Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudform och kranieform - Huvudfotingar - Huvudförhandling - Huvudjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDJAKT
uppåt; dejorma’tio pari’eto-occipita’lis,
tillplattad hjässnacktrakt med vertikal inbuktning.
Makrocefalien har varit mycket spridd även i
Europa, särsk. på Krim, utefter Donau, i
Nordtyskland, Nordfrankrike och Sydfrankrike. En
avart, beroende på bandagering, resp,
barnmössa, anträffas än i dag i Bretagne och
Nor-mandie samt på ön Marken. Deformatio
fronto-occipitalis var den vanligaste formen; den
anträffas särsk. ofta på gravfälten vid Ancona.
Deformatio parieto-occipitalis har givit namn
åt platthuvudindianerna. Höggradig plagiocefali
el. snedskalle tyder ev. på artificiell uppkomst,
en måttlig snedskallighet är dock fysiologisk.
— Förtidig förbening (synostos) av sömmar
leder till patologiska (sjukliga) deformationer
av huvudets form. Ensidiga synostoser bringa
plagiocefali (snedskalle), synostos av
kronsömmen för till torn- el. toppskalle (oxy- el.
ac-rocefali), vilken deformation ofta är förenad
med synnervsatrofi. Synostos (som regel redan
under fosterstadiet) av pilsömmen för till
båt-skalle (scafocefali), synostos (också fetal) av
pannsömmen för till triangelskalle
(trigonoce-fali). Toppskallen är mycket hög, rätt bred men
abnormt kort, båtskallen är relativt hög,
utomordentligt smal och lång, triangelskallen är
synnerligen smal mot panntrakten och
pannbenen löpa samman i vinkel. — Alltför stor
utveckling av hjärnan (vanligtvis genom
”vatten i hjärnan”) för till sfärisk jätteform
(hydro-cefali); alltför ringa utveckling av hjärnan el.
möjl. för tidig synostos av ett flertal sömmar
för till dvärgform av huvudet, oftast med starkt
avplattad panna och hjässa (mikrocefali). —
Möjl. finnas även atavistiskt betingade
variationer av huvudets form. Hit höra sadelskallen
(clinocefali), med en tvärgående insnörning
längs kronsömmen, och trappskallen
(batroce-fali), med en trappavsats längs nacksömmen.
Båda dessa huvudformer äro synnerligen
vanliga och gå med viss sannolikhet tillbaka på
de urspr. och makrosmatiska (se d.o.)
däggdjurens i anslutning till lukt-, stor- och
lill-hjärnan triloberade skalle. Ett hakformigt
utskott vid käkvinkeln, lemur-utskottet, går
tillbaka på ett sådant benutskott, som ännu
finnes hos halvaporna, överdrivet stark glabella
och kraftiga ögonbrynsbågar, tvärgående
benlist över bakhuvudets välvning gå sannolikt
tillbaka på förhållanden hos urmänniskor och
förmänniskor och torde alltså även vara av
atavistisk natur. G B-n.
Huvudfotingar, detsamma som
bläckfiskar (se d.o.).
Huvudförhandling, processr., kallas i modern
processrätt den domstolsförhandling, där enl.
en av den nyare processvetenskapens ledande
Torkad huvudtrofé från
jivaroindianerna.
principer, rättegångsförfarandet koncentreras
till en enda, av andra ärenden icke avbruten,
handläggning, vid vilken processmaterialet i
ett sammanhang framlägges för domstolen och
tvisten omedelbart därefter avgöres genom
dom i målet. För möjliggörandet av den
åsyftade koncentrationen måste, i varje fall vid
större och mera invecklade mål, h. föregås
av-ett förberedande förfarande, skriftväxling
mellan parterna och domstolens kansli, i
brottmål förundersökning (se d.o.) m.m. För sv.
civilprocess är dylik uppdelning av ålder
främmande men har de senaste åren på
försök använts vid några domstolar. E.K.
Huvudjakt. Seden att som troféer hemföra
dödade fienders huvuden är vida spridd bland
naturfolken, särsk. i s.ö. Asien, å
Söderhavs-öarna och i
Amerika. Medan de
sydamerikanska indianerna endast inom
vissa områden
skalpera, äro
huvudtroféer där vanligare
än i Nordamerika,
där skalperingen
(se d.o.), som i och
för sig kan anses
som en form av h.,
särsk. efter de vitas
ankomst spriddes
vida omkring. De
hemförda
huvudtroféerna prepareras genom torkning,
rökning el. dyl.,
smyckas och
förvaras. Särsk.
märkligt är de
sydamerikanska jivaro-india-nernas sätt att
preparera troféerna.
Huden flås av och
kokas samt krym
pes småningom med
hjälp av het sand,
under det att an-
letsdragen knådas för att bibehålla sin
form. Huvudet krymper till storleken av
ett äpple, men dragen förbli mänskliga. —
Hos de ivrigaste huvudjägarna, ss. de
ovannämnda jivaro i Ecuador, dajakerna på
Borneo och stammar på Nya Guinea, äro dessa
troféer oerhört eftertraktade. De få
emellertid ej enbart betraktas som bevis på segrarnas
mod och duktighet utan tillägges även en
magisk betydelse. I huvudet kvarbor den dödades
ande, och denna måste genom allehanda riter
— 521 —
— 522 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
