas
pigmente-ringen (solbränna). Detta inträffar också vid
graviditet (i li’nea alba och omkr.
bröstkörtlarna) och vid vissa sjukdomar, ss. Addisons
sjukdom (se d.o.). Ang. pigmentering vid
fräknar se d.o., ang. ställvis uppträdande
pigmentbrist i h. se V i t i 1 i g o, om frånvaro av
pigment se A 1 b i n i s m. Hos färgade folkstam
mar, särsk. hos negrer, är pigmenthalten i h.
mycket kraftig och pigmentkorn finnas även i
en del av läderhudens bindvävsceller.
Negerbarn ha vid födelsen föga pigment, ”födas vita”,
men pigmenteringen inställer sig fort. — H:s
blod- och lymfbanor gå i stora plexus i läder-h.
och skicka rikligt med slingor in i papillerna.
— Till h. gå dendriter från cerebrospinala
ganglieceller och upptaga där smärt-, köld-,
värme-, berörings- och tryckretningar (se
Hudsinne). Detta sker ant. genom fria
nerv-ändningar el. genom särsk. ändorgan. Sådana
äro Merkels känselkroppar i över-h.,
Meissner-Wagnerska känselkroppar i papillarskiktet (fig.
2), känseländkolvar, de Valer-Paciniska
känselkropparna (fig. 1) och Ruffinis ändorgan i
läder-h. Dessa olika nervslut upptaga säkerl.
skilda retningar, men frågan härom är ännu
icke utredd. — Om hudmuskler se d.o. — H.
utgör kroppens ytliga skyddsskikt mot
mekaniska påfrestningar. Härvid spela hornlagret,
den fasta, flätade bindväven i läder-h. och
underhudsfettet den största rollen. Även h:s
mjukhet och smidighet, som åstadkommes
genom talgsekretet, har betydelse. I oskadat
skick är h. i viss mån ogenomtränglig för
bakterier. En ökad pigmentinlagring i h. är som
regel en skyddsåtgärd från h:s sida mot för
stark ljusbestrålning. Om h:s betydelse för
värmeregleringen i kroppen se
Kroppstemperatur. H. tjänstgör vidare som ett
avsönd-ringsorgan, vilket framförallt understöder
njurarna i deras funktion. Däremot har den en
ytterst ringa resorptionsförmåga. T.H-n.
Hudaida, H u d e i d a, H o d a i d a, Ho
d e i d a, stad i Jemen, s.v. Arabien, vid Röda
havet; 35,000 inv. Hamnen är dålig, och
fartygen måstg ankra långt från land. H. är
Jemens huvudhamn; export av kaffe och dad
lar. En järnväg till Sana påbörjades före
världskriget men har sedan ej fullbordats. O.P.
Hudandning, hudrespiration, gasutbyte
genom huden, varvid syre upptages och
kolsyra avgives. I större el. mindre grad äger
h. rum hos alla djur; hos nässeldjur,
korall-djur, de flesta maskar m.fl. ryggradslösa djur,
men även hos en del ryggradsdjur, ss. grott
salamandrarna, hos vilka lungorna
tillbakabildats, försiggår hela gasutbytet genom
huden. Även hos de djur, som äga särsk.
andningsorgan (gälar el. lungor), spelar h. en
viktig roll. Jfr Andning, s p. 1038, och
Andningsorgan, sp. 1045. H.W.
Hudar ur garveriteknisk synpunkt härröra
huvudsaki. från nötkreatur och indelas i två
klasser, näml, t a m a = europeiska och v i
1-da = utomeuropeiska h. Klimat, levnadssätt,
foder, skötsel, kön, ålder etc. inverka på h:s
kvalitet. H. av betesdjur från högland i
tempererat klimat lämna det bästa lädret, under
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
