Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hygrometer - Hygrometri - Hygrophorus - Hygroskop - Hygroskopisk - Hygroskopiska rörelser - Hygroskopiskt vatten - Hyksos - Hyla - Hylander, Anders - Hylas - Hylastes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYGROMETRI.
mer den våta termometern att visa lägre temp.
än den förra. Temp.-differensen mellan de
båda termometrarna växer med avtagande
fuktighet i luften. Med kännedom om denna
differens kan luftfuktigheten beräknas (A
u-gustshygrometer.) Då differensen även
är beroende av vindhastighet och dessutom i
hög grad röner inflytande av strålningen,
konstruerade Assmann den s.k. a s p i r
a-tionspsykrometern (se d.o.). Man
brukar beräkna vattenångans tryck ur kännedom
om de båda termometrarnas temp. Den bästa
formeln för denna beräkning har givits av
svensken Aron Svensson och lyder
I) e — em (0,9742 + 0,000442 t’) — 0,000596 B (t—t’)
II) e = em (0,9574 0,00740 t’) 0,000568 B (t—t’)
Av dessa formler gäller I, om vattnet på den
fuktade termometern är flytande, II om detta
vatten är fruset till is. I I är em den mättade
ångans tryck över vatten, i II den mättade
ångans tryck över is. B är lufttrycket i mm.
kvicksilver; t är den torra termometerns temp.
och t’ den våtas temp.; e betecknar värdet på
luftens fuktighet, angivet i tryck av mm.
kvicksilver (se Fuktighet.)
4. Luften kan vid en bestämd temp. i
närheten av ytor icke innehålla mer än en bestämd
mängd vattenånga. Detta faktum är utnyttjat
för bestämning av fuktighet med Daniells
hy g r o m e te r. H.K-r.
Hygrometri’ är läran om metoder att mäta
luftens fuktighet, se Fuktighet och H y
g-r o m e t e r.
Hygro’phorus, svampsläkte, se
Vaxskiv-lingar.
Hygroskop [-skå’p] (till grek. hygro’s, våt,
och skopei’n, se) är ett instrument, med vilket
man kan mäta variationer i luftfuktigheten, utan
att absoluta värden därav givas. Härvid
kunna vissa växtfibrer användas. Jfr H y g
rometer. H.K-r.
Hygroskopisk säges en kropp vara, när
den upptar fuktighet ur luften, utan att
denna är mättad med fuktighet. Vissa kemiska
föreningar äro samtidigt hygroskopiska och
lättlösliga, så att de under utflytning draga
till sig fuktighet i luften och själva upplösas
i vattnet. Att denna process är möjlig beror
på att vattenångans spänning över dessa
ämnen är mycket lägre än vattenångans spänning
över en plan vattenyta. Ex. på starkt
hygroskopiska ämnen äro fosforpentoxid, vissa
magnesium- och kalciumsalter. H.K-r.
Hygroskopiska rörelser, genom upptagande,
resp, avgivande av vatten hos cellväggarna
förorsakade läge- el. tillståndsförändringar hos
växtdelar. H.r. förekomma hos vissa frukter,
t.ex. av skatnävan, vilka därigenom borra sig
ned i jorden, hos hela skottsystem, t.ex. hos
jerikorosen, varigenom fröspridningen vid
lämplig väderlek befordras, hos sporer m.m.
O.Gz.
Hygroskopiskt vatten kallas det vatten, som
jordarterna på gr. av sin porositet upptaga ur
luften; dess mängd varierar med jordens
fuk-tighetsgrad. Halten av h.v. står i förhållande
till jordens finhetsgrad och dess halt av
kolloi-der. H.v. avdunstar lätt och ersättes icke
genom vatten från djupare jordlager, förrän
jorden är så torr, att de odlade växterna vissnat.
K.A.G.
Hyksos kallas hos den grekisk-egyptiske
historieskrivaren Manetho (se denne) de
asiatiska erövrare, som o. 1750—1600 f. Kr.
behärskade Egypten. Manetho förklarar namnet
som ”herdekungar”, den riktiga tolkningen är
”härskare över ökenländerna”. H. utgjorde
icke någon etnisk enhet; flertalet var semiter,
men även anatoliska och iranska element
kunna spåras. Om h. vet man blott föga. Deras
erövring av Egypten var ej fullst.; runt om
kvarstannade de egyptiska furstarna som h:sT
vasaller. Medelpunkten för deras makt låg i
det ö. deltat, där borgen Avaris var deras
huvudstad; deras herradöme omfattade även s.
Syrien. Flera moderna historikers åsikt, att
h. behärskat såväl Babylonien som Kreta,
måste betraktas som konstruktion. Manetho
och den egyptiska traditionen skildra h. som
horder av härjande barbarer; de senare
h.-kungarna voro dock helt egyptiserade och
efterliknade faraonerna. O. 1600 f.Kr. upptogo de
tebanska furstarna kampen mot h., erövrade
efter ett långt och växlingsrikt krig Avaris
och störtade främlingsväldet. Kulturhistoriskt
sett har h. sin betydelse för Egypten däri, att
de införde hästen och vagnen i landet. O.K.-P.
Hyla, se Lövgrodor.
Hylander, Anders, teolog (1750—1830),
docent 1776, adjunkt i österländska och
grekiska språken 1782, teol. d:r 1795, e.o. prof, i
teologi 1798, ord. prof. 1806, allt vid Lunds
univ. H. var från ungdomstiden förtrolig vän
till Thomas Thorild. Religiöst påverkad av
A. Knös (se denne), blev han i Lund en ivrig
förespråkare för herrnhutismen. Föga betydande
ss. vetenskapsman, utövade H. ss. varmhjärtad
predikant och uppriktig religiös personlighet ett
visst inflytande. H. utgav bl.a. ”Frågor och
svar rörande salighetens grund (1817). —
Litt.: H. Pleijel, ”Herrnhutismen i Sydsverige”
(1925). A.M-n
Hylas, grek, myt., Herakles’ (se d.o.) älskling,
bortrövades under argonauternas (se d.o.) tåg
av nymferna på Chios. W.A’.
Hyla’stes, skalbaggsläkte, se Barkborrar.
— 571 —
— 572 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
