HUSBEHOVSACCIS Husaby kyrka, Västergötland. halvrunda trapptorn i n. och s. Långhus, kor och absid äro från 1100-talet. Flera märkliga inventarier, särsk. möbler (stol, bänk) från den äldre medeltiden samt bildverk (i tornet ett litet museum). På kyrkogården gravvårdar från den äldre medeltiden med hällar och orne-rade gavelstycken. V. om kyrkan S:ta Brigidas (Birgittas) källa; en annan i ö. kallas S:t Sigfrids. På en höjd v. om kyrkan den ståtliga ruinen av en borg, en gång (vid slutet av medel-tiden)\ uppförd åt biskopen i Skara. J.C.;E.W, Husaga, aga i hemmet, aga som husfader el. husmoder tilldela barn. Enl. 1833 års tjänstehjonstadga ägde även husbonde till 1920 genom h. upprätthålla tukt och ordning bland minderårigt tjänstefolk o.a. underlydande. E.K. Husain, se även H u s s e i n. al-Husain ibn Ali (al-Husai'n ibn 'A'li), schiiternas 3:e imam (636—680), 2:e son till kalifen Ali och Muhammeds dotter Fatima, gjorde 679 uppror mot umaijadernas välde men föll följ, år vid Karbala i Irak. H. firas som martyr av schiiterna, särsk. i Persien, med årliga festtåg och festspel. G.O-r. al-Husain ibn Ali (al-Husai'n ibn 'A'li), konung av al-Hidjaz (f. 1854), tillhörande en gammal scharifsläkt i Mekka, blev efter en långvarig vistelse vid hovet i Konstantinopel 1908 emir i Mekka och gynnade i början de turkiska intressena. 1913 motsatte han sig dock utsträckningen av Hidjazjärnvägen till Mekka och inledde efter världskrigets utbrott under handlingar med England, vilka resulterade i det stora arabupproret 1916. S.å. proklamerade han sig ss. ”konung över de arabiska länderna”, vilken titel av England modifierades till ”konung av al-Hidjaz”. H. vägrade att ratifiera Versaillesfreden 1919 och kom i alltmera spänt förhållande till England. Även med wahabi-terfursten Ibn Saud kom han i delo, och då denne 1924 ryckte in i al-Hidjaz, abdikerade H., som s.å. antagit titeln kalif, till förmån för sin son Ali, och flyttade till Akaba samt vidare 1925 till Cypern. G.O-r. Husain Kamil (Husai'n Kämil), egyptisk sultan (1852—‘1917), son till Ismail pascha, utropades genom Englands tillskyndan 10/i2 1914 til) sultan av Egypten, sedan hans brorson, kediven Abbas Hilmi, blivit avsatt. Han efterträddes vid sin död 1917 av sin broder Ahmed Fuad. Se Egypten, sp. 45. G.O-r. Husa'r (ung. huszår), urspr. ryttare, som redan på 1400-talet uppsattes av ungrarna. Såväl ungerska som polska h. voro till en början tungt rytteri. Med tiden uppsattes i Österrike även lätt rytteri, kallat h., och dettas användbarhet på slagfältet medförde, att från slutet av 1600 talet h.-reg. uppsattes i flera härar. Dessa voro beväpnade med sabel och karbin samt buro med snörmakerier besatt dolma el. attila (se d.o.), husarmössa samt en kort päls, för officerare stundom besatt med tigerskinn. Även Isolanis kroater lära under 30-åriga kriget ha burit h.-dräkt och utvecklade sig sedermera till h.-kav.; i Frankrike kvarlevde deras namn till slutet av 1700-talet i reg. Royal-croates. Fredrik II skapade den berömda preussiska h.-kåren om 10 reg. I Sverige uppsattes h.-trupper i mitten av 1700-talet, och i nuv. tid finnes 1 h.-reg., Livreg:s husarer, som dock endast till namnet skiljer sig från annat kav. E.O.B. Husa'rapor, släktet Erythroce'bus av markattorna, äro större än andra markattor och försedda med långa, men korttåiga ben, tillpassade för ett liv på marken, i stäppskogar el. högt gräs. Ansiktet är platt, käkarna starkt utvecklade med stora tänder. Huvudets övre del och sidor samt ryggen äro eldröda, till färgen liknande de tyska husarernas röda dräkt (därav namnet), ben och svans vitaktiga, näsan hos E. patas svart, hos E. pyrrhono'tus vit; den senare skall ofta vara avbildad på gammalegyptiska minnesmärken. H. äro utbredda över hela Mellanafrika från Senegam-bien och Egyptiska Sudan i n. till Nigerområ-det och Engelska Östafrika i s. H. äro i motsats till andra markattor mycket trumpna och lättretliga. O.C-n. Husbehovsaccis [-aksi's], en 1810 avskaffad Uppslagsbok. XIII. __ 481 ___ 16 — 482 — 4