HYVINGE skärhastighet uppgår till c:a 30 m/sek. — Den enklaste trä-h. är rikthyveln (fig. 3), vilken användes för planbearbetning av endast en sida av ett arbetsstycke. Arbetsbordet är tudelat vid kuttern, och båda hälfterna kunna höjas el. sänkas — alltefter spåntjockleken — medelst skruvarna s. Arbetsstycket föres för hand mot kuttern, och bordhalvan t2 inställes en spån tjocklek (= a) lägre än halvan t^. Arbetsstycket styres utefter förningen w. — övriga h.-typer äro försedda med automatisk matningsanordning, bestående av en el. flera refflade valsar, vilka kunna givas olika hastighet. Största använda matningshastighet är 72 m. pr min. Stora h., avsedda för hyvling av plank och bräder på alla 4 sidorna samtidigt, ha 4 kuttrar, ofta 5. Den 5:e kutterns ändamål är då att åstadkomma en extra profilering, t.ex. hyvling av en hålkäl. Planhyvlar användas för ensidig planing av ett arbetsstycke, som skall ha noga bestämd tjocklek. Kuttern ligger därför, i motsats till vid rikthyveln, ovanför arbetsstycket, och inställning av bordet sker med tillhjälp av graderad skala. Andra typer äro 1 i s t h y v 1 a r och spånthyvlar med stål, formade för avsett ändamål. v.S. Hyvinge, fi. Hyvinkää. 1) Köping i Nylands län, Finland, n.n.v. om Helsingfors; 47,6 kvkm.; 5,531 inv. (1930). — 2) Kommun i Nylands län; 226,9 kvkm.; 3,148 inv. (1930). Finsktalande. O.P. Hyvinkää, se H y v i n g e. Håbo härad i Uppsala län, mellan Ekol-sundsviken och Sigtuna, omfattar socknarna Håbo-Tibble, Håtuna, Häggeby, Skokloster, övergran, Yttergran och Kalmar; 222,99 kvkm., därav 222,oo land; 4,394 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 82,44 kvkm. åker (1927; 37,i % av landarealen), 111,74 kvkm. skogsmark. H. är en del av Mälarslätten, här och var avbruten av merendels skogbevuxna bergs- el. moränkul-lar el. rullstensåsar; Uppsalaåsen går tvärs genom H. längs Ullevifjärdarna. Berggrunden utgöres av urberg (gnejser, gnejsgraniter m.m.). Leror intaga särsk. i s. stora områden. 1920 levde 71,5% av jordbruk med binäringar (1,5% av fiske, 2,i % av skogsbruk), 7,6% av industri och hantverk. H. hör till Trögds fögderi och tingslag, Uppsala läns s. domsaga, samt H. kontrakt. JC. Håbo kontrakt i Ärkestiftet omfattar 5 pastorat: övergran, Yttergran och Kalmar; Stock-holms-Näs och V. Ryd; Bro och Lossa; Skokloster och Häggeby; Håtuna och Håbo-Tibble; 7,325 inv. (1932). J.C. Håbol, s:n i n.v. Dalsland, Vedbo hd, Älvsborgs län, ö. om St. Le; 143,13 kvkm., därav 128,77 land; 886 inv. (1932; 7 inv. pr kvkm.); 7,48 kvkm. åker (1927; 5,8% av landarealen), 87,07 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Dals-Ed, Nössemark, H. och Töftedal, V. Dals kontrakt, Karlstads stift. — Litt.: A. Edestam, ”En Dalslandsbygd för femtio år sedan och nu” (i ”Sv. geografisk årsbok”, 1928). J.C. Håbo-Tibble, s:n i Håbo hd, Uppsala län, s.v. om Sigtuna 38,21 kvkm., därav 37,55 land; 623 inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.); 13,oi kvkm. åker (1927; 34,6% av landarealen), 22,02 kvkm. skogsmark. Egendom: Negelstena. —Pastorat: Håtuna och H.-T., Håbo kontrakt, Ärkestiftet. J.C. Håbrandshajar, La'mnidæ, en fam. hajar (se d.o.), sakna blinkhinna, ha stora bröstfenor, Håbrand, Lamna cornubica. två ryggfenor utan taggar, den främre strax bakom bröstfenorna, den bakre, som är liten, ovanför den lilla analfenan. H. ha en vidsträckt utbredning och omfatta stora former. H å-branden, Lamna cornu'bica, förekommer i Atlanten och n. delen av Stilla havet, även vid sv. västkusten och har påträffats långt in i Östersjön. Tänderna äro triangulära och skarpa, färgen ovan biåsvart och grå, undertill vitak-tig. Håbranden når i de nordiska vattnen vanl. en längd av 2,5—3,5 m. Den lever av fisk och föder under sommaren 3—4 levande, 70 cm. långa ungar. En annan art är Carcha'rodon rondele’ti (se d.o.). En särställning bland h. intager r ä v h a j e n (se d.o.). N.R-n. Håby, s:n i Tunge hd, Göteborgs och Bohus län, n.ö. om Gullmarsfjordens n. förgre- — 611 — — 612 — Rikthyvel.