Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening u. p. a. (H. S. B.) - Hyresgäströrelsen - Hyresman - Hyresnämnd, Hyresreglering - Hyresstegringslag - Hyringa - Hyrkanos - Hyrtl, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYRESGÄSTRÖRELSEN
der. H. S. B. i Stockholm har till Uio 1932
uppfört fastigheter för i runt tal 95 mill. kr.
samt upplåter lägenheter åt c:a 7,000 familjer.
Göteborgsföreningen har uppfört fastigheter
för c:a 11 mill. kr. samt räknar c:a 1,100
lägenhetsinnehavare. — H. S. B.-föreningarna
ha kommit i åtnjutande av statliga och
kommunala lån, varjämte lägenhetsinnehavarna
erlägga insats med i allm. 10 °/o av den på resp,
lägenhet belöpande byggnadskostnaden.
Hyrorna, i vilka ingå räntor på upplånade medel,
allmänna utgifter för fastigheten,
amorteringar, reparationer o.s.v., äro i allm. 25—30 °/o
lägre än de i allmänna marknaden gängse.
De huvudsakligaste lägenhetstyperna äro 1
rum med kök samt 2 rum med kök. Bad- el.
duschrum, värmeledning och varmvatten ingå
ss. regel i utrustningen för lägenheterna. Den
största omsorg nedlägges även på ordnandet
av trädgårdsanläggningar runt fastigheterna,
maskinella tvättstugor, lekplatser för barnen,
barnkrubbor m.m. I intimt samarbete med
hyresgäströrelsen (se d.o.) ha H. S.
B.-föreningarna även i övrigt verkat för den
allmänna bostadsstandardens höjande. Sv.L.
Hyresgäströrelsen. Under den bostadsbrist,
som under de senaste krigsåren rådde i ett
stort antal städer i Sverige, uppkom tanken
på att genom organisation av hyresgästerna
bättre tillvarataga dessas intressen. I och med
det gradvisa upphävandet av kristidens
hyres-lagstiftning vann denna tanke stark anklang,
därvid huvudsyftet för dylika organisationer
antogs bli att för hyresgästerna mildra de
verkningar, som återgången till en fri
hyresmarknad skulle medföra. Den första eg. h
y-resgästföreningen bildades i Göteborg
1919. Efter denna tidpunkt ha
hyresgästföreningar bildats i ett stort antal städer, t.ex. i
Stockholm med 17,000 familjer anslutna 1932,
Göteborg med 20,000, Malmö, Norrköping,
Skövde, Halmstad, Borås, Lund m.fl.
Samtliga föreningar äro anslutna till en
riksorganisation, Hyresgästernas
riksförbund, med säte i Stockholm. —
Hyresgästföreningarna ha till uppgift att tillvarataga
sina medl:s intressen ss. hyresgäster, att för
detta ändamål för medl.s räkning förhandla
med fastighetsägarna, att befordra tillgången
av sunda och billiga bostäder, att verka för
höjandet av den allmänna bostadsstandarden
o.s.v. Hyresgästföreningarna i Stockholm och
Göteborg utgiva var sin tidn., ”Vår bostad”,
resp. ”Hyresgästen”. H., som principiellt är
politiskt neutral, har visat ett livligt intresse
för statliga och kommunala åtgärder å
bostadsområdet. I dess program ingår bl.a. kravet
på en reformerad hyreslagstiftning, där de
sociala synpunkterna skänkas större
beaktande, åtgärder för tomträttsinst:s utveckling,
införandet av skatt å markvärdestegring,
främjandet av bostadskooperationen m.m. —
Hyresgästföreningarna i Stockholm och Göteborg
ha sedan 1931 bl.a. organiserat
massuppsäg-ning av hyresavtal i hyresreglerande syfte och
ha därigenom åstadkommit viss sänkning av
den allmänna hyresnivån. Sv.L.
Hyresman, den, som av annan hyr fast el.
lös egendom.
Hyresnämnd, Hyresreglering, se H y r e
s-stegringslag.
Hyresstegringslag. Under tiden närmast efter
världskriget, då en kännbar bostadsbrist
gjorde sig gällande, tillkommo undantagslagar
(1917, 1918, 1919 och 1920) mot ett obehörigt
utnyttjande av bostadsbristen genom oskälig
hyresstegring. Kontrollen över
hyresmarknaden i städer o.a. samhällen med större,
sammanträngd befolkning lades i händerna på en
särsk., av kommunens beslutande församling
vald nämnd, hyresnämnden. Utan medverkan
av denna nämnd fick i fråga om omöblerad
lägenhet hyresavtal i allm. icke från
hyresvärdens sida uppsättas el. hyresavgiften höjas
utöver 1917 års hyresnivå (hyresreglering).
Byggnad, innehållande bostadslägenhet, fick ej
rivas el. flera sådana lägenheter sammanslås
utan nämndens medgivande. En omfattande
anmälningsplikt rörande hyresavtals ingående
och upphörande förelåg. Beslut av
hyresnämnd fick i allm. icke överklagas. Denna
hyreskontroll upphörde 1923, men ända till
1926 var hyresocker (d.v.s. utnyttjande av
annans trångmål genom att taga el. betinga
sig oskälig hyra) särsk. kriminaliserat. Jfr
Bostadsförmedling och
Bostadsfrågan. S.B.
Hyringa, s:n i Viste hd, Skaraborgs län, s.ö.
om Grästorp; 21,47 kvkm., därav 21,4i land; 639
inv. (1932; 30 inv. pr kvkm.); 14,27 kvkm. åker
(1927; 66,7 °/o av landarealen), 3,25 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Tengene, Trökörna, H.,
Malma och Längnum, Väne kontrakt, Skara stift.
Kyrkan, belägen i Längnums s:n, är
gemensam för H., Malma och Längnum och kallas
Fridhem. J.C.
Hyrkanos, judiska konungar, se
Macka-b é e r.
Hyrtl, J o s e p h, österrikisk anatom (1810—
94), prosektor i Wien 1833, prof, i Prag 1837
och i Wien 1845, arbetade med såväl
deskriptiv (bl.a. hörselorganet) som topografisk
anatomi (särsk. kärlsystemet). Hans ”Lehrbuch
der Anatomie des Menschen” utkom 1846—89
i 20 uppl. H. är grundläggare av det
jämförande anatomiska museet i Wien. T.H-n.
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
