Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husaby (Skaraborgs län) - Husaga - Husain - al-Husain ibn Ali (imam) - al-Husain ibn Ali (konung av al-Hidjaz) - Husain Kamil - Husar - Husarapor - Husbehovsaccis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSBEHOVSACCIS
Husaby kyrka, Västergötland.
halvrunda trapptorn i n. och s. Långhus, kor
och absid äro från 1100-talet. Flera märkliga
inventarier, särsk. möbler (stol, bänk) från den
äldre medeltiden samt bildverk (i tornet ett
litet museum). På kyrkogården gravvårdar
från den äldre medeltiden med hällar och
orne-rade gavelstycken. V. om kyrkan S:ta Brigidas
(Birgittas) källa; en annan i ö. kallas S:t
Sigfrids. På en höjd v. om kyrkan den ståtliga
ruinen av en borg, en gång (vid slutet av
medel-tiden)\ uppförd åt biskopen i Skara. J.C.;E.W,
Husaga, aga i hemmet, aga som husfader
el. husmoder tilldela barn. Enl. 1833 års
tjänstehjonstadga ägde även husbonde till 1920
genom h. upprätthålla tukt och ordning bland
minderårigt tjänstefolk o.a. underlydande. E.K.
Husain, se även H u s s e i n.
al-Husain ibn Ali (al-Husai’n ibn ’A’li),
schiiternas 3:e imam (636—680), 2:e son till
kalifen Ali och Muhammeds dotter Fatima,
gjorde 679 uppror mot umaijadernas välde men
föll följ, år vid Karbala i Irak. H. firas som
martyr av schiiterna, särsk. i Persien, med
årliga festtåg och festspel. G.O-r.
al-Husain ibn Ali (al-Husai’n ibn ’A’li),
konung av al-Hidjaz (f. 1854), tillhörande en
gammal scharifsläkt i Mekka, blev efter en
långvarig vistelse vid hovet i Konstantinopel 1908
emir i Mekka och gynnade i början de
turkiska intressena. 1913 motsatte han sig dock
utsträckningen av Hidjazjärnvägen till Mekka
och inledde efter världskrigets utbrott
under
handlingar med England, vilka resulterade i
det stora arabupproret 1916. S.å. proklamerade
han sig ss. ”konung över de arabiska
länderna”, vilken titel av England modifierades till
”konung av al-Hidjaz”. H. vägrade att ratifiera
Versaillesfreden 1919 och kom i alltmera spänt
förhållande till England. Även med
wahabi-terfursten Ibn Saud kom han i delo, och då
denne 1924 ryckte in i al-Hidjaz, abdikerade
H., som s.å. antagit titeln kalif, till förmån
för sin son Ali, och flyttade till Akaba samt
vidare 1925 till Cypern. G.O-r.
Husain Kamil (Husai’n Kämil), egyptisk
sultan (1852—‘1917), son till Ismail pascha,
utropades genom Englands tillskyndan 10/i2 1914 til)
sultan av Egypten, sedan hans brorson, kediven
Abbas Hilmi, blivit avsatt. Han efterträddes
vid sin död 1917 av sin broder Ahmed Fuad.
Se Egypten, sp. 45. G.O-r.
Husa’r (ung. huszår), urspr. ryttare, som
redan på 1400-talet uppsattes av ungrarna.
Såväl ungerska som polska h. voro till en början
tungt rytteri. Med tiden uppsattes i Österrike
även lätt rytteri, kallat h., och dettas
användbarhet på slagfältet medförde, att från slutet av
1600 talet h.-reg. uppsattes i flera härar. Dessa
voro beväpnade med sabel och karbin samt
buro med snörmakerier besatt dolma el. attila
(se d.o.), husarmössa samt en kort päls, för
officerare stundom besatt med tigerskinn. Även
Isolanis kroater lära under 30-åriga kriget ha
burit h.-dräkt och utvecklade sig sedermera
till h.-kav.; i Frankrike kvarlevde deras namn
till slutet av 1700-talet i reg. Royal-croates.
Fredrik II skapade den berömda preussiska
h.-kåren om 10 reg. I Sverige uppsattes
h.-trupper i mitten av 1700-talet, och i nuv. tid
finnes 1 h.-reg., Livreg:s husarer, som dock
endast till namnet skiljer sig från annat kav.
E.O.B.
Husa’rapor, släktet Erythroce’bus av
markattorna, äro större än andra markattor och
försedda med långa, men korttåiga ben,
tillpassade för ett liv på marken, i stäppskogar
el. högt gräs. Ansiktet är platt, käkarna starkt
utvecklade med stora tänder. Huvudets övre
del och sidor samt ryggen äro eldröda, till
färgen liknande de tyska husarernas röda dräkt
(därav namnet), ben och svans vitaktiga,
näsan hos E. patas svart, hos E. pyrrhono’tus
vit; den senare skall ofta vara avbildad på
gammalegyptiska minnesmärken. H. äro
utbredda över hela Mellanafrika från
Senegam-bien och Egyptiska Sudan i n. till
Nigerområ-det och Engelska Östafrika i s. H. äro i
motsats till andra markattor mycket trumpna och
lättretliga. O.C-n.
Husbehovsaccis [-aksi’s], en 1810 avskaffad
Uppslagsbok. XIII. __ 481 ___
16
— 482 —
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
