Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsning - Hälsobrunn - Hälsolära, Hälsovård - Hälsovårdsnämnd - Hälsovårdsområde - Hälsovårdsordning - Hälsovårdsstadga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSO VÄRDSSTADGA
vända huvudet mot den hälsningsberättigade.
Den, som bär dragen sabel, hälsar med stor
el. liten salut (se d.o.). Post verkställer h.
genom att intaga poststället, vakt genom att
träda under gevär. Trupp verkställer h. med
”giv akt!” och personlig h. av vederbörande
befäl; när h. avser de högsta cheferna, röres
jämväl spelet. — H. för flaggan å örlogsfartyg
göres, då fallrepet passeras. Vid flaggas
hissande och nedhalande göres honnör och
blåser musiken paradmarsch. Besökes
örlogsfartyg av Konungen, äger stor flaggning (se d.o.)
och relingsmanning (se d.o.) rum samt gives
salut (se d.o.). Även för chefen för
Försvars-dep. och amiraler gives i vissa fall salut och
blåsas appeller. H. mellan fartyg, utom mel
lan örlogsfartyg inbördes, göres genom
flaggans sänkande, då fartygen passera varandra,
då örlogsfartyg passera varandra, saluteras i
vissa fall blåsande befälstecken. E.O.B.;H.S-k.
Hälsobrunn. Redan i äldre tid ansågs
vattnet i vissa källor och floder hälsobringande,
och man samlades till sådana platser ofta
långväga ifrån för att bli befriad från sina
krämpor. Vattnet använde man dels till
tvag-ningar och bad, dels till dryck. De krafter,
genom vilka vattnet verkade, ansågos härröra
från någon gudom, och vattnet självt ansågs
heligt. Man medförde också ofta till sådana
platser offer- el. votivgåvor. Som ex. kan
anföras ”den heliga brunnen” vid
Asklepios-templet i Pergamon (jfr även B e t e s d a och
Ga n ges). Först under romerska kejsartiden
började man använda h. från mera medicinsk
synpunkt. Varma källor, svavel-, järn- och
ko Isy reha Itiga h. besöktes flitigt, och man
valde ofta h. efter sjukdomens art. Det dröjde
dock ända till 1500-talets början, innan man
närmare sökte utröna olika h:s kemiska
beskaffenhet och utforska de olika vattnens
ku-rativa betydelse. I Sverige var det Urban
Hiärne (se denne), som i slutet av 1600-talet
först verkställde analyser av våra h. och
samtidigt väckte ett stort intresse för
upptäckandet av nya sådana. Våra äldsta bad- och
brunnsorter stamma därför från denna tid (se
Badort). De h., som nu besökas, äro till sin
beskaffenhet mycket noga utforskade och
deras terapeutiska verkan väl utprovad. Det
finnes kalla och varma källor, och de kunna
alltefter sina kemiska o.a. egenskaper uppdelas
i sådana, som utöva sin verkan huvudsaki.
genom sin halt av kolsyra, kalcium, koksalt,
järn, glaubersalt, bittervatten, arsenik, svavel,
jod o.s.v. el. genom sin radioaktivitet. H. i
Sverige äro nästan alla radioaktiva
järnkällor. T.H-n
Hälsolära, Hälsovård, se Hygien.
Hälsovårdsnämnd, den lokala
hälsovårdsmyndigheten inom ett hälsovårdsområde. H.
utgöres i stad av polismästaren el., där sådan
ej finnes, den magistratsled., som förestår
stadens polis, (förste) stadsläkaren el., om
stadsläkare ej finnes, annan av magistraten utsedd
läkare samt 5 el. 3 av stadsfullmäktige valda
ledamöter. På landet är kommunalnämnden
h., där ej med hänsyn till hälsovårdsområdets
vidd, folkmängd el. andra förhållanden särsk.
h. blivit utsedd. Led. i sådan särsk. h. väljas
av kommunalfullmäktige el., om sådana ej
finnas, av kommunalstämman. För sådant
område, där hälsovårdsstadgans regler för stad
enl. särsk. förordnande skola gälla, skall
finnas särsk. h. Om dess sammansättning
bestämmes i nämnda, särsk. förordnande. I regel
är provinsialläkaren led. av dylik h. H. skall
vaka över efterlevnaden av reglerna i
hälsovårdsstadgan samt i de med stöd av denna
givna särsk. föreskrifterna. Dessutom skall h.
ägna uppmärksamhet åt allt, som kan inverka
å den allmänna hälsovården inom
hälsovårds-området. H. har även viss befattning med
epidemisjukvården samt med vården av
köns-sjuka. I samhälle med köttbesiktningstvång
(se d.o.) lyder besiktningsverksamheten
närmast under h. — H. äger föreskriva vite för
underlåtenhet att ställa sig av h. meddelat
föreläggande el. förbud till efterrättelse, men
äger däremot icke utdöma vitet, vilken
befogenhet tillkommer domstol. H. kan även låta
verkställa föreskriven åtgärd på den
försumliges bekostnad. — Talan mot beslut av h.
fullföljes till länsstyrelsen genom besvär inom 30
dagar efter delfåendet. över Länsstyrelsens
beslut i anledning av sådana besvär fullföljes
i allm. talan till Regeringsrätten. Jfr H ä 1 s
o-vå r d s s t a d g a. S.B.
Hälsovårdsområde, en hälsovårdsnämnds
verksamhetsområde. Varje stad, varje
kommun på landet, liksom varje sådant område,
där hälsovårdsstadgans regler för stad enl.
särsk. förordnande skola gälla, utgör var för
sig ett h. S.B.
Hälsovårdsordning, se
Hälsovårds-stadga.
Hälsovårdsstadga, författning med regler
ang. den allmänna hälsovården. Gällande h.
är utfärdad 19/b 1919. Beträffande h:s regler,
vilka äro olika för stad och landsbygd,
an-märkes följ. Bostad skall, vare sig den är
förhyrd el. inrymd i egen fastighet, fylla vissa
sanitära krav. Eljest får den icke
användas. Möjlighet finnes även att i viss
utsträckning hindra trångboddhet, och åtgärder
till utrotande av ohyra i bostäder kunna
föreskrivas. I stad är bostadsbeståndet föremål
— 685 —
— 686 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
