Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husiter - Husitkrigen - Huskisson, William - Huskurer - Huskvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSKVARNA
vilka förkastade hela den katolska kulten och
hierarkien, betraktade påven ss. Antikrist och
på revolutionär väg ville genomföra social
jämlikhet och frikyrklig församlingsordning. T.v.
försvarade sig de båda fraktionerna
tillsamman emot de ”korstågshärar”, som av kejsare
och påve skickades att underkuva Böhmen.
Taboriterna, som anfördes av den militärt
begåvade Johan Zizka och senare av prästen
Prokop Holy, övergingo till offensiv,
spridande skräck och fasa ända upp mot
Östersjön. Efter h:s seger vid Tauss 1431 måste
Baselkonsiliet (se d.o.) inbjuda dem till
underhandlingar. Utrakvisterna ställdes till freds
med de s.k. Baselkompaktaterna (vari
medgå-vos bl.a. lekmannakalken och tjeckisk
predikan), varefter taboriterna besegrades vid
Li-pany 1434. En del av dem anslöt sig till
Bö-miska bröderna (se d.o.). Utrakvisterna
försvarade i fortsättningen energiskt sina
uppnådda rättigheter och bildade en av påven
oberoende, katolsk nationalkyrka under
ärkebiskop Johan Rokycana och efter dennes död
(1471) under ett konsistorium av lekmän och
präster. På 1500-talet påverkades h. från
luterskt och kalvinskt håll (Confessio bohemica,
1575). Vid den katolska reaktionens seger i
Böhmen 1620 förintades deras samfund. En
rest av h. ingick 1918 i De tjeckiska brödernas
evang. kyrka. 1920 bildade reformvänliga
katolska präster Den tjeckoslovakiska kyrkan,
som bygger på husitiska traditioner. Jfr H
u-sitkrigen. — Litt.: J. Loserth, ”Beiträge zur
Geschichte der hussitischen Bewegung” (5 bd,
1877—95); F. Hrejsa, ”Tjeckoslovakiens nya
kyrkoutveckling” (i ”Kyrkohistorisk årsskrift”,
1923). A.M-n.
HusiTkrigen kallas de krig, som under 1420
och 1430-talen fördes mellan Johan Hus’
anhängare i Böhmen och de katolska makterna.
Konung Wenzels död 1419 utlöste stridslusten
hos de radikala husiterna, som sågo sig ställda
inför hotet att erhålla Sigmund av Ungern
till konung, vilken ansågs bära skulden för
Hus’ avrättning. Taboriterna (se d.o.) togo led
ningen i Böhmen och funno i Johan Éizka en
fältherre av rang. Zizkas trupper, som
gentemot Sigmunds riddarhärar med framgång
använde fältart. och vagnborgstaktik, vunno
avgörande segrar. Efter Zizkas död 1424
fortsattes hans segertåg av Prokop Holy. Tyska
rikets och påvestolens ingripande till
Sigmunds hjälp båtade föga. Först genom
underhandlingar lyckades kyrkokonsiliet i Basel
skilja de moderata husiterna från taboriterna.
De sistn. ledo nederlag 1434, varpå Böhmen
erkände Sigmund mot en kompromiss på de
pragska kompaktaternas (se d.o.) grund. E.Lö.
Huskisson [hB’skisan], William, engelsk
politiker (1770—1830), fick delvis sin
uppfostran hos en onkel i
Paris, svärmade för
den franska
revolutionen och deltog i
stormningen av
Bastil jen. 1796 invaldes
han i underhuset,
där han med ett
avbrott 1802—04 var
medl. till sin död.
1795—1801 var han
understatssekreterare
i krigsministeriet,
1804—06 och 1807—
09 skattkammarsekreterare, 1823—27
handelsminister, 1827—28 statssekreterare i
kolonialministeriet. H:s ekonomiska åskådning var
liberal och frihandelsvänlig; han kan i viss
mån betraktas som en föregångare till Cobden
och Gladstone. P.Dhl.
Huskurer, utan läkarordination företagna
åtgärder i kurativt syfte med användande av i
varje hushåll lätt tillgängliga medel, ss.
laxe-ring, svettdrivning genom heta drycker och
inpackning, s.k. våtvärmande omslag, grötar
o.s.v. I därför lämpade fall kunna dylika h.
säkerligen vara till nytta; de få dock ej
betraktas som under alla förhållanden oskadliga,
varför det kan innebära risk att använda dem
utan föregående sakkunnig läkarundersökning
av den sjuke. af K.
Huskvarna, stad i Jönköpings län vid
Vätterns sydända, 7 km. ö. om Jönköping; 6,u
kvkm., därav 6,os land; 8,165 inv. (1932). H.
ligger i en mycket vacker dal, som i ö.
begränsas av Vätterns ö. förkastningsbrant.
Utför branten störtar sig Huskvarnaån och
bildar därunder 8 fall med en sammanlagd
fallhöjd av 115 m.; det största, det 3:e
nerifrån räknat, kallas Slipstensfallet och har en
fallhöjd av c:a 25 m. De 4 nedersta fallen
utnyttjas av H. vapenfabriks kraftstation
(5,250 hkr.), de 4 översta av Ebbes bruks
kraftstation (2,850 hkr.), tillhörande Munksjö a.-b.
Upp genom H.-åns endast o. 1 km. långa men
vackra dalgång för den 1923 färdiga
Ädals-vägen. Staden utbreder sig huvudsaki. på
sandslätten nedanför förkastningsbranten. De
äldsta delarna äro de från 1700-talet bevarade,
med röda, knuttimrade envåningshus
bebyggda Stockmakarbyn och Smedbyn, den förra
belägen n., den senare s. om ån. H. är —
frånsett fabriksområdet — en utpräglad
trädgårdsstad med öppen bebyggelse; endast inom
de centrala delarna vid N. Esplanaden och
— 497 —
— 498 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
