HYBO rade tidskr. ”Hennes” 1866—81 och ”Archäolo-gische Zeitung” 1868—73. W.N. Hybo, stations- och industrisamhälle i Ljusdals s:n, Gävleborgs län, vid statsbanelinjen Ljusdal—Hudiksvall; 1,200 inv. (1932). H. sågverk tillhör A.-b. Iggesunds bruk. S. Hybri'd (till grek, hybris, våld), biol., detsamma som bastard (se d.o.). Hybris (grek.), övermod, förhävelse; grek, myt., övermodets och förhävelsens gudinna. Hübschmann, Heinrich, tysk språkforskare (1848—1908), prof, i indoeuropeisk språkvetenskap i Strassburg 1877. H. har ådagalagt, att armeniskan är en självständig språkfamilj inom den indoeuropeiska språkstammen, icke blott en iransk dial. Bland hans arbeten märkas ”Armenische Studien”, 1 (1883) och ”Ar-menische Grammatik”, 1 (1895—97), den viktiga avh. ”Das indogermanische Vokalsystem” (1885) och avh. i ossetiska och persiska. E.H. Hyby, s:n i Bara hd, Malmöhus län, ö. om Malmö; 55,so kvkm., därav 52,34 land; 1,979 inv. (1932), därav c:a 400 i Klågerups stationssamhälle; 33,18 kvkm. åker (1927; 63,4% av landarealen), 8,37 kvkm. skogsmark. Tegelbruk. Egendomar: Bökebergsslätt (tillhör Ska-bersjö fideikommiss), Hyby, Klågerup, Tejarp och Eksholm. — Pastorat i Bara kontrakt, Lunds stift. J.C. Hyby, gods i H. s:n, Malmöhus län; areal c:a 1,095 har; taxeringsvärde 1,1 mill. kr. Slot tet är byggt 1884, ritat av H. Zettervall. H. är sedan 1812 fideikommiss inom ätten Wrang-el v. Brehmer; nuv. innehavare ryttmästaren W. Wrangel v. Brehmer. Th.P. Hyckert, Anders Jansson, politiker (1770 —1826). H. genomgick Västerås gymnasium och erhöll sedan informatorsplats hos brukspatron Tottie på Älvkarleö. H. inlade stora förtjänster om brukets skötsel och erhöll som tack härför 1805 Ytterboda hemman. 1809 invaldes han i riksdagen som representant för bondeståndet och bevistade alla riksdagar t.o.m. 1823 utom 1812, då han avsagt sig val. Ständig medl. av Konstitutionsutskottet, bondeståndets v. talman vid flera riksdagar och talman 1823, tillhörde H. de mest bemärkta bland sitt stånds medl. Av moderat och medlande läggning, nedlade han mycket nit på sina ståndsbröders politiska uppfostran, däri en föregångare till Anders Danielsson. N.H-g. Hycklinge, s:n i Kinda hd, Östergötlands län, s.ö. om Kisa intill Smålandsgränsen; 126,56 kvkm., därav 113,75 land; 1,497 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 15,72 kvkm. åker (1927; 13,8% av landarealen), 83,eo kvkm. skogsmark. Egendom: Gröninge. — Horn och H., Kinds kontrakt, Linköpings stift. J.C. Hydarabad, se H y d e r a b a d. Hydar Ali [haTda äTi], se Haidar A1 i. Hydarthros [-trå's], ledgångsvattusot. utgjutning av en tunn, någorlunda klar vätska i en led, t.ex. ”vatten i knäleden”. H. är ingen eg. sjukdom utan ett symtom, som förekommer vid flera sjukdomstillstånd. Vanligast uppträder h. efter ett lindrigt fall el. slag mot knät, varefter detta svullnar motsvarande utsträckningen av ledkapseln, blir tungt, styvt och något besvärande vid gång. En vattenklar el. bärnstensgul vätska finnes då i leden. Har våldet varit kraftigare, uppstår en blödning, det blir i stället en h e m a r t h r o s. — H. uppkommer emellertid även vid olika ledsjukdomar, ss. ledgångsreumatism, tuberkulos, deformerande arthritis m.fl. H. kommer ofta smygande kroniskt utan påtaglig orsak. Åkomman ger inga eg. smärtor utan endast spännings-, osäkerhets- och svaghetskänsla i leden, och dess betydelse underskattas ofta av den sjuke. Läkaren däremot ser i en kronisk h. alltid ett allvarligt symtom, vars orsaker det gäller att fastställa, ty härpå beror den sannolika utgången och hur fallet skall behandlas. Det är en sak av största vikt, att människor få klart för sig, att h. kan vara en allvarlig åkomma. Ledgångstuberkulosen börjar ofta som en kronisk h., som ej sällan blir försummad, därför att den oriktigt anses ha uppkommit i samband med något lindrigt olyckfall, som i själva verket ej spelat minsta roll. P.M.S. Hyda'spes, i den antika geografien benämning på den första av Indus’ bifloder, nuv. J e h 1 a m. HydatPder kallas vätskefyllda blåsor, som finnas i anslutning till de inre manliga, resp, kvinnliga könsorganen och äro rester efter embryonala bildningar. T.H-n. Hydati'dsjukdom, eki nokokuss j u k-d o m, framkallas av Tæ'nia echinoco'ccus (se Binnikemaskar och Echinococcus). vilken som dynt uppträder som blåsor, cystor hos människan. Utvecklas i dessa intet maskhuvud, kallas de acefalocystor. Jfr Masksjukdomar. T.H-n. Hydato'der, bot., organ, ss. celler, hårbildningar el. mera komplicerat byggda apparater, genom vilka vatten utskiljes i flytande form. H. förekomma särsk. i bladskivans sågtänder och utgöras av ofta gruppvis anordnade celler i huden, som 2 och 2 omsluta en springformig öppning, s.k. vattenklyvning, och stå i förbindelse med en underliggande småcellig vävnad med vattenfyllda intercellularrum. Det utskilda vattnet innehåller stundom stora mängder kalk el., hos en del ökenväxter, koksalt. O.Gz — 543 — — 544 —