Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyperbel - Hyperbol - Hyperboliska funktioner - Hyperbolisk paraboloid - Hyperboloid - Hyperboréer - Hypereides - Hyperemesis gravidarum - Hyperemi - Hyperestesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPERESTESI
jer, asymptoterna, som skära varandra i en
punkt, h:s centrum. Från en godtycklig punkt
på h. är skillnaden mellan avstånden till två
punkter F och F (brännpunkterna) på h:s
transversalaxel konstant (=2 a), en egenskap,
medelst vilken h. lätt kan konstrueras. Om
ett antal parallella kordor till h. uppritas, ligga
deras mittpunkter på en rät linje (en diam.)
till h. Med å fig. antydda beteckningar och
med h:s symmetriaxlar till koordinataxlar blir
h:s ekvation b2 x2—a2y2—a2b2. Jämför de
övriga koniska sektionerna, ellipsen och
parabeln. H-r.
Hyperbol [-åT] (grek, hyperbole’, eg.:
överkastning), överdrift i uttrycket, överdrivet
uttryck, använt som term i stilistiken och ett
vanligt medel i retorik och poesi att förstärka
intrycket, t.ex. ”En häst! Ett kungarike för
en häst!” (Shakespeare). E.H.
Hyperbo’liska funktioner [-Jo’n-], sinh x,
cosh x, tgh x, coth x (hyperbolisk sinus o.s.v.),
definieras medelst hyperbeln x2 — y2 = 1 på
liknande sätt som de trigonometriska
funktionerna (se Trigonometri) medelst
en-hetscirkeln x2 + y2=l. De kunna även
uttryckas medelst exponentialfunktioner:
sinh x — — (ex—e~x); cosh x = — (ea + e~x);
ex-e-x 1
tgh x — = — ––- (e = 2,71828 . . - ,
+ e coth x
de naturliga logaritmernas bas). H-r
HyperboTisk paraboloi’d, rymdyta av andra
graden, vars skärning med ett plan är en hy-
perbel el. parabel. H. är en regelyta (se
d.o.). H-r.
Hyperboloi’d, rymdyta av andra graden, vars
skärning med ett plan är en ellips el. en
hy-perbel. Det finnes två slags h., enmantlig h.
(fig. a) och tvåmantlig h. (fig. b). Den förra
är en regelyta (se d.o.). H-r.
Hyperboréer (till Boreas, se d.o.), grek, myt.,
ett folk, som tänktes bo i n. och vara beskärt
ett långt och lyckligt liv. Enl. delfisk
tradi
tion skulle Apollon ha vistats omväxlande hos
h. och i Delfi, enl. delisk fanns redan tidigt
förbindelse mellan h. och Delos: två
hyper-boreiska jungfrur, som sades ha kommit till
denna ö medförande skänker, ägnades här av
ungdomen hår-offer. — H. kallas numera ofta
polarfolken. W.N
Hypereides [-el’-], atensk talare (390—322
f.Kr.), ledde flera viktiga processer bl.a. mot
Filokrates (se denne), vän till Demosthenes
(se denne), vilken han skaffade den gyllene
kransen 338 men motarbetade i
Harpalos-processen (se Harpa los), tillhörde det mot
Makedonien fientliga partiet i Aten,
utlämnades omsider till Antipatros och avrättades av
denne. Av H:s’ många tal, som i antiken
åtnjöto högt anseende, finnas 6 fullst. bevarade
(uppl. av F. Blass & C. Jensen, 1917). W.N.
Hypere’mesis gravida’rum,
havandeskaps-kräkningar, uppträda ofta i början efter den
första regleringens uteblivande. De bero på
övergång av ämnen från ägget till modern och
upphöra vanl. efter ett par månader, då
modern hunnit vänja sig vid äggets påverkan
på hennes organism. Med förnuftigt
levnadssätt och lämplig behandling kan obehaget
därav nästan alltid övervinnas, och det är
sällsynt, att havandeskapet av denna anledning
behöver avbrytas. E.E.-M.
Hyperemi’, en ökning av blodmängden i
vävnad el. organ, kan ant. bero på en starkare
blodtillförsel genom artärerna, arteriell el.
aktiv h. (blodträngning, blodvallning) el. på
ett minskat blodavflöde genom venerna, v
e-n ö s el. p a s s i v h. (blodstockning). —
Blodtillförseln genom artärerna regleras genom
inflytande från kärlutvidgande och
kärlförträng-ande nerver. Hos en vävnad el. ett organ, som
är i arbete, vidgas kärlen, en arteriell h.
inträder, vid vila förträngas de åter. Denna
mekanism kan utlösas även av psykiska orsaker,
t.ex. blygselrodnad. Samma form av h. är
också ett begynnelsesymtom vid inflammationer.
Vid densamma antager området en livligt röd
färg, ansväller något och dess temp. ökas. —
Den venösa h. beror på hinder i vensystemet,
t.ex. blodpropp, svulst i el. utanför kärlen
o.s.v. En sådan framkallas också, om t.ex. en
extremitet omsnöres, dock ej så kraftigt, att
den arteriella blodtillförseln hindras. Den
försvårade blodcirkulationen vid hjärtfel för ofta
till en allmän venös h. Vid venös h. antager
kroppsdelen en blåröd färg (cyanos el. blåsot),
blödningar inträda lätt, venerna utvidgas
(åderbråck), och indurativa processer (se I n d u r
a-t i o n) uppträda i berörda vävnader och organ.
Jfr S t a s och Hypostas. T.H-n.
Hyperestesi’, abnormt ökad känslighet hos
— 585 —
— 586 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
