HULDT vända ordet h.-äventyr är ej folkligt utan direkt övers, av engelskans fairy-tale. v.S-w. Huldt, Kristoffer Andreas, industriman (f. 19/7 1871). Efter avlagd bergsingenjörsexamen var H. anställd vid olika bruks- och gruvföretag och var bl.a. direktör vid Herrängs gruv-a.-b. 1909—17 och ledare för Finspongs metallverks-a.-b. (direktör 1915, ordf, i styrelsen 1917—26). H. är sedan 1927 direktör för J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads-a.-b. T.E-r. Huliga'n (från eng. hooligan, rånare, bandit o.d., i sht om medl. av en banditliga), bandit, bov, särsk. från samhällets lägsta lager; i sht i Finland, om vissa deltagare i upproret där 1918. E.H. Hulin [ylå'] (el. Hulli n), Pierre Augustin, från 1808 greve, fransk krigare (1758—1841), deltog 1789 i Bastiljens stormning, ådrog sig under fälttågen i Italien Bo-napartes uppmärksamhet och slöt sig nära till honom, blev 1803 generallöjtnant, presiderade 1804, fast fullst. utan juridiska kunskaper — H:s bildning var över huvud ytterst knapphändig — i den krigsrätt, som dömde hertigen av Enghien till döden, och kom 1812 som kommendant i Paris Mallets kupp att stranda. Landsförvist 1816, fick H. 1819 återvända och levde länge i fattigdom och blindhet. P.S. Hull [hnl], Kingston upon H., hamnstad i East Riding, Yorkshire, England, vid floden H:s utlopp i Humbers breda mynningsvik; 313,366 inv. (1931). Staden ligger så lågt, att den måst skyddas mot översvämningar genom fördämningar. Den äldsta delen, som ligger mellan floden H. och dockorna, utgöres av trånga, krokiga gator och gränder. Ö. härom ligger citadellet med kaserner, i n. och n.ö. stora förstäder med villor och trädgårdar. — Bland H:s rätt få större byggnader märkas Treenighetskyrkan (Holy Trinity) från 1400-talet, rådhuset och börsen. Utom ett par museer och flera skolor äger H. en botanisk trädgård. — H. är näst London och Liverpool Englands mest betydande handelsstad samt n. Englands huvudhamn med regelbunden trafik på de flesta skotska och engelska hamnar jämte flera av n. och v. Europas hamnar, bl.a. Göteborg, samt New York, Boston m.fl. Dockorna, som ligga på Humbers n. sida, ha en kajlängd av 21 km. och upptaga en yta av nära 1 kvkm. — Till H:s bakland hör en stor del av York-shires och Lancashires industriområden samt West Riding, med vars kolfält H. står i direkt förbindelse genom kanal och järnväg. H. är därför n. Englands ledande exporthamn för fabriksvaror och kol. Från Ryssland och Amerika importeras säd, från Sverige och Norge trä; vidare äro järnmalm, fisk, smör och frukt viktiga importvaror. H.Bm. Hull [hel], stad i Canada, förstad till Ottawa (se d.o.). Hullaffären [hel-], se Doggers bank. Hullgren, Carl Oscar, marinmålare (f. 10/s 1869), har studerat vid Konsthögsk. i Stockholm samt utomlands, särsk. i England (bl.a. för H. v. Herkomer), har sedan vistats i Medelhavsländerna samt framförallt på Chris tiansö vid Bornholm och utbildat sig till en av nutidens förnämsta havsmålare. Rörlighet friskhet och glänsande kolorit utmärka hans bilder. De större sv. museerna ha bilder a\ H.: ”Strand vid Rimini” m.fl. i Nationalmu seum, Stockholm, ”Det gamla tornet” i Göte borgs museum, ”Efter solnedgång” i Malmc museum o.s.v. E.W Hullin, P. A., se Hulin. Hu'lman, han urnan, langur, Presby'tis ente'llus, tillhör underfam. smalapor bland markattlika apor (se d.o.) och blir, den o. 1 m. långa svansen inberäknad, 1,5—1,7 m. lång. Sittvalkarna äro små, huvudet runt och an-siktspartiet begränsat av en rad långa styva pannhår. Färgen är gulvit i ansiktet och på fotterna svart. H. förekommer över hela Främ re Indien, lever i stora flockar i skogarna och inne i städerna och är, trots de obehag den vållar, strängt skyddad. H. skall näml, ha i den onde Ravans trädgård stulit mangofruk-ten och skänkt den till människan samt är därför enl. indisk uppfattning helig. H.B-n. Hulock, ap-art, se G i b b o n e r. Hult (etymol. samma ord som ty. Holz, trä, skog), liten skog, dunge, även: hög, tät skog: numera blott poetiskt och i dialektiskt färgat språk, men kvarlevande i synnerligen många ortnamn, t.ex. Älmhult (eg.: almskogen), Hulta, med biformen holt (hålt) i Hålt, Håltane (eg. bestämd form pl.) o.s.v.; i vissa trakter utvecklat till -alt, t.ex. Boalt. — I fri- och r u n d-h u 11 lånat från Ity. E.H Hult, s:n i S. Vedbo hd; Jönköpings län, ö. om Eksjö; 118,44 kvkm., därav 105,62 land; 1,207 inv. (1932; 11 inv. pr kvkm.); 11,06 kvkm. åker (1927; 10,5°/o av landarealen), 78,52 kvkm. skogsmark. Egendomar: Bjärsby, Skälsnäs och Östraby. — Pastorat: H. och Edshult, S. Vedbo kontrakt, Linköpings stift. J.C. Hult, lastageplats i Visnums s:n, Värmlands län, s. om Kristinehamn. Jfr K ö p i n g-H u 11 s järnväg. Hult, Hugo Ernfrid, militär (f. 13/io 1861), underlöjtnant i Kalmar reg. 1881, löjtnant vid Generalstaben 1891, major 1901, överstelöjtnant vid Västmanlands reg. 1903, överste vid Generalstaben 1906 och sekundchef för Svea liv — 427 — — 428 —