Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huitfeldt, 2. Iver - Huitfeldt-Kaas, 3. Henrik Jörgen - Huittingen - Huitzilopochtli - Huizinga, Johan - Hujan - Hujus - Hukare el. hukert - Huklägesgrav - Hulagu, Hulaku - Hulared - Huldra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULDRA
Köge bukt 1710 råkade H:s fartyg i brand.
Genom att ankra under fiendens eld
uppoffrade H. skeppet, som sprang i luften med hela
besättningen, men räddade den danska flottan,
som annars troligen lidit stora förluster. P.S.
3) Henrik Jörgen H.-K a a s, norsk
arkivman (1834—1905), arkivfullmäktig 1868,
riksarkivarie 1896. H. har förf, genealogiska
och personhistoriska uppsatser samt bedrivit
en betydande utg.-verksamhet, bl.a. i
samarbete med C. R. Unger utgivit ett tiotal band
av ”Diplomatarium norvegicum” samt vidare
”Norske regnskaber og jordeböger fra 16.
Aar-hundrede” (3 bd, 1885—96), ”Statholderskabets
extraktprotokol af supplicationer og
resolutioner 1642—52” (1896 ff.). Han påbörjade
utgivandet av det stora verket ”Norske sigiller
fra middelalderen” (1899 ff.). H.Bg.
Hui’ttinen, geogr., se H v i 11 i s.
Huitzilopochtli, gammalmexikansk gudom,
aztekernas national- och krigsgud. H.
föreställdes i gestalten av en kolibri, ytterligt
skräckinjagande till sitt väsen. Hans kult bestod
hu-vudsakl. av människooffer; betecknande
kallades hans huvudtempel i staden Mexico
Tlaca-tecco ”stället, där man slaktar” (människor);
offren här kunde på en enda fest uppgå till
tiotusentals. Efr.B.
Huizinga [hoi’z-], Johan, holländsk
filolog och kulturhistoriker (f. 1872), prof i
Lei-den 1915, har skrivit arbeten i indisk filologi
men är mest känd som förf, till
kulturhistoriska skildringar, främst ”Herfsttij der
middel-eeuwen” (1919; sv. övers. ”Ur medeltidens
höst”, 1927) och ”Wege der Kulturgeschichte”
(1930). Rth.
Hujan, Heteralo’cha acutiro’stris, av fam
kråkfåglar, förekommer på Nya Zeeland. Dess
längd uppgår till 48—50 cm., fjäderdräkten är
svart med grön glans och stjärtspetsen vit.
Honans näbb är mer än dubbelt så lång som
hannens (9,6, resp. 4 cm.) och halvcirkelformigt
böjd, under det att hannens är rak. H.W.
Hujus (lat., gen. av hic, denne), i denna
månad el. detta år (underförstått: mensis, resp.
anni). — H. loci, här.
Hukare el. h u k e r t, galeastacklat holländskt
fiskefartyg.
Huklägcsgrav (ty. Hockergrab, fra. squelette
accroupie), grav med obränt lik, i vilken
skelettet ligger med mer el. mindre uppdragna knän
och vanl. mot hakan uppböjda armar. Känd
från de mest skilda tider och kulturgrupper,
har h. till sin betydelse varit mycket omtvistad.
Enl. den enklaste och sannolikaste förklaringen
återger skelettets ställning det naturliga
sov-läget. Jfr Gravskick. G.Em.
Huklägesgrav vid Lilla Bedinge, Skåne.
Hulagu, H u 1 a k u, mongolisk härskare (c:a
1217—65), sonson till Djingis-khan, son till Tuli,
blev, efter den äldre brodern Mängüs
utropande till storkhan 1251, ledare för den mongoliska
hären och började ss. sådan 1253 det stora
fälttåget mot Främre Asien, vilket ledde till
Persiens fullst. underkastelse under det
mongoliska herraväldet, Bagdads intagande 1258
och kalifatets störtande. Erövringståget
fortsattes till Syrien men avbröts vid
underrättelsen om Mängüs död. De erövrade områdena
förenades under H:s ledning till ilkhanernas
rike (se 11 k h a n e r). C.F.
Hulared, s:n i Kinds hd, Älvsborgs län, n.ö.
om Limmared; 19,oo kvkm., därav 17,n land;
247 inv. (1932; 14 inv. pr kvkm.); 2,64 kvkm.
åker (1927; 15,4 °/o av landarealen), 9,76 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Dalstorp, H., Nittorp,
ölsremma och Ljungsarp, Kinds kontrakt,
Göteborgs stift. J.C.
Huldra, försvenskning av norskans huldre,
enl. norsk folktro ett väsen motsvarande
skogsfrun el. älvan hos oss. Ofta talas i Norge om
huldrefolket, motsvarande vad man hos oss
kallar underjordiska, vättar el. troll. Ordet
betyder snarast de dolda, de osynliga. I vårt
språk har h. aldrig blivit folkligt utan har
använts blott för poetiskt bruk, ofta i
betydelsen skyddsande, ideal. Det av Asbjörnsen
an
— 425 —
— 426 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
