Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundbröd el. hundkäx - Hunddagarna - Hunddjur - Hunddressyr - Hunden, Stora och Lilla - Hundfisken - Hundhajar, glatthajar - Hunding-Brunhilde-ställningen - Hundkapplöpningar - Hundkål - Hundkäx - Hundkäx (växtart) - Hundkörvel - Hundloka - Hundloppa - Hundlus - Hundmänniskor - Hundra dagarna - Hundraser - Hundraårskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDDAGARNA
och animaliska ämnen, kunna hundarna åtm.
kortare tider uppfödas på endast sådana,
varför h. särsk. vid jaktresor äro en utmärkt
hundproviant. F.A.Bn.
Hunddagarna, (lat. dies canicula’res), årets
varmaste tid, närmast motsvarande
rötmånaden; namnet stammar från de gamla grekerna
och egypterna, vilka ansågo den starka värmen
vara en följd av att solen under denna tid
befann sig i närheten av Hundstjärnan
(Siri-us). M-t.
Hunddjur, fam. Ca’nidæ bland rovdjuren (se
d.o.), omfattar små till medelstora, smäckert
byggda former med långsträckt huvud, tvär,
naken och fuktig nos och vanl. 42 tänder.
Rovtänderna äro stora och de äkta kindtänderna
knöliga, vilket visar, att även vegetabilier ingå
i födan. Samtliga äro tågångare med på
fram-foten ofta, på bakfoten alltid 4 tår. H., som
förekomma såväl i skogsområden som i
stäpp-och ökentrakter, äro utbredda över hela jorden
och saknas blott i Australien samt på
Madagaskar och Polynesiska öarna. Hit hör bl.a.
öron-hunden, hyenahunden och det på flera
undersläkten uppdelade hundsläktet (se d.o.). H.B-n.
Hunddressy’r, se Dressyr.
Hunden, Stora och Lilla, stjärnbilder,
se Canis major och Canis minor.
Hundfisken, Amia’tus calvus (A’mia calva),
tillhör gruppen ganoider (se d.o.). H.
förekommer i floder och sjöar i Mellan- och
Nordamerika och når en längd av 60 cm. Hannen är
mindre än honan och skiljer sig från denna
genom en svart fläck, omgiven av orange, vid
basen av stjärtfenan. H. är en rovfisk. Den går
ofta upp till ytan och snappar luft, som sedan
föres till simblåsan, vilken fungerar som lunga.
H. reder bland vattenväxter å grunt vatten ett
enkelt bo, vari de talrika äggen läggas. Dessa
vaktas sedan, liksom ock till en början de
ny-kläckta ungarna, av hannan. Ungarna ha en
sugskiva framför munnen, med vilken de
kunna hålla sig fast vid växter. Flera h.
närstående fossila former äro kända såväl från
Nordamerika som Europa. N.B-n.
Hundhajar, glatthajar, Maste’lus, släkte
bland gråhajarna (se Hajar), utmärkt av att
tänderna ej äro spetsiga utan platta, liknande
rockornas, att små spruthål finnas och att
första ryggfenan är belägen långt fram. H. leva
av skaldjur, för vilkas krossande tänderna väl
lämpa sig. En art, M. vulga’ris, förekommer
i Atlanten och kommer ibland in i Skagerack.
Den är o. 1 m. lång, grå med små vita fläckar.
N.B-n.
Hunding-Brunhilde-ställningen, under
världskriget (se d.o.) en bakre tysk ställning på
västfronten, hölls under senare hälften av okt.
1918 besatt av de dit tillbakaryckta l:a, 3:e och
7:e arméerna. H., som var ofullst. utbyggd,
anslöt sig s. om Marie till Hermannställningen
(se d.o.), gick vidare över Rethel, längs Aisne
till inflödet av Aire och därifrån i en båge
kring Verdun. T.H-m.
Hundkapplöpningar ha sedan länge
avhållits, först i England, sedermera även i U. S. A.,
Tyskland, Sverige m.fl. länder, i avsikt att
främja snabbhet och uthållighet hos vissa
hundraser. Urspr. ägde h. rum efter lössläppta
harar m.m.; numera ha dessa utbytts mot
anordningar av mekanisk art (”den elektriska
haren”). O.K-gh.
Hundkål, ofta äldre och lokalfärgad
benämning på ett flertal från varandra skilda
växtarter, ss. harkål (La’psana), åkerkål (Bra’ssica),
åkerrättika (Ra’phanus), rödmolla
(Chenopo’-dium), ävensom på arterna av släktet
Apo’cy-num. O.Gz.
Hundkäx, se Hundbröd.
Hundkäx, växtart, se Anthriscus.
Hundkörvel, växtart, se Chærophyllum.
H. är även namn på hundkäx, se
Anthriscus.
Hundloka, växtart, se Anthriscus.
Hundloppa, se Loppor.
Hundlus, se Löss.
Hundmänniskor, individer med abnorm,
rik-lik behåring, hypertricho’sis universa’lis, särsk.
i ansiktet. T.H-n.
Hundra dagarna, D e (fra. les cent jours),
benämnes den period, under vilken Napoleon
efter återkomsten från Elba för andra gången
var fransmännens kejsare. Från hans intåg i
Paris 20/s 1815 till hans andra tronavsägelse
23/e s.å. förflöto i det närmaste 100 dagar. Jfr
Napoleon. B.
Hundraser, se Hundar.
Hundraårskriget, namn på de krig, som med
flera avbrott fördes mellan England och
Frankrike 1337—1453. Konfliktämnen voro dels
intressemotsatsen i Guyenne, vilket engelske
kungen sedan 1259 hade i län men där franska
kronan sökte kringskära vasallens rättigheter,
dels intressemotsatsen i Flandern, Englands
avsättningsområde för ullen, dess viktigaste
exportvara. I Flandern, ett tidigt nästan
oavhängigt län av franske konungen, ingrep denne
på adelns sida i kampen med borgerskapet,
och här pågingo från början av 1300-talet
ständiga strider; borgerskapet orienterade sig mot
England. Hotat i sina handelsintressen — i
Flandern gällde det ullexporten, i Guyenne
vinimporten —, motarbetat av Frankrike i
konflikten med Skottland, ingrep England 1337 i
de flandriska striderna, föregivande Edvard
III:s arvsanspråk på franska tronen efter
ut
— 463 —
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
