Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hurum, Alf - Hurva - Hurwitz, Adolf - Hus, Jan (Johan) - Husaby, Husby (namn) - Husaby (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURVA
rysk tonkonst (Musorgskij,
Rimskij-Korsa-kov) och har komponerat romanser,
violinsonater, körverket ”Lilja”, orkestersviter,
pianostycken m.m. A.N.
Hurva, s:n i Frosta hd, Malmöhus län, s.ö.
om Eslöv; 11,24 kvkm., därav 11,io land; 702
inv. (1932), därav 282 i H. stationssamhälle;
10,20 kvkm. åker (1927; 91,4% av landarealen),
ingen skogsmark. Egendom: Äspinge. —
Pastorat: Gudmundtorp och H., Frosta kontrakt,
Lunds stift. J-C.
Hurwitz [ho’rvits], Adolf, tysk
(schweizisk) matematiker (1859—1919). H., som vai
elev till Klein i Göttingen, var en tid anställd
där, senare i Königsberg samt blev slutl. 1892
prof, i Zürich. Hans vetenskapliga arbeten,
som äro av betydande värde, behandla bl.a.
funktionsteori samt högre aritmetik och
alge-bra. H-r.
Hus [hos], Jan (Johan), bömisk
reformator och nationalhjälte (o. 1370—1415), var av
tjeckisk bondesläkt, blev mag. i Prag 1396,
prästvigd 1400, dekanus i teol. fakulteten 1401, univ:s
rektor 1402 och samtidigt predikant vid
Bethle-hemskyrkan i Prag. H., vars lärdom och
självständighet betydligt överskattats, lånade sin
teologi huvudsaki. från Wyclif (se denne), som
vid denna tid började bli känd i Böhmen
genom från Oxford återvändande studenter. Så
anslöt sig H. i sitt förnämsta arbete,
”Tracta-tus de ecclesia”, till Wyclifs kyrkobegrepp
(kyrkan är de till salighet predestinerade, dess
huvud är Kristus) och krävde liksom denne
evang. fattigdom av prästerskapet. Däremot
bröt han aldrig med det katolska systemets
sakramentalism, hierarki och förtjänsttankar
och kan därför icke i samma mening som
Wyclif kallas ”reformationens förelöpare”.
Johan Hus brännes. Ur N. von Riechentals
krönika om mötet i Konstanz.
H:s’ styrka låg i hans slaviska nationallidelse
och ovanliga folktalarebegåvning. Då
tyskarna vid univ. togo parti mot Wyclif, förmådde
H. konung Venceslav (Wenzel) att bryta deras
maktställning (1409), varefter dessa flyttade till
Leipzig och univ. blev rent tjeckiskt. H:s’
ljungande straffpredikningar mot (det till stör
re delen tyska) prästerskapet och den politise
rande påven Johan XXIII :s avlatshandel
medförde bannlysning av H. och hans anhängare.
Då upphetsningen steg i Prag, sände kungen
bort H. från staden (1412); därigenom spred
sig rörelsen till landsbygden. Kallad att
infinna sig vid konsiliet i Konstanz, begav sig
H. dit i hopp att vinna mötet för sina
reform-planer, försedd med lejdebrev av kejsar
Sigmund (enl. somliga endast ett pass för resan).
Av sina fiender tyskarna anklagades han där
för wyclifitiskt kätteri och fängslades. Läget
förvärrades, då hans anhängare i Böhmen
började vid nattvarden utdela kalken åt
lekmän (se C a 1 i x t i n e r). H. vägrade, med
hänvisning till bibelns auktoritet, att återkalla,
dömdes därför ss. kättare, och, ståndaktig in
i det sista, brändes han levande % 1415. Det
tjeckiska folket såg i H. allt framgent en
martyr och ett helgon. H:s’ samlade skrifter
(”Opera omnia”) utg. av W. Flajshans (1903
—08). — Litt.: G. v. Lechler, ”J. H.” (1890; sv.
övers. 1915); A. Hauck, ”Studien zu J. H.”
(1916); T. G. Masaryk, ”J. H.” (1923); J. R.
Stejskal, ”Les procès de J. H.” (s.å.); F. Strunz,
”J. H.” (1927). A.M-n.
Husaby, Husby, ytterst vanligt namn på
gårdar o.d. De flesta tillhörde äldst Uppsala
öd och tjänade som säte för kungl.
förvalt-ningsämbetsmän (”fogdar” o.d.). Namnet har
möjl. från början alls icke officiell betydelse
(jfr fno. Hüsabcer), men sedan i Uppland nya
namn sekundärt erhållit en sådan, har denna
betydelse kunnat ge upphov till nybildningar
i andra trakter. Möjl. ingår här dock
betydelsen ”befästad gård”. Gårdens egenskap av
kungsgård betecknas stundom med förleden
Kungs-, t.ex. Kungs-Husaby, Uppland,
Västmanland. Jfr t.ex. H. Schück, ”Uppsala öd” (1914);
E. Hellquist, ”De sv. ortnamnen på -by” (1918).
E.H.
Husaby, s:n i Kinnefjärdings hd, Skaraborgs
län, på och nedanför Kinnekulles
sydsluttningar; 22,08 kvkm., därav 22,oo land; 716 inv.
(1932; 32 inv. pr kvkm.); 13,75 kvkm. åker
(1927; 62,3% av landarealen), 2,98 kvkm.
skogsmark. Egendom: Blomberg. — Pastorat: H.,
Skälvum, Ova, Kinne-Kleva och Sil, Kinna
kontrakt, Skara stift. — Kyrkan är av romansk
typ. Dess äldsta och märkligaste parti (möjl.
från 1000-talet) är det breda västtornet med
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
