Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällristningar och hällmålningar - Hällstad - Hällström, Carl Peter - Hällström, Gustaf Gabriel - Hällum - Hälsan - Hälsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLLSTAD
hart när outtömlig religionshistorisk
bilderbok, av största betydelse för kännedomen om
religiösa förhållanden under ett skede, som
ej belyses av litterära urkunder. — Litt.: O.
Almgren, ”H. och kultbruk” (”Kungl.
Vitterhets historie och antikvitets akad:s
handlingar”, 35 (1926—27); J. Böe, ”Stenalderens
naturalistiske kunst” och G. Ekholm, ”Brons
ålderns hällristningar” (båda i ”Nordisk
kultur”, 27, 1932). G.Em.
Hällstad, s:n i Äs hd, Älvsborgs län, n.n.v.
om Ulricehamn; 37,82 kvkm., därav 36,26 land;
588 inv. (1932; 16 inv. pr kvkm.); 7,77 kvkm.
åker (1927; 21,4 °/o av landarealen), 20,75 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: H., Murum, S. Vånga
och Möne, Äs kontrakt, Skara stift. J.C.
Hällström, Carl Peter, kartograf (1774—
1836), f. i Finland, fil. mag. i Åbo 1795,
ge-schworner i Bergskollegium 1797, ingenjör vid
Lantmäterikontoret 1801, chef för
Sjökartear-kivet 1809, major vid Flottan 1810,
överstelöjtnant 1826, chef för N. kanaldistriktet 1827
och kontorschef för exp. 1830. H. utarbetade
på uppdrag av S. G. Hermelin 1799—1818 en
stor del av kartorna till dennes kartverk över
Sverige och Finland samt avvägde ss. led. av
strömrensningskommittén 1819—31 nästan alla
större vattendrag i Sverige. E.Bz.
Hällström, Gustaf Gabriel, finländsk
fysiker (1775—1844), docent i Åbo 1796, prof,
i fysik 1801, rektor
vid univ. 1829—32.
H. är en av Finlands
störste
vetenskapsmän, utmärkt genom
sin stora
arbetsförmåga, samvetsgrann-het och kritiska
skärpa. Inom fysiken har
han huvudsaki.
bearbetat värmelära,
akustik och
meteorologi. Han
intresserade sig även för
astronomi och var skaparen av det
astronomiska observatoriet i Åbo. Hans praktiskt
administrativa förmåga togs i anspråk även inom
andra områden. Så var han en verksam medl.
av Åbo domkapitel, av Finska
hushållningssällskapet, en av stiftarna av Finska
vetenskaps-societeten m.m. H. åtnjöt stort internationellt
anseende och adlades 1830 a f H. A.B.L.
Hällum, s:n i Barne hd, Skaraborgs län,
n.n.ö. om Vara; 11,67 kvkm., därav 11,44 land;
275 inv. (1932; 24 inv. pr kvkm.); 9,82 kvkm.
åker (1927; 85,8 °/o av landarealen), ingen
skogsmark. H. saknar kyrka. — Pastorat:
Va
ra, Skarstad, önum och H., Barne kontrakt,
Skara stift. J-C.
Hälsan, bad- och brunnsinrättning i
Hälsingborg, äger en järn- och en saltkälla, den se
nare benämnd Sofiakällan, samt ett utmärkt
strandbad vid Öresund, H:s Pålsjöbad. T.H-n.
Hälsingborg (fsv. Hælsing(i)aborgh, till
hälsing i betydelse av person, som bor vid en
trång del av ett vatten, sund o.d. el. på ett
näs, i båda fallen till hals i överförda
bemärkelser; senare leden syftar på borgen uppe
på platån), sjö- och stapelstad i
Malmöhus län vid Öresunds smalaste del, c:a 5
km. från Helsingör; 51,86 kvkm., varav c:a 9,oa
inom fastställd stadsplan. Inv.-antalet, 1800
allenast 1,741, sjudubblades från 1870 (7,941)
till 1931 års slut, då det var 56,620. — Staden
sträcker sig 14 km. fr.o.m. Sofiero t.o.m. Råå
fiskeläge och det natursköna strandområdet
Pålstorps ängar el. Lidängarna s. därom.
Karakteristiskt för H. är bebyggelsen dels å den
relativt smala strandremsan med Stortorget
och Järnvägsgatan (rådhus, hotell, banker,
postkontor, affärshus) ss. centrum, dels å
höjdplatån med det gamla fästningstornet Kärnan
(se d.o.) som medelpunkt, medelst Oscar
H:s terrass förbunden med Stortorget, 24 m
därunder. Höjdplatån är på flera ställen
(Sofiero, Pålsjö, Hälsan, Ramlösa brunn)
genomskuren av raviner. I Hälsan finnes
Nordens enda saltkälla och i Ramlösa en
hälsobrunn av gammalt rykte. Vid stranden äro
ett flertal badanläggningar, särsk. vid Pålsjö,
Ramlösa och Råå havsbad, inkl. bl.a. frilufts
badet Råå vallar. Ett stort antal väl
underhållna parker finnas, bl.a. Slottshagen ö. om
Kärnan, Krookska planteringen (Stadsparken),
öresundsparken och Vikingsberg,
Margareta-platsen med ett monument till kronprinsessan
Margaretas minne samt Sturzenbeckers park.
Därtill kommer parken vid Fredriksdal med
dess museum och skogsplanteringen s. därom.
Omtyckta promenadplatser äro även den långa
hamnparapeten samt strandvägen till Tinkarp
i n. — Från gamla staden med dess city och
med Drottninggatan, Järnvägsgatan och
Södergatan ss. huvudleder har bebyggelsen i
raskt tempo fortgått inom de skilda övriga
stadsdelarna, förut tillhörande H:s
landsförsamling (inkorporerad med staden 1905, 1914,
1918 och 1919), Raus s:n (1918) samt
Alle-rums och Kropps socknar (1920): i n. Pålsjö,
i ö. Filborna, i s. Planteringen, Ramlösa, Råå
och örby, örby, liksom övriga ytterområden,
har ännu karaktär av landsbygd. — Bland
offentliga byggnader märkes i främsta
rummet Kärnan, som bildade centraltornet i den
gamla borgen, vilken behärskade Sundet, och
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
