HYRESGÄSTRÖRELSEN der. H. S. B. i Stockholm har till Uio 1932 uppfört fastigheter för i runt tal 95 mill. kr. samt upplåter lägenheter åt c:a 7,000 familjer. Göteborgsföreningen har uppfört fastigheter för c:a 11 mill. kr. samt räknar c:a 1,100 lägenhetsinnehavare. — H. S. B.-föreningarna ha kommit i åtnjutande av statliga och kommunala lån, varjämte lägenhetsinnehavarna erlägga insats med i allm. 10 °/o av den på resp, lägenhet belöpande byggnadskostnaden. Hyrorna, i vilka ingå räntor på upplånade medel, allmänna utgifter för fastigheten, amorteringar, reparationer o.s.v., äro i allm. 25—30 °/o lägre än de i allmänna marknaden gängse. De huvudsakligaste lägenhetstyperna äro 1 rum med kök samt 2 rum med kök. Bad- el. duschrum, värmeledning och varmvatten ingå ss. regel i utrustningen för lägenheterna. Den största omsorg nedlägges även på ordnandet av trädgårdsanläggningar runt fastigheterna, maskinella tvättstugor, lekplatser för barnen, barnkrubbor m.m. I intimt samarbete med hyresgäströrelsen (se d.o.) ha H. S. B.-föreningarna även i övrigt verkat för den allmänna bostadsstandardens höjande. Sv.L. Hyresgäströrelsen. Under den bostadsbrist, som under de senaste krigsåren rådde i ett stort antal städer i Sverige, uppkom tanken på att genom organisation av hyresgästerna bättre tillvarataga dessas intressen. I och med det gradvisa upphävandet av kristidens hyres-lagstiftning vann denna tanke stark anklang, därvid huvudsyftet för dylika organisationer antogs bli att för hyresgästerna mildra de verkningar, som återgången till en fri hyresmarknad skulle medföra. Den första eg. h y-resgästföreningen bildades i Göteborg 1919. Efter denna tidpunkt ha hyresgästföreningar bildats i ett stort antal städer, t.ex. i Stockholm med 17,000 familjer anslutna 1932, Göteborg med 20,000, Malmö, Norrköping, Skövde, Halmstad, Borås, Lund m.fl. Samtliga föreningar äro anslutna till en riksorganisation, Hyresgästernas riksförbund, med säte i Stockholm. — Hyresgästföreningarna ha till uppgift att tillvarataga sina medl:s intressen ss. hyresgäster, att för detta ändamål för medl.s räkning förhandla med fastighetsägarna, att befordra tillgången av sunda och billiga bostäder, att verka för höjandet av den allmänna bostadsstandarden o.s.v. Hyresgästföreningarna i Stockholm och Göteborg utgiva var sin tidn., ”Vår bostad”, resp. ”Hyresgästen”. H., som principiellt är politiskt neutral, har visat ett livligt intresse för statliga och kommunala åtgärder å bostadsområdet. I dess program ingår bl.a. kravet på en reformerad hyreslagstiftning, där de sociala synpunkterna skänkas större beaktande, åtgärder för tomträttsinst:s utveckling, införandet av skatt å markvärdestegring, främjandet av bostadskooperationen m.m. — Hyresgästföreningarna i Stockholm och Göteborg ha sedan 1931 bl.a. organiserat massuppsäg-ning av hyresavtal i hyresreglerande syfte och ha därigenom åstadkommit viss sänkning av den allmänna hyresnivån. Sv.L. Hyresman, den, som av annan hyr fast el. lös egendom. Hyresnämnd, Hyresreglering, se H y r e s-stegringslag. Hyresstegringslag. Under tiden närmast efter världskriget, då en kännbar bostadsbrist gjorde sig gällande, tillkommo undantagslagar (1917, 1918, 1919 och 1920) mot ett obehörigt utnyttjande av bostadsbristen genom oskälig hyresstegring. Kontrollen över hyresmarknaden i städer o.a. samhällen med större, sammanträngd befolkning lades i händerna på en särsk., av kommunens beslutande församling vald nämnd, hyresnämnden. Utan medverkan av denna nämnd fick i fråga om omöblerad lägenhet hyresavtal i allm. icke från hyresvärdens sida uppsättas el. hyresavgiften höjas utöver 1917 års hyresnivå (hyresreglering). Byggnad, innehållande bostadslägenhet, fick ej rivas el. flera sådana lägenheter sammanslås utan nämndens medgivande. En omfattande anmälningsplikt rörande hyresavtals ingående och upphörande förelåg. Beslut av hyresnämnd fick i allm. icke överklagas. Denna hyreskontroll upphörde 1923, men ända till 1926 var hyresocker (d.v.s. utnyttjande av annans trångmål genom att taga el. betinga sig oskälig hyra) särsk. kriminaliserat. Jfr Bostadsförmedling och Bostadsfrågan. S.B. Hyringa, s:n i Viste hd, Skaraborgs län, s.ö. om Grästorp; 21,47 kvkm., därav 21,4i land; 639 inv. (1932; 30 inv. pr kvkm.); 14,27 kvkm. åker (1927; 66,7 °/o av landarealen), 3,25 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Tengene, Trökörna, H., Malma och Längnum, Väne kontrakt, Skara stift. Kyrkan, belägen i Längnums s:n, är gemensam för H., Malma och Längnum och kallas Fridhem. J.C. Hyrkanos, judiska konungar, se Macka-b é e r. Hyrtl, J o s e p h, österrikisk anatom (1810— 94), prosektor i Wien 1833, prof, i Prag 1837 och i Wien 1845, arbetade med såväl deskriptiv (bl.a. hörselorganet) som topografisk anatomi (särsk. kärlsystemet). Hans ”Lehrbuch der Anatomie des Menschen” utkom 1846—89 i 20 uppl. H. är grundläggare av det jämförande anatomiska museet i Wien. T.H-n. — 603 — — 604 —