Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huskvarna - Huskvarnaån - Huslega - Huslig ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSKVARNAÄN
Utsikt över Huskvarna.
Rosenborgsgatan (H:s affärsgata) finnes en
tendens till slutet byggnadssätt. Ovanför
förkast-ningsbranten utbreder sig inom Hakarps s:n
ett egnahemsområde, Fagerslätt el. Egna hem,
liksom det i v. belägna Sanna, grundat av
H.-arbetare och geografiskt sett utgörande en del
av H.; Sanna tillhör det med Jönköping
inkorporerade Ljungarum. Där H.-ån mynnar
ut på sandslätten, ligger H. vapenfabriks stora
komplex. H:s tillkomst och utveckling äro på
det närmaste förbundna med denna industris
historia (se Husqvarna vapenfabriks
a.-b.). Innan ”borrbruket” (för tillverkning
av gevärspipor) 1689 överflyttades från
Dunke-hallaån i Jönköping till H.-ån, funnos vid
denna några kvarnar och ett krutbruk. Under
1700-talet utvecklade sig krutbruket n. och
gevärsfaktoriet s. om ån. När krutbruket i
slutet av 1700-talet nedlades, flyttades gevärsfak
toriet helt över till H. och utbredde sig på
sidorna om ån vid de nedersta fallen. 1830
hade H. c:a 300, 1877, då W. Tham övertog
ledningen av H. vapenfabrik, c:a 600 inv.; 1907
blev H. köping med 4,680, 1911 stad med 5,887
inv. Redan 1917 hade folkmängden ökats till
7,799. Med Jönköping står H. sedan 1894 i
järnvägsförbindelse genom den smalspåriga
Jönköping—Vireda järnväg. Vid
statsbanelin-jen Nässjö—Falköping har H. endast en
hållplats, H. södra. Hamnen (3,2—7,2 m. djup)
består endast av en c:a 90 m. lång träbrygga,
som successivt utbyggts sedan 1870-talet. 1930
hade H. 15 industriella anläggningar med
sammanlagt 2,028 arbetare. Utom H. vapenfabrik
har endast A.-b. H. borstfabrik någon större
betydelse. Som handelsstad har H. mindre
betydelse på gr. av närheten till Jönköping. H.
har statlig samrealskola (före 1931 kommunal
mellanskola). Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet 546,100 kr., å
annan fastighet 18,164,800 kr., för sv. a.-b. m.fl.
7,692,200 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 1,150,280, andra
skattskyldiga 7,609,240 kr. (1931). H. lyder
under landsrätt (Tveta, Vista och Mo domsaga
och tingslag med tingsställe i Jönköping) samt
bildar tillsammans med Hakarp ett pastorat i
Tveta kontrakt, Växjö stift. — Litt.: G.
Wei-ler, ”H.” (bihang till H. kommunala
mellan-skolas redogörelse 1925/26). J.C.
Huskvarnaån, tillflöde till Vättern, avvattnar
Nätaren och Ylen m.fl. sjöar n.v. om Nässjö
och mynnar vid Huskvarna (se d.o.), där den
i en trång dal störtar ned från höglandet och
bildar Huskvarnafallen (115 m. på 1 km. längd),
vilka erbjuda en imponerande anblick från den
i dalen slingrande Ädalsvägen.
Nederbördsområdet är 666 kvkm., längden 65 km. och
me-delvatteneffekten 8,300 hkr. Utnyttjade
effekten är 9,300, varav i Huskvarnafallen: Ebbes
bruk 2,850 (41 m.) och Huskvarna vapenfabrik
5,250 hkr. (73 m.). S.E-s.
Huslega, äldre juridisk beteckning för hyra
av hus, urspr. omfattande ett helt (litet) hus
i stad.
Huslig ekonomi. Gemensam benämning på
alla praktiska och teoretiska
kunskapsområden, som äga betydelse för vård och skötsel av
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
