Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälta, haltning - Häm-, hæm- - Hämeenlinna - Hämeenmaa - Hämmande nerver - Hämning - Hämplingsläktet - Hämsko - Hämtning - Hämtnings påföljd - Händel, Georg Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDEL
varvid rörelserna utlösa smärtyttringar. Steget
blir ant. stelt och dröjande el. extremiteten
föres i abnorm riktning el. avkortas vid
belastningen, för att smärtan må göras så
kortvarig som möjligt. Från etiologisk synpunkt
indelas h. i rörelse- och belastnings-h., de förra
kännetecknade av ett fördröjt framförande av
steget och avkortning framåt av detsamma, de
senare av en avkortning av stegets bakre del
och ett hastigt överflyttande av kroppstyngden
på den motsatta extremiteten för att minska
smärtmomentet. Mellan dessa extrema former
finnas talrika övergångsformer, i vilka dessa
båda typer kombineras. I allm. ha rörelse-h
sin orsak i extremitetens övre partier, i bog,
armbågsled och knäled, belastnings-h. i
hovlidanden, led-, böjsene- och
senskideinflamma-tioner nedcm knäet. V.M-r.
Häm-, h æ m-, i fråga om blod, se H e m-.
Hä’meenlinna, finskt namn på Tavastehus.
Hä’meenmaa, finskt namn på Tavastland.
Hämmande nerver, se Nervsystemet.
Hämning, psykiatr., tillstånd av försvårat
tänkande och handlande, yttrande sig i
långsamhet i tal och rörelser, initiativlöshet samt
obeslutsamhet. Den psykiska verksamheten
sker hos den hämmade mycket trögt, varje ord
el. handling kostar honom stor ansträngning,
och han sitter därför helst tyst och orörlig. H.
förekommer framförallt hos personer med
svårmodig sinnesstämning; i lindrig form hos
psykiskt friska, mera utpräglad vid vissa
psykiska sjukdomstillstånd, särsk. vid den
depressiva fasen av manisk-depressiv psykos. Vid
denna sjukdom kan h. nå en så hög grad, alt
all psykisk aktivitet synes utslocknad, s.k.
depressiv stupor. T.V. Sn.
Hämplingsläktet, Lino’ta, tillhör fam.
fink-fåglar (se d.o.) och utmärkes av kort, tjock
näbb utan inskärning, djupt kluven stjärt och
fläckig fjäderdräkt. Släktet omfattar 2 över
Europa och v. Asien utbredda arter.
Hämp-lingen, L. canna’bina. Hannen har huvudet
och halsryggen grå, ryggen brun samt pannan,
hjässan och bröstet blodröda. Ving- och
stjärtpennor äro svarta med ljusa kanter och
näbben brun. Honan saknar det röda på bröst
och huvud samt är på rygg, bröst och sidor
mörkfläckig. H. är allmän i s. och mellersta
Sverige och går i kustområdena upp till
Norrbotten. Den trives bäst i småskog och
busk-mark. Sången är vacker. Flyttfågel. G u 1 n ä
b-b a d e h., L. flaviro’stris, liknar hämplingen
men saknar den röda färgen och har ljusröd
övergump och gul näbb. Häckar i landets
nordligaste delar. H.B-n.
Hämsko, tekn., se Broms, sp. 1253.
Hämtning, jur., innebär, att en person genom
Hämpling, Linota cannabina. Efter Cornish.
polismyndighets försorg med användande av
erforderligt tvång inställes för att höras inför
domstol el. nämnd el. ock för fullgörande av
tjänst. — I brottmål, däri talan om ansvar
föres, äger domstol förordna, att utebliven
svarande skall hämtas. Innan h.-åtgärd tillgripes,
förelägges vanl. svaranden att inställa sig ”vid
h:s påföljd” el. ”vid äventyr av h.” H.
av part kan förekomma även i civil
rättegång, t.ex. i äktenskaps- och
barnuppfost-ringsmål. Vittne, som tredskas att inställa
sig, må ock hämtas. — Nykterhetsnämnd,
barnavårdsnämnd och vissa andra kommunala
nämnder äro i en del fall berättigade
föranstalta om h. av person, som skall höras. —
Tidigare stadganden (i 1833 års legostadga) om
h. av tjänstehjon upphävdes 1919. Påmönstrad
sjöman, som uteblivit el. rymt från tjänsten,
kan emellertid hämtas, likaså värnpliktig, som
uteblir från tjänstgöring. G.L.
Hämtnings påföljd, se Hämtning.
Händel, Georg Friedrich, tysk
tonsättare (1685—1759), f. i Halle, där fadern var
barberare (fältskär) och kammartjänare vid
hovet. H. blev elev av organisten F. W.
Zachau och anträdde 1703 en musikalisk
studieresa till Hamburg. Han skrev här sina
första 4 operor, av vilka blott den första
(”Al-mira”, 1705) är bevarad. Resan gick vidare
till Florens, Rom och Neapel, där han deltog
i det rika musiklivet och komponerade nya
operor samt sina två första oratorier, ”La
resurrezione” och ”11 trionfo del tempo” (1708).
Innan H. 1711 tillträdde platsen som
hovkapellmästare i Hannover, besökte han London,
där den italienska operan ännu blomstrade
och den italiensk-påverkade operakomposito-
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
