HUET Under mellantiden, innan detta senare hårdnat, försiggår djurens tillväxt. Även hos vissa ryggradsdjur, ss. hos groddjur, ödlor och ormar, inträder periodiskt en h. Hos de förra lossnar hudens tunna hornlager i stora stycken, men hos de nämnda kräldjuren sker h. därigenom, att yttre delen av hornlagret på en gång avstötes från hela kroppen. Hos fåglar och däggdjur förnyas också hornlagret, i det att små partier ständigt lossna från dess yta. Ang. förnyandet av fjäderdräkt och hårbeklädnad se R u g g n i n g och H å r f ä 11-n i n g. H. W. Hué [üe'], huvudstad i Annam, Franska Indokina, 12 km. från kusten, vid floden Hué; Kejsargrav i Hué. 41,000 inv. (1926). H. ligger vid randen av kustslätten och har järnvägsförbindelse med Tourane i s. och Hanoi i n. På ö. flodstranden ligger den moderna europeiska stadsdelen, på andra stranden de inföddas kvarter med kungl. palats, citadell, tempel och regeringsbyggnader. Industrien är föga utvecklad (kvarnar, glasbruk). Hamnstad är Thuan-an. O.P. Huelsen, C., se H ü 1 s e n. Huelva [päTpa]. 1) Prov, i s.v. Spanien, vid gränsen till Portugal; 10,080 kvkm.; 330,402 inv. (1920; beräknad folkmängd 1930 392,470). N. delen av H. upptages av Sierra Morena, s. delen av slätten La Campina, med odling av vin, oljepalmer och sydfrukter. Järnmalm finns vid Cala, mangan- och kopparmalm kring Rio Tinto. O.P. 2) Huvudstad i prov. H. vid Odiels myn-ningstratt; 46,855 inv. (1930). H. har goda järnvägsförbindelser med inlandet och utmärkt hamn, över vilken prov:s malmexport går. O.P. Huemul [oemo'1], en art gaffelhjortar (se d.o.). Huerta [Qä'rta], Victoriano, mexikansk militär och statsman (1854—1916), fullblods-indian. H. var en dugande officer och blev ge neral under Diaz, slöt sig 1911 till Madero. anförde dennes armé mot olika upprorsmän men gjorde febr. 1913 själv revolution och regerade, sedan Madero dödats, som provisorisk president till mitten av juli 1914. H:s faktiska diktatur blev officiell, sedan han okt. 1913 rensat deputeradekammaren och häktat 110 deputerade; hans regering med ståndrätt och terror var stramt reaktionär, det feodala Mexikos sista stora kraftutveckling. President Wil-sons avoghet undergrävde H:s ställning, och då till oppositionen inom landet också kom en öppen konflikt med U.S.A., måste han avgå. Jfr Mexiko, historia. P.Dhl. Huerta [pä'rta], Adolf o de la, mexikansk politiker, guvernör i Sonora, tillhörde den med arbetarrörelsen sympatiserande v. flygeln av Carranzas (se denne) parti; då denne ej infriade sina radikala utfästelser, gjorde H., understödd av Obregon, april 1920 uppror och fungerade maj—nov. s.å. som provisorisk president och blev sedermera Obregöns finansminister. Sommaren 1923 lämnade H. kabinettet för att uppställa sig som presidentkandidat inför valet 1924. Obregon gynnade emellertid P. Calles’ kandidatur, och H. reste nov. 1923 upprorsfanan i Vera Cruz. Då H. även fick U.S.A. till motståndare, flydde han 1924. P.Dhl. Huesca [pä'ska]. 1) Prov, i n. Spanien; 15,149 kvkm., 257,490 inv. (1930; 17 pr kvkm.). H. sträcker sig från Centralpyrenéernas kam över dessas förkedjor ned till den fruktbara slätten i s. Odling endast i floddalar och konstbevattnade områden. O.P. 2) Huvudstad i prov. H.; 14,128 inv. (1930). Bland den ålderdomliga stadens byggnader märkas kyrkan San Pedro i romansk stil, med mittskeppet täckt av tunnvalv, och San Juan de la Pena, med fantastiska djurskulpturer i klostergångens kolonnetter. Katedralen visar gotisk stil; dess högaltare har alabasterrehefer av D. Förment (o. 1530), ett av Spaniens första och bästa renässansarbeten. E.W. Huet [üä'], Pierre Daniel, fransk lärd (1630—1721), föranstaltade ss. lärare för dauphin jämte Bos-suet textuppl. Ad usum Delphini (se d.o.), ägnade sig efter 1701 helt åt sina studier, vilkas frukter han nedlagt i ett flertal skrifter, såväl filosofiska (bl.a. ”Censura philosophiæ car-tesianæ”, 1689, stridsskrift mot Descartes) — 409 — — 410 —