Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huslig ekonomi - Husman - Husmaskar - Husmodern - Husmodersföreningar - Husmodersskola - Husmus - Muspredikant - Husqvarna vapenfabriks a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSQVARNA
ett hem. H. e. omfattar således ämnena:
husligt arbete, hushållsgöromål, födoämneslära
etc. H.e. infördes som läroämne i skolorna i
■och med inrättandet av det första skolköket,
vilket skedde i S:t Nicolai församling i
Stockholm på 1880-talet. H. e. förekommer numera
inom de flesta skolformer för kvinnlig
ungdom i Sverige: folkskolor, högre folkskolor,
fortsättningsskolor, kommunala mellanskolor,
husmoders- och lanthushållskolor, folk- och
småskoleseminarier. 5 statsunderstödda
seminarier för utbildning av lärarinnor i olika
grenar av ämnet finnas: Statens
skolkökssemina-rium och Ateneum i Stockholm, Fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala, Seminariet för
huslig ekonomi i Göteborg samt Fredrika
Bre-mer-förbundets lanthushållningsseminarium i
Rimforsa. Utbildningstiden växlar för olika
kurser från P/2 till 2V2 år. I-N-y.
Husman (da. husmand; eg. man, som äger
■ett [litet] hus), i Danmark och Skåne, förr,
bofast arbetare å landet med eget hus,
motsvarande ty. Häusler, Kotsäte, angelsax.
cot-saete, cottarius, eng. cottager. H. ha funnits
här sedan gammalt, men uppkomsten av h. tog
särsk. fart vid slutet av 1700-talet; anledningen
var önskan dels att hysa den jordlösa
befolkningen, dels att kringgå förbudet mot
jordav-söndringar. H. ägde icke del i byajorden utan
i regel endast sin husbyggnad. För tillhörande
tomt med hageplats, ev. åkerlapp, hade h.
oftast att erlägga jordskyld el. dagsverken till
byn el. bonden, allteftersom huset låg å byns
gemensamma mark (oftast å ”bygatan”,
”gate-hus”) el. å visst hemmans jord. H. voro dels
lantarbetare, dels hantverkare el. soldater. —
I Danmark ha h. under 1800-talet genom en
omfattande jordstyckning och agrarlagstiftning
(1848, 1899, 1919) allmänt förvärvat
äganderätt till kringliggande jordområde, så att h.
där numera betyder mindre jordägare, som
utan främmande hjälp själv kan bruka sin
jord, lägenhetsägare, småbrukare. H. ha
sam-manslutit sig i h.-föreningar, därav o. 1,000
finnas, och livligt deltagit i andelsrörelsen.
Även i Skåne ha flertalet h.-platser friköpts,
på senare år enl. 1925 års ensittarlag. — I
Norge var h. i äldre tid en hos bonden
inneboende lantarbetare, nu kallad inderst.
Numera betyder h. i Norge torpare; hans legorätt
skyddades genom en lag 1851. En jordlag 1928
ger h. rätt att tvångsinlösa h.-lägenheten, om
den i 30 år innehafts av h. el. hans släkt. E.K.
Husmaskar, larverna till nattsländor (se d.o.).
Husmodern, ill. veckotidskr., grundad i
Stockholm 1917 av Th. Holm och E. Nyblom,
utges sedan 1920 av Ählén och Åkerlunds
för
lag (Alb. Bonnier) med E. Theorin-Kolare ss
red. (sedan 1924). W.N.
Husmoderföreningar verka för att fördjupa
och höja husmoderns kall genom föredrag om
hemskötsel, barnuppfostran, barnpsykologi o.d.
samt driva propaganda för sunda och
praktiska bostäder m.m. 1919 bildades Sveriges
h:s riksförbund (S.H.R.) med f.n. över
100 lokalavd., även sammanslutna i
länsförbund. S.H.R. arbetar för reformer i
uppfost-rings-, skol- och hembiträdesfrågor, utbildar
hemsystrar, stöder lokalföreningarna genom
utarbetande av föredrag och arbetsplaner m.m.
H. finnas sedan länge i Norge, Danmark och
Finland, vilka 1920 tillsammans med S.H.R.
bildade Nordens husmodersförbund
(N.H.R.), som leder N.H.R:s 2-åriga högre kurs
i barnavård å Allmänna barnhuset i Stockholm.
C.H.-E.
Husmodersskola, teoretisk och praktisk
läroanstalt för husligt arbete. H. kan ant. vara
fristående el. ingå som avd. i annan högre
undervisningsanstalt och kan vara privat el.
anordnad av officiell myndighet, i senare falj
let oftast som påbyggnad av fortsättningsskola
el. högre folkskola. Undervisningen avser att
giva unga kvinnor utbildning i vård och
skötsel av ett eget hem. I.N-y.
Husmus, en art gnagare, se Mussläktet.
Huspredikant. I 1686 års kyrkolag stadgas,
att medl. av rådet må hålla h., liksom även
medl. av ridderskapet och adeln, sedan
anhållan gjorts hos vederbörande konsistorium och
biskop. H. fick dock endast brukas vid
sjukdom el. av andra ”lagliga orsaker” och skulle
då predika på samma tid, som gudstjänst hölls
i kyrkan. H. fick icke heller göra intrång på
de rättigheter, som tillkommo församlingens
ord. präster. I privilegierna för prästerskapet
av 16/io 1723 belädes h.-ämbetet med ännu flera
restriktioner och har nu kommit ur bruk. S.N.
Husqvarna vapenfabriks a.-b., stiftat 1867,
driver i Huskvarna gevärsfaktori, symaskins-,
cykel- och motorcykelfabrik, gjuteri och
mekanisk verkstad. H. äger dessutom
aducerings-verk, gjuteri och mekanisk verkstad i
Norre-hammar. Tillverkningsvärde i Huskvarna c:a
15 mill., i Norrehammar c:a 5 mill. kr.;
arbetarantal c:a 2,500. I samband med strävandena
att koncentrera Kronans vapentillverkning till
ett mindre antal faktorier anlades 1620
Jönköpings faktori. På initiativ av dåv.
landshövdingen Erik Dahlbergh överflyttades en del av
tillverkningen till Huskvarna 1689. Faktoriet i
Huskvarna övertog snart huvudparten av
tillverkningen. Kronan överlät 1757 företaget till
Fr. Ehrenpreis, varefter anläggningarna
stannat i enskild ägo. Under W. Thams ledning
— 501 —
— 502 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
