Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hübner, Emil - Hybo - Hybrid - Hybris - Hübschmann, Heinrich - Hyby (socken) - Hyby (gods) - Hyckert, Anders - Hycklinge - Hydarabad - Hydar Ali - Hydarthros, ledgångsvattusot - Hydaspes - Hydatider - Hydatidsjukdom, ekinokokussjukdom - Hydatoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYBO
rade tidskr. ”Hennes” 1866—81 och
”Archäolo-gische Zeitung” 1868—73. W.N.
Hybo, stations- och industrisamhälle i
Ljusdals s:n, Gävleborgs län, vid statsbanelinjen
Ljusdal—Hudiksvall; 1,200 inv. (1932). H.
sågverk tillhör A.-b. Iggesunds bruk. S.
Hybri’d (till grek, hybris, våld), biol.,
detsamma som bastard (se d.o.).
Hybris (grek.), övermod, förhävelse; grek,
myt., övermodets och förhävelsens gudinna.
Hübschmann, Heinrich, tysk
språkforskare (1848—1908), prof, i indoeuropeisk
språkvetenskap i Strassburg 1877. H. har ådagalagt,
att armeniskan är en självständig språkfamilj
inom den indoeuropeiska språkstammen, icke
blott en iransk dial. Bland hans arbeten
märkas ”Armenische Studien”, 1 (1883) och
”Ar-menische Grammatik”, 1 (1895—97), den
viktiga avh. ”Das indogermanische Vokalsystem”
(1885) och avh. i ossetiska och persiska. E.H.
Hyby, s:n i Bara hd, Malmöhus län, ö. om
Malmö; 55,so kvkm., därav 52,34 land; 1,979
inv. (1932), därav c:a 400 i Klågerups
stationssamhälle; 33,18 kvkm. åker (1927; 63,4% av
landarealen), 8,37 kvkm. skogsmark.
Tegelbruk. Egendomar: Bökebergsslätt (tillhör
Ska-bersjö fideikommiss), Hyby, Klågerup, Tejarp
och Eksholm. — Pastorat i Bara kontrakt,
Lunds stift. J.C.
Hyby, gods i H. s:n, Malmöhus län; areal
c:a 1,095 har; taxeringsvärde 1,1 mill. kr. Slot
tet är byggt 1884, ritat av H. Zettervall. H.
är sedan 1812 fideikommiss inom ätten
Wrang-el v. Brehmer; nuv. innehavare ryttmästaren
W. Wrangel v. Brehmer. Th.P.
Hyckert, Anders Jansson, politiker (1770
—1826). H. genomgick Västerås gymnasium
och erhöll sedan informatorsplats hos
brukspatron Tottie på Älvkarleö. H. inlade stora
förtjänster om brukets skötsel och erhöll som
tack härför 1805 Ytterboda hemman. 1809
invaldes han i riksdagen som representant för
bondeståndet och bevistade alla riksdagar
t.o.m. 1823 utom 1812, då han avsagt sig val.
Ständig medl. av Konstitutionsutskottet,
bondeståndets v. talman vid flera riksdagar och
talman 1823, tillhörde H. de mest bemärkta
bland sitt stånds medl. Av moderat och
medlande läggning, nedlade han mycket nit på
sina ståndsbröders politiska uppfostran, däri
en föregångare till Anders Danielsson. N.H-g.
Hycklinge, s:n i Kinda hd, Östergötlands
län, s.ö. om Kisa intill Smålandsgränsen; 126,56
kvkm., därav 113,75 land; 1,497 inv. (1932; 13
inv. pr kvkm.); 15,72 kvkm. åker (1927; 13,8%
av landarealen), 83,eo kvkm. skogsmark.
Egendom: Gröninge. — Horn och H., Kinds
kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Hydarabad, se H y d e r a b a d.
Hydar Ali [haTda äTi], se Haidar A1 i.
Hydarthros [-trå’s], ledgångsvattusot.
utgjutning av en tunn, någorlunda klar vätska
i en led, t.ex. ”vatten i knäleden”. H. är ingen
eg. sjukdom utan ett symtom, som förekommer
vid flera sjukdomstillstånd. Vanligast
uppträder h. efter ett lindrigt fall el. slag mot knät,
varefter detta svullnar motsvarande
utsträckningen av ledkapseln, blir tungt, styvt och
något besvärande vid gång. En vattenklar el.
bärnstensgul vätska finnes då i leden. Har
våldet varit kraftigare, uppstår en blödning,
det blir i stället en h e m a r t h r o s. — H.
uppkommer emellertid även vid olika
ledsjukdomar, ss. ledgångsreumatism, tuberkulos,
deformerande arthritis m.fl. H. kommer ofta
smygande kroniskt utan påtaglig orsak.
Åkomman ger inga eg. smärtor utan endast
spännings-, osäkerhets- och svaghetskänsla i leden,
och dess betydelse underskattas ofta av den
sjuke. Läkaren däremot ser i en kronisk h.
alltid ett allvarligt symtom, vars orsaker det
gäller att fastställa, ty härpå beror den
sannolika utgången och hur fallet skall behandlas.
Det är en sak av största vikt, att människor
få klart för sig, att h. kan vara en allvarlig
åkomma. Ledgångstuberkulosen börjar ofta
som en kronisk h., som ej sällan blir
försummad, därför att den oriktigt anses ha
uppkommit i samband med något lindrigt olyckfall,
som i själva verket ej spelat minsta roll. P.M.S.
Hyda’spes, i den antika geografien
benämning på den första av Indus’ bifloder, nuv.
J e h 1 a m.
HydatPder kallas vätskefyllda blåsor, som
finnas i anslutning till de inre manliga, resp,
kvinnliga könsorganen och äro rester efter
embryonala bildningar. T.H-n.
Hydati’dsjukdom, eki nokokuss j u
k-d o m, framkallas av Tæ’nia echinoco’ccus (se
Binnikemaskar och Echinococcus).
vilken som dynt uppträder som blåsor, cystor
hos människan. Utvecklas i dessa intet
maskhuvud, kallas de acefalocystor. Jfr
Masksjukdomar. T.H-n.
Hydato’der, bot., organ, ss. celler,
hårbildningar el. mera komplicerat byggda apparater,
genom vilka vatten utskiljes i flytande form.
H. förekomma särsk. i bladskivans sågtänder
och utgöras av ofta gruppvis anordnade celler
i huden, som 2 och 2 omsluta en springformig
öppning, s.k. vattenklyvning, och stå i
förbindelse med en underliggande småcellig vävnad
med vattenfyllda intercellularrum. Det utskilda
vattnet innehåller stundom stora mängder kalk
el., hos en del ökenväxter, koksalt. O.Gz
— 543 —
— 544 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
