Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDAR
el. pommersk spets, en mycket gammal
ras, är en livlig, ss. vakt- och sällskapshund
använd, långhårig, svart el. vit form av 45 cm.
boghöjd. Dvärgformer äro den 26 cm. höga
dvärgspetsen och silkesspetsen.
Den kinesiska t s c h a u (choiv-chow) liknar
spetsen men har tyngre huvud och mindre
spetsig nos. Från torvspetsen härledes även
schnauzern el. pinschern, en
terrier-lik, c:a 50 cm. hög form med kuperade öron
och svans. En strävhårig och en släthårig form
finnas och av vardera en dvärgform,
dvärg-p i n s c h e r. Andra dvärgformer äro a p-p i
n-s c h e r n och griffon bruxello is. Nära
schnauzern stå terrierna, i vilka dock
representanter för andra rasgrupper äro
inkorsade. De äro mycket livliga h., urspr. avsedda
för jakt under jorden (grythundar) men
hållas nu ofta ss. lyxhundar. Foxterriern, av
vilken en slät och en strävhårig form finnas,
är vit med svarta el. bruna fläckar. Mera
lugn är den 50—60 cm. höga, strävhåriga
airedaleterriern, som ofta användes ss.
polis- och sanitetshund. Färgen är rostbrun
med mörkare ryggsadel och teckning på
huvudet. Bland övriga må nämnas den lågbenta,
strävhåriga, grå skotska terriern, den
strävhåriga, röda till gula irländska
terriern, den mycket långhåriga s k y e
terriern, den korthåriga svart och bruna
black and tan terriern och dess
dvärgform black and tan toy terriern samt
bullterriern, en korsning mellan vit
ter-rier och bulldogg. Här må ock nämnas d
o-bermannpinschern, en stor, kraftig,
släthårig hund, i vars stamträd flera raser ingå.
Färgen är svart med brun teckning.
Grupp II. Slädhundar. Stamform för
dessa är den under bronsåldern levande Canis
familiaris inostra’nzewi, som härledes från den
nordiska vargen. Hithörande former, till vilka
polarfolkens hundar hänföras, användas
hu-vudsakl. ss. slädhundar och likna mycket
vargen, med vilken de ännu stundom korsas.
Oöverträffad som dragare är grönland
s-hunden (eskimåhunden), en
medelstor, kraftigt byggd, långhårig hund. Färgen
är svart med vita fläckar, vit bringa och
ljusare buk. Andra raser äro 1 a b r a d o
r-hunden, samoj edhunden och de
amerikanska eskimåernas hund m a 1 e m u t e. —
Newfoundlandshunden, en stor,
livlig, långhårig, svart hund, anses ha
framkommit genom korsning med införda europeiska
hundar.
Grupp III. D o g g a r, som ofta sammanslås
med de närstående slädhundarna, omfattar
vanl. mycket stora och kraftiga, korthåriga
hundar med brett, tungt huvud, kort, tvär nos
och hängande öron. Färgen är vanl. gul,
stundom med tigerbandning. Gruppen härledes från
en förhistorisk hund Canis familiaris
decuma’-nus och var särsk. allmän under medeltiden,
då storvuxna former användes ss. jakthundar.
Den 80 cm. höga, engelska mastiffen, den
något mindre franska bordeauxdoggen
och den ståtliga danska hunden el. d o
g-g e n (grand danois), som har en vikt av 70 kg.,
äro bland de största nu levande h. B u 11 d o
g-g e n, en urgammal engelsk ras, som förr
användes för strid med tjurar, utmärkes av korta
ben, tung framkropp och förkortad överkäke.
Något lättare byggd är den tyska b o x e r n.
Bostonterriern, som föga påminner om
en terrier, är mycket vanlig i Amerika.
Dvärg-former äro den engelska
dvärgbull-d o g g e n, en förminskad bulldogg, den av
stora upprättstående öron utmärkta franska
dvärgbulldoggen och m o p s e n.
Genom korsningar med andra raser ha
framkommit rotweilern, en tätbyggd, kraftig, ss.
polishund använd form, och S:t
Bernhards-hunden, en urspr. korthårig, nu vanl.
långhårig, vit och rödgul, kraftig hund, känd ss.
sanitetshund från klostret S:t Bernhard.
Grupp IV. Herdehundar. Stora,
långhåriga, med hängande öron försedda h., som
bevaka, men ej valla hjordarna. Hit höra den
ungerska kommondoren, den kraftiga
tyska leonbergerhunden och den för
sin klokhet bekanta pudeln, vars ulliga päls
är svart el. vit. Dalmatinern, en korthårig,
om pointern något påminnande form, är vit
med likformigt fördelade svarta el. bruna
fläckar.
Grupp V. Jakthundar omfatta det
ojämförligt största antalet raser, som alla gå
tillbaka till den medelstora under bronsåldern
levande Canis familiaris interme’dius. Från
denna ha under tidernas lopp framgått ett otal
raser, som alltefter jaktmetodernas omläggning
försvunnit och ersatts med nya. Efter deras
olika användning kunna de indelas i stövare,
spårhundar, höns- el. fågelhundar och taxar.
Stövarna äro uthålliga hundar, som under
skall driva villebrådet (hårvilt). Hit hänföres
den engelskarävhunden (foxhound), en
medelstor, snabbsprungen hund, vanl. vit med
svarta och bruna el. röda fläckar, vilken
användes vid parforcejakt och alltid jagar i flock
(koppel) , den något mindre engelska h a r h u
n-d e n (harrier) och den norska d unke r s t
ö-v a r e n. Våra sv. stövare, i vilka dock
utländska raser äro inkorsade, äro h a m i 11 o
n-stövare, kopparbergsstövare,
schillerstövare och s m å 1 a n d s-
— 459 —
— 460 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
