Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hwasser, 2. Elise - Hven - Hvide, ätter - Hviderup - Hvide Sande - Hvideätten - Hvidt, Laurits Nicolai - Hviezdoslav (Pavol Országh) - Hvilan - Hvitfeldtska stipendiefonden - Hvittis (Vitis) - Hvittisbofjärd - Hyacint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYACINT
var sedan 1858 g.m. Daniel H. (1817—71),
bror- och fosterson till H.l), från 1859
sekreterare och maj-dec. 1860 t.f. direktör vid Kungl.
teatern, bekant för sin kvicka tunga. Om deras
dotter se A. M. E. E n g e 1 b r e c h t. G.K-g.
Hven, se V e n.
Hvide, nytida beteckning på danska medel
tida ätter.
1) Den själländske bondehövdingen Skjalm
Hvides (död o. 1112) ättlingar, Danmarks mest
betydande släkt under äldre medeltid, ofta
efter stamfaderns tillnamn kallad H.-ätten.
Bekanta äro Skjalms två söner Asser Rig och
Ebbe. Den förre var fosterfar till Valdemar
den store, far till ärkebiskop Absalon och
Es-bern Snare; Ebbe Skjalmsen var farfar till
Sunesönerna, bl.a. ärkebiskopen Andreas
Su-nesen, och stamfar till den ätt, som senare
antog namnet Galen (se d.o.).
2) Den danske marsken Stig Andersen
Hvides (d. 1293) ättlingar, av vilka flera spelade
en framträdande roll under 1300- och 1400-talen.
Ej heller denna ätt har under medeltiden
kallats H., men en gren antog namnet under
1500-talet; ätten utdog under samma sekel. B.
Hviderup, gods i Skåne, se V i d e r u p.
Hvide Sande, dynområde på halvön
Holms-land Klit, v. om Ringköbing-fjorden. Här
an-lades 1908—09 en kanal genom den smala
halvön för att skaffa fjorden bättre
förbindelse med havet. På gr. av den starka
strömmen utvidgades kanalen, varav följde över
svämning av de lågt liggande områdena omkr
fjorden. 1915 stängdes kanalen men har nu
åter öppnats och försetts med slussar för
reglering av vattenståndet i fjorden. O.P
Hvideätten, se H v i d e.
Hvidt, L a u r i t s N i c o 1 a i, dansk poli
-tiker och finansman (1777—1856),
grosshandlare och
skeppsredare i Köpenhamn,
1809—16 [-börskommissarie,-] {+börskom-
missarie,+} 1842—56
ordf, i
Grossererso-cietetets kommitté,
1835—56 direktör för
Nationalbanken, 1836
—56 för
Köpenhamns Sparekasse.
H. var mera
betydande som finansman
och administratör än
som köpman, en
kraftfull, rätlinjig och viljestark personlighet.
Frisinnad och starkt nationellt sinnad, blev
han jämte H. N. Clausen och J. Fr. Schouw
ledare för den äldre generationens, på
1700-talets upplysningsläror vilande liberalism. Han
var ständerdeputerad för Köpenhamn 1834—
48, en av stiftarna av Trykkefrihedsselskabet
1835, ordf, för Köpenhamns stadsfullmäktige
1841—53, en av ledarna av marsrörelsen i Kö
penhamn 1848, minister utan portfölj mars-sepl
s.å. och medl. av riksförsamlingen 1848—49.
Fl.D.
Hviezdoslav [hvjä’zdåslaf], eg. Pavol
Or-s z å g h, slovakisk skald, jurist (1849—1921),
skrev som barn verk på ungerska, influerad
av Petöfi, ägnade sig som äldre åt nationell
slovakisk diktning och blev snart en av dennas
främste. H:s lyrik är av företrädesvis
kon-templativt kynne. Bland hans episka verk kan
nämnas ”Skogvaktarens hustru” (1886), bland
hans dramer ”Herodes och Herodias” (1908).
Agr.
Hvilan, folkhögsk. och lantmannaskola i
Åkarp (Tottarps s:n, Malmöhus län), den till
organisationen äldsta av sv. folkhögsk.,
inrättades 1868 av en för ändamålet bildad
garantiförening på initiativ av Ola Andersson (se
denne). Skolan, som till en början endast hade
en vinterkurs för manliga elever, inrättade 1873
sommarkurs för kvinnlig ungdom. 1876
tillkom en 2-a årskurs för jordbruksundervisning,
vilken från 1887 benämndes lantmannaskola.
Folkhögsk. har sedan utvidgats med en övre
avd., husmoderskola m.m., varjämte extra
kurser av olika slag (bl.a. en skola för
lant-byggmästare) hållas. 1931 inrättades en s.k.
specialkurs för lantbruksstuderande, ett 2-årigt
gymnasium, avsett att förbereda för inträde i
Lantbrukshögsk. Föreståndare var 1868—1908
L. Holmström (se d.o.) och är från sistn. år
E. Ingers. E.l.
Hvitfeldtska stipendiefonden, se Kungl.
och Hvitfeldtska s t ip e n d i e i
n-rättningen.
Hvittis (Vitis), fi. Huittinen, kommun i
Äbo-Björneborgs län, Finland, s.ö. om
Björneborg; 423,6 kvkm.; 8,930 inv. (1929).
Finsktalande. O.P.
Hvittisbofjärd, s:n i Finland, se A h 1 a i n e n.
Hyacint. 1) Bot. H., Hyaci’nthus, ett släkte
lökväxter av fam. liljeväxter. De inemot 30
arterna förekomma mest i Medelhavsländerna och
utmärkas av smala blad och blommor i upprät
klase. Den vanliga h., H. orienta’lis, har sedan
1500-talet odlats i många former i v. Holland,
vars klimat och jord möjliggör odling i stor
skala. Till förökning användas små sidolökar,
och för att nå full storlek måste varje lök
odlas under 3—5 år. Under sommaren, innan
de skola drivas, ”prepareras” de ofta genom att
förvaras under hög temp., vilket gör dem
lämpliga för tidig drivning. Lökarna sorteras
noggrant, och endast de största böra drivas. I sept.
— 537 —
— 538 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
