HYDER ALI Gata i Hyderabad. koppar, guld och grafit, men endast kolgruvorna i Singareni äro av betydelse. Industrien sysselsättes mest med bearbetning av råbomull; vidare finnas väverier, pappersbruk m.m. — För H:s förvaltning finnes ett verkställande råd. Ett lagstiftande råd med 20 medl. finns. Centralregeringen representeras av en resident i staden H.2). O.P. 2) Huvudstad i H.l), vid floden Musi och järnvägen Bombay-—Bezwada; 404,187 inv. (1921; därav över hälften hinduer). Den inre delen av staden, som är omgiven av en mur, har trånga måleriska gator, nizams (regentens) palats och flera stora moskéer. Utanför muren ligger bangården och residentens palats. Staden har univ., grundat 1918. Textil- och pappersindustri. — Staden grundades 1590 av Muhammed Quli Qutb schah av Golkonda, var 1590—1687 huvudstad i riket Golkonda, och sedan detta 1687 störtats, säte för en under stormogul sorterande subadar. Den 1713 i denna värdighet insatte Tjin Kilidj khan gjorde sig 1724 självständig och gjorde H. till residensstad i ett rike, som oftast benämnes efter detsamma, men vars officiella titel är Nizams rike, efter härskartiteln nizäm. H. har alltsedan befästandet av Englands maktställning i Sydindien mot slutet av 1700-talet varit det angloindiska väldets säkraste stödjepelare. Re- gent sedan 1911 är Sir Mir Osman Ali khan. sedan 1918 med titeln exalted highness. O.P.;C.F. 3) Stad i presidentskapet Bombay, n.v. Brittiska Indien, 6 km. från Indus v. strand; 81,838 inv. (1921). H. är befäst; viktig järnvägsknut och berömt för sitt konsthantverk. O.P. Hyder Ali [haFda äTi], indisk furste, se H a i d a r A 1 i. Hydna'ceæ, se Taggsvampar. Hydnoca'rpus, växtsläkte av fam. Flacour-tia'ceæ, med ett 20-tal i Främre och Bortre Indien, på Sumatra och Java inhemska arter, träd med strödda, fjädernerviga blad, dioika, i klaselika knippen anordnade blommor samt bärlik kapselfrukt. H. anthelmi'ntica i Kina, H. u)ightia'na och venena'ta i Sydindien och på Ceylon ha medicinsk användning som medel mot hudsjukdomar, fröna av H. venenata även som bedövningsmedel vid fiskfångst. Den verksamma substansen hos H.-arterna uppgives vara blåsyra. Fröna innehålla rikligt olja. O.Gz. Hydnum, se Taggsvampar. Hydra. 1) Astr. H. el. V a 11 e n o r m e n, stjärnbild på n., delvis på s. stjärnhimlen, sträckande sig från Lilla hunden åt ö. och s. för att sluta strax n. om Centaurus, innehåller 153 för blotta ögat synliga stjärnor, därav den ljusaste a el. Alphard (se d.o.) av storleken 2,16. W.N. 2) Grek, myt., den lerneiska h., odjur med många huvuden, av vilka ett var odödligt. Det bodde i Lernaträsken i s. Argolis och dö- Herakles kämpar mot hydran. Svartfigurig vasmålning från 500-talet f.Kr. Nationalmuseum, Aten. dades av Herakles (se denne) med bistånd av lolaos, som med eldbränder svedde dess genomskurna halsar, varur eljest för varje avskuret huvud 2 nya växte fram. Det odödliga huvudet begrovs under ett klippblock. H.Sj. 3) Zool. H. el. a r m p o 1 y p e r, släkte av fam Hy'dridæ av hydroider, är det enklast byggda av alla nässeldjur, ehuru enkelheten antagl. — 547 — — 548 —