Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huet, Pierre Daniel - Huet, Paul - Huet, Coenraad Busken - Hufeland, Christoph Wilhelm - al-Hufuf, el Hofuf, Hofuf - Hufvudstadsbladet - Hugenberg, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUET
som filologiska (”De interpretatione”, 2 bd,
1661, ”Histoire du commerce et de la
navigation des anciens”, 1716). Självbiografisk
är ”Commentarius de rebus ad eum
pertinen-tibus” (1718). — Litt.: Biogr. av C.
Barthol-mess (1849). W.A7.
Huet [üä’], Paul, fransk målare och
grafiker (1803—69). En romantisk
naturuppfattning, som befruktats av studieresor i
Norman-die och Holland, utgör grundtonen i H:s konst.
Men dessutom gör sig ett starkt naturalistiskt
drag gällande, som jämte landskapets
stämningsvärden gör honom till Duprés och Th.
Rousseaus förelöpare. Som grafiker utgav H.
serier av raderade och litograferade landskap
med sparsamt figurstaffage. F.H.
Huet [hy’st], Coenraad Busken,
holländsk förf. (1826—86), verkade som litterär
kritiker i tidskr. ”De Gids”, senare som
journalist i Batavia, i Paris o.s.v. H:s kritiker
utmärka sig för spirituell form och skoningslös
satir. Han skrev även romanen ”Lidewyde”
(1868), som väckte stort uppseende. Rth
Hufeland [-[hö’fa-lant],-] {+[hö’fa-
lant],+} Christoph
Wilhelm, tysk
läkare (1762—1836),
prof, i Jena 1793, i
Berlin 1810, utgav
bl.a. ”Mesmer und
sein Magnetismus”
(1785), ”Ueber die
Ausrottung der
Pocken” (1787),
”Makro-biotik” (1796), sedan
1795 tidskr.
”Journal der praktischen
Arzneikunde” (”H:s Journal”) samt agiterade
starkt för införandet av den Jennerska
vaccinationen i Tyskland. Å.Ch.
al-Hufuf [-fö’f], el Hofuf, Hofuf, stad i
landskapet al-Hasa, ö. Arabien, innanför
Persiska viken; 30,000 inv. O.P.
Hufvudstadsbladet, daglig sv. morgontidn. i
Helsingfors. H. grundades 1864 av August
Schauman ss. ett politiskt färglöst nyhets- och
annonsorgan, vann med tiden stor spridning
och blev landets främsta annonsorgan för att
numera utgöra den största och den
dominerande sv. tidn. i Finland. H. inköptes 1885 av
Arthur Frenckell, under vars ledning
utvecklingen fick fart, icke minst sedan Torsten
Sevonius 1888 anställts som
redaktionssekreterare, i vilken egenskap han verkade till sin
död 1923. Frenckell ombildade företaget till
a.-b. 1892 och sålde det 1920 till ett nytt bolag
med Amos Anderson som huvuddelägare.
Denne efterträdde 1928 Frenckell som huvudred.
Tekniskt har H. gått i spetsen för utvecklingen
på området i Finland, erhöll 1896 landets
första rotationspress och inflyttade 1927 i ett för
ändamålet byggt, modernt inrättat hus. Enl.
sina traditioner har H. i allm. undvikit ett
prononcerat, personligt ställningstagande i
politiken, men de krav, vilka ställts på tidn. ss.
det ledande sv. organet alltsedan den politiskt
inflytelserika ”Nya pressens” indragning
(1900), har tidn. motsvarat genom ett
konsekvent förfäktande av svenskhetens intressen i
Finland och en måttfull, snarast högerbetonad
hållning i övriga politiska frågor. Sedan 1927
utkommer H. även i en billig s.k. landsuppl.
Företaget sysselsätter c:a 250 fast anställda
personer och utger jämväl eftermiddagstidn.
”Sv. pressen”. H.S-m.
Hugenberg [hö’-bärk], Alfred, tysk
politiker och näringsidkare (f. 1865), D:r phil. i
Strassburg 1888,
därefter i preussisk
statstjänst, deltog 1892
vid bildandet av
All-deutscher Verband,
arbetade som
rege-ringsassessor i Posen
i
kolonisationsverk-samheten, blev
sedermera direktör för
jordbrukarnas
centralbank, 1903
föredragande råd i
Preussens finansministeri
um, 1907 direktör för berg- och metallbanken i
Frankfurt a.M. och var 1909—18 ordf, i
Krupp-direktionen i Essen. H. organiserade från 1916
och ledde det konservativa Scherlförlaget i
Berlin och skapade genom sin telegramagentur
(Te-legrapheunion) ett mäktigt verktyg att påverka
opinionen; 1927 anknöts härtill Ufa, det stora
filmföretaget. H:s mål var att driva
konservativ-propaganda bland massorna och att vinna dem
för en nationell politik. Han var 1919 medl.
av-nationalförsamlingen och valdes 1920 till led
av riksdagen samt blev i okt. 1928
tysknationella folkpartiets ledare och 1929 efter
sprängningen av partiet även ledare för
riksdagsgruppen. Konservativa folkpartiet gick vid detta
tillfälle under greve K. v. Westarp sin egen väg.
H. har disciplinerat sitt parti och lett dess kurs
efter eget huvud. Helt säkert var det mindre
välbetänkt att ej redan från början markera
fronten mot A. Hitler. H. gick 1931 fram vid
dennes sida men drog sig snart nog åter tilL
baka och tog 1932 helt avstånd. H. har efter
världskriget med skärpa fört striden mot
Ver-saillesfredens bestämmelser och har genom sin
propagandaverksamhet bidragit till den
na
— 411 —
— 412 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
