Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundar - Hundare - Hundavel - Hundborg - Hundbröd el. hundkäx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDBRÖD
s t ö v a r e. Färgen är hos alla brun el.
brungul med svart mantel och ofta vit teckning på
bringa och tassar. Som stövare användes även
dachsbracken, en taxarna närstående
form med långsträckt kropp och låga, raka
ben. Hit hänföras även spaniels, lågbenta,
långsträckta och långhåriga hundar med
hängande öron; de gå gärna i vatten och
förekomma i ett flertal raser, ss. irländsk
vattenspaniel, fieldspaniel,
cockerspaniel, vaktelhunden samt
den lilla dvärgartade bolognesaren.
Dvärgformer äro lyxhundarna K i n g
Charles, Prince Charles, ruby spa
n i e 1 och blenheimspaniel, ofta
sammanfattade under benämningen t o y
spätt i e 1 s. Till s p å r- el. blodhunda
r-n a, som uppspåra skadskjutet och även fällt
villebråd, hör den tyska schweisshunden,
den engelska blodhunden, en
medelstor hund med stort huvud, rynkig panna och
stora hängande öron, samt den engelska r e
t-r i e v e r n. Höns- el. fågelhundarna
uppsöka tryckande vilt, och bli, när de funnit
det, stående orörliga, ”göra stånd”, för att
därefter på befallning av jägaren stöta upp fågeln.
Hit höra de från spaniels härstammande
medelstora, lättbyggda och långhåriga setterraserna
e n g e 1 s k s e 11 e r, vit med svarta el. gulbruna
fläckar, irländsk setter, rödbrun,
och gordonsetter el. skotsk
setter, svart med rödbrun teckning. I England
har också den medelstora, korthåriga och
lättbyggda p o i n t e r n, en avkomling av den
gamla spanska hönshunden, utdanats. Färgen är
vanl. vit med svarta, bruna el. gula fläckar el.
helt svart el. gul. De tyska v o r s t e
h-hundarna, av vilka en kort-, en sträv- och
en långhårig ras finnas, likna pointern och
äro bruna med el. utan ljusare fläckar.
Svansen stubbas vanl. Ss. grythundar användas
taxarna, för Tyskland karakteristiska
hundar, av vilka kort-, sträv- och långhåriga
raser finnas. Kroppen är långsträckt, öronen
hängande, benen korta och frambenen starkt
krökta. Färgen är svart med brun teckning,
enfärgat rödbrun el. grå tigerfärgad.
Grupp VI. Vallhundar, stå jakthundarna
nära. I motsats till herdehundarna valla de
boskapshjordarna. Den tyska
schäferhunden är en lättbyggd, kraftig hund med
kil-formigt avsmalnande nos och upprättstående
öron; den användes mycket ss. polishund. Den
skotska vallhunden (collie el.
fårhunden), som är något tyngre byggd och
har lång silkeslen fäll, är huvudsaki. lyxhund.
Ss. brukshund användes i Skottland en
kort-hårig ras.
Grupp VII. Vinthundar, vilkas
härstamning ännu är föga känd, omfatta stora hundar,
kännetecknade av smärt kropp med djup
bröstkorg och starkt indragna ljumskar samt
spetsigt, fint byggt huvud. De äro ytterligt snabba
och uthålliga och användas därför vid
hetsjakter. I motsats till övriga h. ledas de härvid
av den skarpa synen. Luktsinnet är svagt
utbildat. Den långhåriga ryska
vinthunden användes förr vid vargjakt men hålles nu
endast som lyxhund. Andra raser äro den
korthåriga engelska vinthunden och den
betydligt mindre lilla vinthunden
(whip-pet). Med vinthundarna sammanföres stundom
den irländska varghunden och den
skotska hjorthunden (deerhound), som
nå en boghöjd av mer än 1 m. och därmed äro
de största h., som någonsin frambringats. H.B-n.
Hundare, underavd. el. distrikt av landet el.
landskapet hos åtskilliga germanska stammar,
ung. detsamma som härad (se d.o.). I övrigt
är h., urspr. hund, av omstridd betydelse
(skara, hop el. 100 familjer, nybyggare,
ledungs- och härmän). H. fanns hos frankerna
och alemannerna längs Rhen, hos angelsaxarna
i s. England samt i de gamla Svealandskapen i
Sverige, t.ex. Lag (h) und, Attunda(land) etc. I
Sverige viker h.-namnet för
häradsbeteck-ningen o. 1350 i samband med landslagens
genomförande. H. leddes i Tyskland av
folkvalda hövdingar, centena’ rius el. tungi’nus, i
England av hundreda’rius, i Svealand av 2
domare. Rättskipningen blev snart h:s främsta
uppgift, i England hölls ända till 1867 h.-ting,
hundredum legale. — Litt.: C. v. Schwerin, ”Die
altgermanische Hundertschaft” (1907); S.
Tun-berg, ”Studier rörande Skandinaviens äldsta
politiska indelning” (1911); E. Hjärne, ”Vederlag
och sjöväsen” (i ”Namn och bygd”, 1929). E.K.
Hundavel avser att genom målmedvetet
avelsarbete förädla hundraserna och framdriva
för spec. ändamål lämpade typer. Sedan
gammalt intager England en framstående plats
på h:s område, men intresset för h. är f.n.
stort över hela världen, särsk. i Ryssland, och
understödes genom utst. och brukshundsprov,
anordnade av privata sammanslutningar, hos
oss Sv. kennelklubben (se d.o.) och dess
specialföreningar för olika raser, samt genom
stambokföring av avelsdjuren. H B-n.
Hundborg, hd i Thisted amt, n. Jylland,
mellan Nordsjön och Limfjorden; 235,22 kvkm.;
16,287 inv. (1930). O.P.
Hundbröd el. hundkäx (eng. dog cakes),
koncentrerat hundfoder, bestående av hårda
kakor av vanl. vetemjöl med inbakat kött. H.
ges ant. krossade, torra el. uppblötta i vatten.
Då de innehålla tillräckligt både vegetabiliska
— 461 —
— 462 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
