HYPERESTESI jer, asymptoterna, som skära varandra i en punkt, h:s centrum. Från en godtycklig punkt på h. är skillnaden mellan avstånden till två punkter F och F (brännpunkterna) på h:s transversalaxel konstant (=2 a), en egenskap, medelst vilken h. lätt kan konstrueras. Om ett antal parallella kordor till h. uppritas, ligga deras mittpunkter på en rät linje (en diam.) till h. Med å fig. antydda beteckningar och med h:s symmetriaxlar till koordinataxlar blir h:s ekvation b2 x2—a2y2—a2b2. Jämför de övriga koniska sektionerna, ellipsen och parabeln. H-r. Hyperbol [-åT] (grek, hyperbole', eg.: överkastning), överdrift i uttrycket, överdrivet uttryck, använt som term i stilistiken och ett vanligt medel i retorik och poesi att förstärka intrycket, t.ex. ”En häst! Ett kungarike för en häst!” (Shakespeare). E.H. Hyperbo'liska funktioner [-Jo'n-], sinh x, cosh x, tgh x, coth x (hyperbolisk sinus o.s.v.), definieras medelst hyperbeln x2 — y2 = 1 på liknande sätt som de trigonometriska funktionerna (se Trigonometri) medelst en-hetscirkeln x2 + y2=l. De kunna även uttryckas medelst exponentialfunktioner: sinh x — — (ex—e~x); cosh x = — (ea + e~x); ex-e-x 1 tgh x — = — ----- (e = 2,71828 . . - , + e coth x de naturliga logaritmernas bas). H-r HyperboTisk paraboloi'd, rymdyta av andra graden, vars skärning med ett plan är en hy- perbel el. parabel. H. är en regelyta (se d.o.). H-r. Hyperboloi'd, rymdyta av andra graden, vars skärning med ett plan är en ellips el. en hy-perbel. Det finnes två slags h., enmantlig h. (fig. a) och tvåmantlig h. (fig. b). Den förra är en regelyta (se d.o.). H-r. Hyperboréer (till Boreas, se d.o.), grek, myt., ett folk, som tänktes bo i n. och vara beskärt ett långt och lyckligt liv. Enl. delfisk tradi tion skulle Apollon ha vistats omväxlande hos h. och i Delfi, enl. delisk fanns redan tidigt förbindelse mellan h. och Delos: två hyper-boreiska jungfrur, som sades ha kommit till denna ö medförande skänker, ägnades här av ungdomen hår-offer. — H. kallas numera ofta polarfolken. W.N Hypereides [-el'-], atensk talare (390—322 f.Kr.), ledde flera viktiga processer bl.a. mot Filokrates (se denne), vän till Demosthenes (se denne), vilken han skaffade den gyllene kransen 338 men motarbetade i Harpalos-processen (se Harpa los), tillhörde det mot Makedonien fientliga partiet i Aten, utlämnades omsider till Antipatros och avrättades av denne. Av H:s’ många tal, som i antiken åtnjöto högt anseende, finnas 6 fullst. bevarade (uppl. av F. Blass & C. Jensen, 1917). W.N. Hypere'mesis gravida'rum, havandeskaps-kräkningar, uppträda ofta i början efter den första regleringens uteblivande. De bero på övergång av ämnen från ägget till modern och upphöra vanl. efter ett par månader, då modern hunnit vänja sig vid äggets påverkan på hennes organism. Med förnuftigt levnadssätt och lämplig behandling kan obehaget därav nästan alltid övervinnas, och det är sällsynt, att havandeskapet av denna anledning behöver avbrytas. E.E.-M. Hyperemi', en ökning av blodmängden i vävnad el. organ, kan ant. bero på en starkare blodtillförsel genom artärerna, arteriell el. aktiv h. (blodträngning, blodvallning) el. på ett minskat blodavflöde genom venerna, v e-n ö s el. p a s s i v h. (blodstockning). — Blodtillförseln genom artärerna regleras genom inflytande från kärlutvidgande och kärlförträng-ande nerver. Hos en vävnad el. ett organ, som är i arbete, vidgas kärlen, en arteriell h. inträder, vid vila förträngas de åter. Denna mekanism kan utlösas även av psykiska orsaker, t.ex. blygselrodnad. Samma form av h. är också ett begynnelsesymtom vid inflammationer. Vid densamma antager området en livligt röd färg, ansväller något och dess temp. ökas. — Den venösa h. beror på hinder i vensystemet, t.ex. blodpropp, svulst i el. utanför kärlen o.s.v. En sådan framkallas också, om t.ex. en extremitet omsnöres, dock ej så kraftigt, att den arteriella blodtillförseln hindras. Den försvårade blodcirkulationen vid hjärtfel för ofta till en allmän venös h. Vid venös h. antager kroppsdelen en blåröd färg (cyanos el. blåsot), blödningar inträda lätt, venerna utvidgas (åderbråck), och indurativa processer (se I n d u r a-t i o n) uppträda i berörda vävnader och organ. Jfr S t a s och Hypostas. T.H-n. Hyperestesi', abnormt ökad känslighet hos — 585 — — 586 —