HUSQVARNA ett hem. H. e. omfattar således ämnena: husligt arbete, hushållsgöromål, födoämneslära etc. H.e. infördes som läroämne i skolorna i ■och med inrättandet av det första skolköket, vilket skedde i S:t Nicolai församling i Stockholm på 1880-talet. H. e. förekommer numera inom de flesta skolformer för kvinnlig ungdom i Sverige: folkskolor, högre folkskolor, fortsättningsskolor, kommunala mellanskolor, husmoders- och lanthushållskolor, folk- och småskoleseminarier. 5 statsunderstödda seminarier för utbildning av lärarinnor i olika grenar av ämnet finnas: Statens skolkökssemina-rium och Ateneum i Stockholm, Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Seminariet för huslig ekonomi i Göteborg samt Fredrika Bre-mer-förbundets lanthushållningsseminarium i Rimforsa. Utbildningstiden växlar för olika kurser från P/2 till 2V2 år. I-N-y. Husman (da. husmand; eg. man, som äger ■ett [litet] hus), i Danmark och Skåne, förr, bofast arbetare å landet med eget hus, motsvarande ty. Häusler, Kotsäte, angelsax. cot-saete, cottarius, eng. cottager. H. ha funnits här sedan gammalt, men uppkomsten av h. tog särsk. fart vid slutet av 1700-talet; anledningen var önskan dels att hysa den jordlösa befolkningen, dels att kringgå förbudet mot jordav-söndringar. H. ägde icke del i byajorden utan i regel endast sin husbyggnad. För tillhörande tomt med hageplats, ev. åkerlapp, hade h. oftast att erlägga jordskyld el. dagsverken till byn el. bonden, allteftersom huset låg å byns gemensamma mark (oftast å ”bygatan”, ”gate-hus”) el. å visst hemmans jord. H. voro dels lantarbetare, dels hantverkare el. soldater. — I Danmark ha h. under 1800-talet genom en omfattande jordstyckning och agrarlagstiftning (1848, 1899, 1919) allmänt förvärvat äganderätt till kringliggande jordområde, så att h. där numera betyder mindre jordägare, som utan främmande hjälp själv kan bruka sin jord, lägenhetsägare, småbrukare. H. ha sam-manslutit sig i h.-föreningar, därav o. 1,000 finnas, och livligt deltagit i andelsrörelsen. Även i Skåne ha flertalet h.-platser friköpts, på senare år enl. 1925 års ensittarlag. — I Norge var h. i äldre tid en hos bonden inneboende lantarbetare, nu kallad inderst. Numera betyder h. i Norge torpare; hans legorätt skyddades genom en lag 1851. En jordlag 1928 ger h. rätt att tvångsinlösa h.-lägenheten, om den i 30 år innehafts av h. el. hans släkt. E.K. Husmaskar, larverna till nattsländor (se d.o.). Husmodern, ill. veckotidskr., grundad i Stockholm 1917 av Th. Holm och E. Nyblom, utges sedan 1920 av Ählén och Åkerlunds för lag (Alb. Bonnier) med E. Theorin-Kolare ss red. (sedan 1924). W.N. Husmoderföreningar verka för att fördjupa och höja husmoderns kall genom föredrag om hemskötsel, barnuppfostran, barnpsykologi o.d. samt driva propaganda för sunda och praktiska bostäder m.m. 1919 bildades Sveriges h:s riksförbund (S.H.R.) med f.n. över 100 lokalavd., även sammanslutna i länsförbund. S.H.R. arbetar för reformer i uppfost-rings-, skol- och hembiträdesfrågor, utbildar hemsystrar, stöder lokalföreningarna genom utarbetande av föredrag och arbetsplaner m.m. H. finnas sedan länge i Norge, Danmark och Finland, vilka 1920 tillsammans med S.H.R. bildade Nordens husmodersförbund (N.H.R.), som leder N.H.R:s 2-åriga högre kurs i barnavård å Allmänna barnhuset i Stockholm. C.H.-E. Husmodersskola, teoretisk och praktisk läroanstalt för husligt arbete. H. kan ant. vara fristående el. ingå som avd. i annan högre undervisningsanstalt och kan vara privat el. anordnad av officiell myndighet, i senare falj let oftast som påbyggnad av fortsättningsskola el. högre folkskola. Undervisningen avser att giva unga kvinnor utbildning i vård och skötsel av ett eget hem. I.N-y. Husmus, en art gnagare, se Mussläktet. Huspredikant. I 1686 års kyrkolag stadgas, att medl. av rådet må hålla h., liksom även medl. av ridderskapet och adeln, sedan anhållan gjorts hos vederbörande konsistorium och biskop. H. fick dock endast brukas vid sjukdom el. av andra ”lagliga orsaker” och skulle då predika på samma tid, som gudstjänst hölls i kyrkan. H. fick icke heller göra intrång på de rättigheter, som tillkommo församlingens ord. präster. I privilegierna för prästerskapet av 16/io 1723 belädes h.-ämbetet med ännu flera restriktioner och har nu kommit ur bruk. S.N. Husqvarna vapenfabriks a.-b., stiftat 1867, driver i Huskvarna gevärsfaktori, symaskins-, cykel- och motorcykelfabrik, gjuteri och mekanisk verkstad. H. äger dessutom aducerings-verk, gjuteri och mekanisk verkstad i Norre-hammar. Tillverkningsvärde i Huskvarna c:a 15 mill., i Norrehammar c:a 5 mill. kr.; arbetarantal c:a 2,500. I samband med strävandena att koncentrera Kronans vapentillverkning till ett mindre antal faktorier anlades 1620 Jönköpings faktori. På initiativ av dåv. landshövdingen Erik Dahlbergh överflyttades en del av tillverkningen till Huskvarna 1689. Faktoriet i Huskvarna övertog snart huvudparten av tillverkningen. Kronan överlät 1757 företaget till Fr. Ehrenpreis, varefter anläggningarna stannat i enskild ägo. Under W. Thams ledning — 501 — — 502 —