Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huldra - Huldt, Kristoffer - Huligan - Hulin (Hullin), Pierre Augustin - Hull, Kingston upon - Hull (Canada) - Hullaffären - Hullgren, Oscar - Hullin, P. A. - Hulman, hanuman, langur - Hulock - Hult (skog) - Hult (socken) - Hult (lastageplats) - Hult, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULDT
vända ordet h.-äventyr är ej folkligt utan
direkt övers, av engelskans fairy-tale. v.S-w.
Huldt, Kristoffer Andreas, industriman
(f. 19/7 1871). Efter avlagd
bergsingenjörsexamen var H. anställd vid olika bruks- och
gruvföretag och var bl.a. direktör vid Herrängs
gruv-a.-b. 1909—17 och ledare för Finspongs
metallverks-a.-b. (direktör 1915, ordf, i
styrelsen 1917—26). H. är sedan 1927 direktör för
J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads-a.-b.
T.E-r.
Huliga’n (från eng. hooligan, rånare, bandit
o.d., i sht om medl. av en banditliga), bandit,
bov, särsk. från samhällets lägsta lager; i sht
i Finland, om vissa deltagare i upproret där
1918. E.H.
Hulin [ylå’] (el. Hulli n), Pierre
Augustin, från 1808 greve, fransk krigare
(1758—1841), deltog 1789 i Bastiljens
stormning, ådrog sig under fälttågen i Italien
Bo-napartes uppmärksamhet och slöt sig nära till
honom, blev 1803 generallöjtnant, presiderade
1804, fast fullst. utan juridiska kunskaper —
H:s bildning var över huvud ytterst
knapphändig — i den krigsrätt, som dömde hertigen
av Enghien till döden, och kom 1812 som
kommendant i Paris Mallets kupp att stranda.
Landsförvist 1816, fick H. 1819 återvända och
levde länge i fattigdom och blindhet. P.S.
Hull [hnl], Kingston upon H.,
hamnstad i East Riding, Yorkshire, England, vid
floden H:s utlopp i Humbers breda
mynningsvik; 313,366 inv. (1931). Staden ligger så lågt,
att den måst skyddas mot översvämningar
genom fördämningar. Den äldsta delen, som
ligger mellan floden H. och dockorna, utgöres
av trånga, krokiga gator och gränder. Ö.
härom ligger citadellet med kaserner, i n. och n.ö.
stora förstäder med villor och trädgårdar. —
Bland H:s rätt få större byggnader märkas
Treenighetskyrkan (Holy Trinity) från
1400-talet, rådhuset och börsen. Utom ett par
museer och flera skolor äger H. en botanisk
trädgård. — H. är näst London och Liverpool
Englands mest betydande handelsstad samt n.
Englands huvudhamn med regelbunden trafik på
de flesta skotska och engelska hamnar jämte
flera av n. och v. Europas hamnar, bl.a.
Göteborg, samt New York, Boston m.fl. Dockorna,
som ligga på Humbers n. sida, ha en kajlängd
av 21 km. och upptaga en yta av nära 1 kvkm.
— Till H:s bakland hör en stor del av
York-shires och Lancashires industriområden samt
West Riding, med vars kolfält H. står i
direkt förbindelse genom kanal och järnväg. H.
är därför n. Englands ledande exporthamn för
fabriksvaror och kol. Från Ryssland och
Amerika importeras säd, från Sverige och Norge
trä; vidare äro järnmalm, fisk, smör och frukt
viktiga importvaror. H.Bm.
Hull [hel], stad i Canada, förstad till
Ottawa (se d.o.).
Hullaffären [hel-], se Doggers bank.
Hullgren, Carl Oscar, marinmålare (f. 10/s
1869), har studerat vid Konsthögsk. i
Stockholm samt utomlands, särsk. i England (bl.a.
för H. v. Herkomer), har sedan vistats i
Medelhavsländerna samt framförallt på Chris
tiansö vid Bornholm och utbildat sig till en
av nutidens förnämsta havsmålare. Rörlighet
friskhet och glänsande kolorit utmärka hans
bilder. De större sv. museerna ha bilder a\
H.: ”Strand vid Rimini” m.fl. i Nationalmu
seum, Stockholm, ”Det gamla tornet” i Göte
borgs museum, ”Efter solnedgång” i Malmc
museum o.s.v. E.W
Hullin, P. A., se Hulin.
Hu’lman, han urnan, langur, Presby’tis
ente’llus, tillhör underfam. smalapor bland
markattlika apor (se d.o.) och blir, den o. 1 m.
långa svansen inberäknad, 1,5—1,7 m. lång.
Sittvalkarna äro små, huvudet runt och
an-siktspartiet begränsat av en rad långa styva
pannhår. Färgen är gulvit i ansiktet och på
fotterna svart. H. förekommer över hela Främ
re Indien, lever i stora flockar i skogarna och
inne i städerna och är, trots de obehag den
vållar, strängt skyddad. H. skall näml, ha i
den onde Ravans trädgård stulit
mangofruk-ten och skänkt den till människan samt är
därför enl. indisk uppfattning helig. H.B-n.
Hulock, ap-art, se G i b b o n e r.
Hult (etymol. samma ord som ty. Holz, trä,
skog), liten skog, dunge, även: hög, tät skog:
numera blott poetiskt och i dialektiskt färgat
språk, men kvarlevande i synnerligen många
ortnamn, t.ex. Älmhult (eg.: almskogen), Hulta,
med biformen holt (hålt) i Hålt, Håltane (eg.
bestämd form pl.) o.s.v.; i vissa trakter
utvecklat till -alt, t.ex. Boalt. — I fri- och r u n
d-h u 11 lånat från Ity. E.H
Hult, s:n i S. Vedbo hd; Jönköpings län,
ö. om Eksjö; 118,44 kvkm., därav 105,62 land;
1,207 inv. (1932; 11 inv. pr kvkm.); 11,06 kvkm.
åker (1927; 10,5°/o av landarealen), 78,52 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Bjärsby, Skälsnäs och
Östraby. — Pastorat: H. och Edshult, S.
Vedbo kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Hult, lastageplats i Visnums s:n, Värmlands
län, s. om Kristinehamn. Jfr K ö p i n g-H u 11 s
järnväg.
Hult, Hugo Ernfrid, militär (f. 13/io 1861),
underlöjtnant i Kalmar reg. 1881, löjtnant vid
Generalstaben 1891, major 1901, överstelöjtnant
vid Västmanlands reg. 1903, överste vid
Generalstaben 1906 och sekundchef för Svea
liv
— 427 —
— 428 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
