HUDSON RIVER till ordnad storfångst i haven mellan Grönland och Novaja Zemlja samt till den engelska päls-varujakten i n.ö. Amerika. — Litt: J. Scott Keltie & O. J. R. Howarth, ”History of geo-graphy” (1913); A. Ahlman ”Isviddernas hjältar” (1929). A.Ahn. Hudson [hn'dsan], William Henry, engelsk förf. (1841—1922), f. i Argentina, kom till London 1874 och levde i fattigdom, tills han 1901 fick statspension. H:s bästa arbeten äro hans sydamerikanska böcker ”The purple land” (1885), ”The crystal age” (1887), ”Green man-sions” (1904) och ”Far away and long ago” (1918). Bland hans böcker om eng elska landsbygden märkas ”Afoot in England” (1909) och ”A shepherd’s life” (1910). Flera av H:s arbeten finnas i sv. övers. A.H.K. Hudson bay [hE'dsan bel'], Hudsonviken, inhav i Canada (se kartan vid d.o.). H.b. Gnejsformationer vid Fullerton, Hudson bay. har en areal av c:a 1,2 mill. kvkm. men är mycket grund: största uppmätta djup endast 228 m. Genom sin s. utbuktning James bay når H.b. ned till 51° n.br. James bay är så grund, att endast en relativt smal ränna i mitten tillåta fartyg gå fram till mynningen av Moose river. Till H.b. avvattnas 40 °/o av Canadas hela areal el. o. 3,8 mill. kvkm. På gr. av ishinder är H.b. öppen för sjöfart endast från mitten av juli till början av okt. Om H.b:s inverkan på Nordamerikas klimat, se Nordamerika, klimat. H.b. upptäcktes 1610 av H. Hudson. J.C. Hudsonbaykompaniet [hB'dsanbei'-], ett av prins Rupert m.fl. grundat pälshandelsbolag fick 1670 av Karl II i England suveränitet och handelsmonopol över det s.k. Ruperts land, enorma landområden kring Hudsonbay i Nord amerika. Sedan Canada blivit brittiskt, trängde medtävlare upp v. om Stora sjöarna, särsk. representanter för det 1779 av Montrealköp män bildade North-west company (i vars tjänst Alexander Mackenzie, se denne, befann sig). En häftig och ofta blodig kamp fördes i Nordvästterritoriet mellan de bägge bolagen, tills de förenades 1821, varefter H. fick faktiskt envälde över hela n. delen av kontinen ten och spelade en framträdande roll i gränstvisterna mellan England och U.S.A. (se O r e-gonfrågan). Handelsmonopolet i västern utlöpte 1859, och inför kravet på de väldiga områdenas öppnande för kolonisation överlät H. dessa och sina suveränitetsrättigheter 1869 till brittiska kronan mot 300,000 p.st. och vissa landkompensationer. Såväl Ruperts land som Nordvästterritoriet införlivades sedermera med den nybildade kanadensiska statskonfederatio-nen. H. har kvar många av sina poster och fortsätter pälshandeln, särsk. i nuv. Nordvästterritorierna. Deras gamla faktorier i städer sådana som Winnipeg och Calgary ha förvandlats till stora, moderna varuhus. — Litt.: B Willson, ”The great company” (2 bd, 1899); G. Bryce, ”Remarkable history of the H. B. C.” (1900); Sir W. Schooling, ”H. B. C. 1670—1920” (1920); ”Records of H. B. C.” (1930 ff.). E.J.E. Hudsonfloden, se Hudson river. Hudson river [hE'dsan ri'va], flod i staten New York, U. S. A., upprinner på Adirondack mountains och mynnar i Atlanten vid New York; 507 km. lång, flodområde 35,000 kvkm. Största biflod är Mohawk river, som upprinner v. om Adirondack mountains och som från Rome följes av Eriekanalen och mynnar i H.r. ovanför Troy. Vid denna stad, 242 km. från mynningen, ligger H.r:s medelvattennivå endast o. 1,5 m.ö.h., och hit upp gör sig tidvattnet gällande; skillnaden mellan ebb och flod är vid Battery park på Manhattans sydspets 1,35 m., vid Albany knappt 1 m. H.r. och dess raka, flerstädes skarpt markerade dalgång samt den vinkelrätt däremot gående Mohawksänkan ha ända sedan början av den amerikanska kolonisationen, och särsk. sedan denna började gå v. om Appalacherna, varit en mycket viktig samfärdsled. Urspr. var floden mycket grund men har sedan 1797 vid flera olika tillfällen fördjupats. 1928 påbörjades fördjupningsarbe-ten till 27 fot (8,23 m.) upp till Albany. Tidigare kunde oceangående fartyg gå endast till Poughkeepsie. Vid New York kallas H.r. även North river, är här den viktigaste delen av New Yorks hamn och har fördjupats till 40 fot (12,19 m.). H.r. har uppkallats efter H. Hudson. J.C. — 405 — — 406 —