HÅRSÄCKSKVALSTER Hårsäckskvalster, hårsäcksdjur, släktet Demo'dex, äro små, högst 0,4 mm. långa kvals-ter med en långsträckt, masklik, bakåt avsmalnande, fint tvärringlad bakkropp. Mundelarna äro små, ögon och särsk. andningsorgan saknas, de 4 benparen korta, 3-ledade med 2 små klor. H. anträffas ej sällan i hårsäckarna och talgkörtlarna hos människan, särskilt i ansiktet under de s.k. pormaskarna, fettproppar, vilkas övre ända blivit svärtade av smuts. Stundom förorsaka h. cystor. Även hos andra däggdjur, ss. hundar, kattor och svin, förekomma h., vilka antagl. äro identiska med människans h. — Bild se sp. 646. O.C-n. Hårsärvsläktet, Zanniche'llia, av fam. nate-växter, omfattar fleråriga, späda, monoika, över nästan hela jorden utbredda, i söt- och bräckvatten helt nedsänkta örter (äkta hydro-fyter) med trådsmala, parvis närmade, slid-omfattande blad, i bladvecken sittande blommor och nötfrukt. I s. och mellersta Sverige förekomma här och där 3 varandra närstående, huvudsaki. på nötfrukternas form skiljbara arter: Z. palu'stris (Z. major), hårsärv, stor-särv; Z. pedicella'ta (Z. peduncula'ta), skaft-särv; Z. repens, småsärv. A.V-e. Hårt mynt, metalliskt mynt i motsats till sedlar. Håruppsättning, se Frisyr. Hårvatten, kosmetiskt medel, som till sin huvudbeståndsdel utgöres av sprit, i vilken diverse för hårets och hårbottnens vård lämpliga ämnen, ss. resorcin, salicylsyra, kloralhydrat, ricinolja, klövfettolja, spansk flugtinktur m.fl., äro upplösta. H., som för färgning av håret innehålla blysalter, kunna åstadkomma allmän blyförgiftning och böra därför undvikas. J.H. Håsjö, s:n i Ragunda tingslag, Jämtlands län, mellan Indalsälven och Gimån, s.ö. om Ge-sundsjön; 369,30 kvkm., därav 338,40 land; 1,735 inv. (1932; 5 inv. pr kvkm.); 5,oo kvkm. åker (1927; 1,8% av landarealen); 290,71 kvkm. skogsmark. — Gamla kyrkan, belägen vid Sing-sjön, härstammar från 1600-talet, är av trä, med hög resning och har väl snidade inventarier; den ståtliga klockstapeln är uppförd 1779 av Pål Persson från Stugun (en kopia på Skansen, Stockholm). Den nya kyrkan, c:a 10 km. från den förra vid Västanede, är från 1900-talets början, uppförd i ett slags ny Jämt-landsstil. — Pastorat: Hällesjö och H., Ragunda kontrakt, Härnösands stift. S.;E.W. Håslöv, förr även Hårslöv, s:n i Skytts hd, Malmöhus län, s. om Vellinge; 11,io kvkm., därav 11,17 land; 496 inv. (1932; 44 inv. pr kvkm.); 10,32 kvkm. åker (1927; 92,4% av landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat: H., Bodarp, V. Tommarp och Skegrie, Skytts kontrakt, Lunds stift. J.C Håstad, s:n i Torna hd, Malmöhus län, vid Kävlingeån, s.v. om örtofta; 6,54 kvkm., därav 6,42 land; 524 inv. (1932), därav 504 i H. kyrkby strax s.v. om örtofta station; 5,95 kvkm. åker (1927; 92,7% av landarealen), ingen skogs mark. Utmed Kävlingeån 3 kvarnar. — Pastorat: V. Hoby och H., Torna kontrakt, Lunds slift. J.C. Håstaholmen, sågverk vid Hudiksvall, äges av av A.-b. Iggesunds bruk (se d.o.). H. är en ångsåg med 6 ramar. T.E-r. Håtuna, s:n i Håbo hd, Uppsala län, v. om Sigtuna; 46,36 kvkm., därav 46,30 land; 829 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.), 16,79 kvkm. åker (1927; 36,3% av landarealen), 25,31 kvkm. skogsmark-Egendomar: Aske, Håtunaholm, Nyborg, Sig-nildsberg m.fl. — Pastorat: H. och Håbo-Tibble, Håbo kontrakt, Ärkestiftet. J.C. Håtunaholm, gods i Håtuna s:n, Uppsala län, 6 km. v. om Sigtuna; areal 280 har; taxeringsvärde 184,000 kr. Huvudbyggnaden är i 1 vån. med frontespis. H. tillhörde vid 1300-ta-lets början konung Birger och är känt från Håtunaleken. 1318—1527 ägdes H. av Uppsala domkyrka, senare av olika släkter, bl.a. Hilde-brand och Posse. Th.P. Håtunaleken, se Birger, sv. konung. Håv, se Fiskredskap, sp. 629. Håverud, stations- och industrisamhälle i Dalsland, vid Dalslands kanal och Arvika— Mellerud järnväg, 15 km. n.n.v. om Mellerud; 382 inv. (1932). Strax s. om stationen går järnvägen över en berömd akvedukt (se d.o., sp. 456). I H. ligger H:s pappersbruk, som äges av Håfreströms a.-b. (se d.o.). J.C. Håvgång, se Kollekt. Hä-, se även H a e-. Häberlin, Paul, tysk filosof och pedagog (f. 1878), prof, i Basel, medutg. av ”Kant-Studien”. Som psykolog har H. i sht ägnat sig åt karaktärens problem och instruktivt analyserat barnens oarler (”Kinderfehler”, 1921), konflikten mellan generationerna (”Eltern und Kinder”, 1922; sv. övers. ”Föräldrar och barn”, 1928) och äktenskapets psykologi (”Über die Ehe”, 1928). H:s pedagogiska huvudarbete är ”Wege und Irrwege der Erziehung” (2 Aufl. 1920). Därjämte har han behandlat filosofiska, etiska och estetiska principfrågor, ”Wissen-schaft und Philosophie” (2 bd, 1910—12), ’ Der Gegenstand der Psychologie” (1921), ”Das Gute” (1926), ”Allgemeine Aesthetik” (1929). E.Å-n. Häck. 1) Av spjälor el. galler avskilt öppet utrymme, t.ex. i stall för kreatursfoder (foder-h.), å vissa militäråkdon för de åkandes kapp — 647 — — 648 —