HURUM Hura, tropiskt-amerikanskt växtsläkte av fam. törelväxter med 2 arter, mjölksaftrika träd, av vilka H. cre'pitans, sanddoseträdet, är 9—12 m. högt med rak stam, stor, yvig bladkrona, små blommor och orangestora, platta, mångrummiga fruktkapslar. Den giftiga mjölksaften jämte blad och rötter ha olika medicinsk användning, och av fröna utvinnes en olja, som verkar avförande. A.V-e. Hurdal, hd i Akershus fylke, s. Norge, omfattar fylkets n.v., mot Opland fylke inskjutande del; 284,38 kvkm.; 1,885 inv. (1930). S. Hurdwar, stad i Indien, se H a r d w a r. Hurl, h o u r i (av arab, hür, plur. till a'hwar, fem. haurä’, klarögd, med skarp kontrast mellan det svarta och det vita i ögat) kallas de ständigt jungfruliga, kvinnliga väsen i det muhammedanska paradiset, med vilka de rättrogna pläga umgänge. De beskrivas i koranen ss. kyska, förvarade i tält, utan såväl kroppsliga som moraliska fel och jämföras med koraller och hyacinter. Senare litteratur vet även berätta, att de äro skapade av saffran, mysk, ambra och kamfer i 4 färger: vitt, grönt, gult och rött. Man förmodar, att Muhammed fått uppslaget till h. från änglarna i kristna paradisbilder. G.O-r. Hurley [häTi], Patrick Jay, nordamerikansk politiker (f. 1883), jurist och finansman, biträdande krigsminister hos Hoover 1929—32, ord. 1932. Th. Huro'ner (möjl. av fra. hure, ”vildsvinshu-vud”), benämning på ett förbund av 4 nordamerikanska indianstammar av algonkinernas språkgrupp. H., som i början av 1600-talet omfattade 20,000 personer, levde vid fransmännens ankomst kring sjön Ontario i fasta, palis-sadomgivna byar. De odlade säd, frukter och tobak och flyttade först när jorden var utsugen. Den sociala och politiska organisationen stod högt: ett fixerat antal kvinnovalda hövdingar svarade för de uråldriga lagarnas efterlevnad, militära ärenden sköttes av spec. krigshövdingar. Privat äganderätt iakttogs strängt, vare sig det gällde lösöre el. markegendom. H. övade en antropomorfiserad naturreligion; gudavärldens rangskala var ytterst bestämd. I den noggranna ritualen spelade dödskulten stor roll. — Under hela 1600-talet utkämpade h. ständiga blodiga krig med sina grannar och fränder, de eg. irokeserna (se d.o.), med påföljd att organisationen brast och h. skingrades i små band, som delvis blandades med andra stammar. Ännu vid mitten av 1700-talet gjorde hövdingen Orontony ett försök att samla spillrorna men misslyckades. Nu återstå endast ett mindre antal (400) i Canada, lika många i Oklahoma, U. S. A. E-r M. Huronsjön [hjo'aran-], eng. Lake Huron, den näst största av de Stora sjöarna i Nordamerika; 177,i m.ö.h.; 59,593 kvkm., varav 23,593 tillhöra U.S.A. och 36,000 Canada. Största kända djup 229 m. Genom Saint Marys river mottager H. vattnet från övre sjön och står Raukar på ön Flower Pot i Huronsjön. genom Straits of Mackinac i förbindelse med Michigansjön samt avrinner genom Saint Clair river, Saint Clair lake och Detroit river till Eriesjön. H. är öppen för sjöfart från början av april till mitten av dec.; under denna tid mycket livlig trafik (jfr Förenta staterna, sp. 861). J.C. Hurra', interjektion och subst., ett hyllnings-och glädjerop, även i strid, som anfallsrop; med motsvarigheter i germ., rom., slav, och fi.-ugr. språk; f.ö. av ovisst ursprung. E.H. Hurrika'n (eng. hurricane, karibiska hura-kan), cyklon (se d.o., sp. 759); orkan. Hu'rrikan-däck el. a w n i n g-däck, lätt däck löpande från för till akter ovan huvuddäck å större handelsfartyg. I h. el. fartygssidan un der h. få inga tonnageöppningar (se d.o.) finnas. Fartyg med h. äro numera ej upptagna i klassificeringssällskapens nybyggnadsregl. T.Hrn. Hurry-skurry [hB'ri-skB'ri] (eng., ”ängslig brådska”), skämtsam tävlan, t.ex. hinderritt på osadlade hästar. Hurukufåglar, kurukufåglar, seSurukuer. Hurum, hd i Buskerud fylke, Norge, omfattar s. delen av Hurumlandet (halvön mellan Oslofjorden och Dramsfjorden); 162,66 kvkm.; 6,041 inv. (1930). S. Hurum, Alf, norsk tonsättare (f. 1882), studerade bl.a. för I. Holter i Kristiania, M. Bruch och J. Vianna da Motta i Berlin samt M. Stein-berg i Petrograd. H., som är en talangfull instrumentatör, visar sig i sina tidigaste arbeten påverkad av Grieg, senare av Debussy och — 477 — — 478 —