HYDRASTIS liydra fusca, ena sidan öppnad, a och b knoppar i olika utvecklingsstadier, c tarm, i vilken en näringskropp (d) synes, e en fångad vattenloppa. ej är ursprunglig. Kroppen är mer el. mindre cylindrisk med en enkel krans av trådformiga, med talrika nässel-batterier försedda tentakler kring munnen. Arterna äro fritt rörliga och föröka sig dels på könlig väg, dels genom knoppning, så att små kolonier uppstå, vilkas individer sedan lösgöra sig från moderdjuret. Ofta förekommer hos h. en symbiotiskt levande, klorofyllhaltig, encellig alg, som framkallar en grön färg hos polyperna. Numera äro de uppdelade på flera släkten och utbredda över hela jorden i sjöar, bäckar och källor på sötvattenssvampar och vattenväxter, i Sverige ofta på andmat. O.C-n Hydra, ö utanför Argolis s. kust, s. Grekland; 56 kvkm.; 3,730 inv. (1928). H. upptages helt av trädlösa kalkberg. Ön har ett kloster, ägnat Madonnan, med undergörande helgonbild. H. med hamnstaden av samma namn blev bekant mot slutet av 1700-talet, då dess djärva sjömän, mest albaneser, började driva lönande sjöröveri. Under grekiska frihetsrörelsen blev H. central för upprorsflottan. Dess befolkning växte till över 40,000, och rikedomar hopades genom handel och kaperi men H:s rika familjer, främst Kondouriotis, offrade sina förmögenheter på att hålla flottan vid makt; därigenom och genom Syras konkurrens rrinerades staden. Numera lever dess befolkring mest av svampfiske. O.P.;N.V. Hydra'chna, Hydra'chnidæ, en art, resp grupp spindlar, se Vattenkvalster. Hydracti'nia, ett till fam. Bougainvilli'idæ hörande släkte av hydroider, vars stoloner bilda ett krypande nätverk, täckt av en med tornar försedd krusta av kitin. Från stolonerna utgå mer el. mindre från varandra differentierade polyper med arbetsfördelning (se d.o.). Mest bekant är den vid Sveriges västkust förekommande H. echina'ta, som lever i symbios (se d.o.) med eremitkräftor och som utbildat 3 slags polyper, närings-, köns- och spiralpolyper. O.C-n. Hydrago'ga, med., se Vattendrivande medel. Hydramnios [-å's], med., allt för riklig ansamling av fostervatten, vilken kan uppgå till flera 1. i st. f. det vanliga 1—1,5 1. Orsakerna till h. äro växlande; oftast föreligger någon oregelbundenhet i ägget. H. förekommer relativt ofta vid enäggiga tvillingar. I vissa fall kan mängden fostervatten bli så besvärande för modern, att havandeskapet måste avbrytas. E.E.-M. Hydra'ngea, växtsläkte, se Hortensior. Hydrao'tis, flod i Indien, se R a v i. Hydrargillft el. g i b b s i t, ett mineral, som till sin kemiska sammansättning är ett ler-jordshydrat, A12O3.3H2O, kristalliserande » monoklina tavlor, och i trådiga el. fjälliga aggregat, stundom utbildade skorpformigt el. stalaktitiskt. Förekommer även som inblandning i laterit och beauxit. K.A.G. Hydrargyros [-å's], kvicksilverförgiftning (se d.o.). Hydra'rgyrum, kvicksilver (se d.o.). Hydras hjärta, stjärnan Alphard (se d.o.). Hydrasti'n, Hydrastini'n, se Hydrastis. Hydra'stis, släkte av fam. berberisväxter (Berberida'ceæ), med endast 2 arter, den ena inhemsk i Japan, den andra i b. Nordamerika. Den senare, H. canade'nsis, en. vacker, flerårig ört med handflikade blad och ensamma, vita blommor, har en tjock, gul rotstock (sv. far-makopéns rhizo'ma hydra'stidis), vilken har medicinsk användning. Drogen innehåller bl.a. tre al-kaloider: hydrastin (minst 2,5%), berbe-rin och canadin. Hydrastin är ett isokinolinderivat, nära släkt med opium-alkaloiden narkotin, som är metoxihydra-stin. Vid oxidativ spaltning av hydrastin bildas hydrasti-nin och opiansyra. Såväl hydrastin som hydrastinin kunna framkalla sammandragning av livmo-dersmuskulaturen. Av denna orsak användes h. (vanl. ss. flytande extrakt, ofta samman med secale) el. något av de nämnda preparaten ss. medel mot oregelbund- Hydrastis canadensis. — 549 — — 550 —