HÄRSKARORNAS GUD vetter och H., Domprosteriets s. kontrakt, Göteborgs stift. J.C. Härskarornas Gud, namn på Jahve (Amos 3:13, Hos. 12:5 m.fl.), i sv. bibelövers, även återgivet med Herre Sebaot (plur. av hebr. sävä, härskara; Ps. 84 m.fl.). Det är ovisst, om härskaror skall beteckna Israels stridbara män el. de himmelska härskarorna, demonhären, som åtföljer Jahve. G.Bsm. Härskning kallas den kemiska förändring, ett fett undergår, då i detsamma bildas flyktiga nedbrytningsprodukter, som medföra oangenäm lukt och smak. H. kan framkallas genom inverkan av luft, ljus, enzymer (estera-ser, lipaser), fuktighet, värme, mikroorganismer el. genom en enda av dessa orsaker. Endast följ, två arter av h. kunna anses vara tillfredsställande klarlagda, näml. 1) den s.k. oljesyrehärskningen, vid vilken genom autooxidation av omättade fettsyror — el. deras glycerider — bildas karakteristiskt, ”härsket” luktande aldehyder, t.ex. heptyl-, nonyl-och epihydrinaldehyd; 2) den s.k. k e t o n-härskningen, vilken är en bakterie-h., där mikroorganismer (t.ex. Penici'llium glaiTcum, AspergTllus niger) ur mättade fettsyror el. glycerider frigöra karakteristiska ketoner. För sistn. typ av h. äro kvävehaltiga substanser nödvändiga som näringssubstrat för mikroorganismerna. I rena, neutrala glycerider kan ingen bakterie-h. äga rum. Den h., som möter oss i det dagliga livet, är vanl. sammansatt av båda de nämnda typerna. U.Bd. Härslöv, Herslöv, s:n i Rönnebergs hd, Malmöhus län, n. om Landskrona; 24,55 kvkm., därav 24,46 land; 1,212 inv. (1932; 50 inv. pr kvkm.); 22,26 kvkm. åker (1927; 91,o % av landarealen), 0,i9 kvkm. skogsmark. Tegelbruk. Egendomar: Hildesborg m.fl. — Pastorat: H. och Säby, Rönnebergs kontrakt, Lunds stift. J.C. Härstamningslära, se Utvecklingslära. Härtel, Gottfrid Christoph, tysk musikförläggare (1763—1827), se Breitkopf und Härtel. Härva, se Garn. Hässelby (Hesselby), gods i Spånga s:n, Stockholms län; areal 615 har, taxeringsvärde Hässelby. 705,00 kr. Slottet, uppfört 1657, är av sten i 2 vån. och genom murar förenat med 2 flyglar med torn. H. bildades på 1630-talet av riksrådet C. Bonde och tillhör ännu denna ätt, sedan 1928 som familjebolag. — På från H. avsöndrad mark ligger H. villastad. Th.P Hässelbyholm (Hesselby holm), gods i Fogdö s:n, Södermanlands län, 15 km. n.v. om Strängnäs; areal 690 har; taxeringsvärde 246,500 kr. Slottet, i renässans från 1660-talet, restaurerades senast 1918. Godset bildades på 1200-talet, tillhörde senare Vårfruberga kloster och på 1600-talet ätterna De la Gardie och Stenbock. 1747 gjort till fideikommiss av grevinnan Kristina Piper, förblev H. sådant till 1779, då fideikommissnaturen av F. G. Gyllenkrok överflyttades på Björnstorp. 1796 på nytt fideikommiss, nu inom ätten Liljencrantz, stannade H. inom denna ätt till 1916, då fideikommisset förvandlades i lös egendom. Sedan 1923 tillhör H. Södermanlands enskilda bank. Th.P. Hässelby villastad, köping sedan 1926 i Sollentuna hd, Stockholms län, vid Mälaren, 15 km. n.v. om Stockholm; 5,34 kvkm.; 2,361 inv. (1932). H. lever till stor del på trädgårdsskötsel och torde vara den plats i Sverige, som har det största antalet handelsträdgårdar, c:a 100 st. En bidragande orsak till uppkomsten av detta säregna trädgårdssamhälle är närheten till Stockholms stads renhållningsverks anläggningar vid Lövsta, strax n.v. om H. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 10,507,800 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,736,600 kr. (1931). H. tillhör Spånga och Järfälla pastorat. J.C. Hässja, torkställning för hö och säd. H. äro dels transportabla sådana, ss.: stång-, lin-och patent-h., vilka placeras på det skördade fältet, dels fasta (för säd), vilka icke flyttas, utan till vilka säden transporteras med vagn, t.ex. Bohusläns bön-h. samt norrländska korn-h., vilka t.o.m. kunna vara försedda med tak. I sydligaste Sverige användes h. obetydligt (för hö och något för trindsäd), men dock i ökad omfattning. Norrut är hässjningen allt allmännare. Hj.P. Hässjö, s:n i ö. Medelpad, Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag, Västernorrlands län, invid Klingerfjärden och Åvikebukten samt gränsen mot Ångermanland; 159,98 kvkm., därav 156,20 land; 4,510 inv. (1932; 29 inv. pr kvkm.); 17,91 kvkm. åker (1927; 11,5°/o av landarealen); 102,03 kvkm. skogsmark. Sågverks- och trä-masseindustri i Söråker (c:a 800 inv.), Sörvik och Strandvik (tillsammans o. 800 inv.). — Pastorat: H. och Tynderö, Sundsvalls kontrakt, Härnösands stift. S. — 723 — — 724 —