Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härryda - Härskarornas Gud - Härskning - Härslöv, Herslöv - Härstamningslära - Härtel, Gottfrid Christoph - Härva - Hässelby (Hesselby) - Hässelbyholm (Hesselbyholm) - Hässelby villastad - Hässja - Hässjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRSKARORNAS GUD
vetter och H., Domprosteriets s. kontrakt,
Göteborgs stift. J.C.
Härskarornas Gud, namn på Jahve (Amos
3:13, Hos. 12:5 m.fl.), i sv. bibelövers, även
återgivet med Herre Sebaot (plur. av hebr.
sävä, härskara; Ps. 84 m.fl.). Det är ovisst,
om härskaror skall beteckna Israels stridbara
män el. de himmelska härskarorna,
demonhären, som åtföljer Jahve. G.Bsm.
Härskning kallas den kemiska förändring,
ett fett undergår, då i detsamma bildas
flyktiga nedbrytningsprodukter, som medföra
oangenäm lukt och smak. H. kan framkallas
genom inverkan av luft, ljus, enzymer
(estera-ser, lipaser), fuktighet, värme,
mikroorganismer el. genom en enda av dessa orsaker.
Endast följ, två arter av h. kunna anses vara
tillfredsställande klarlagda, näml. 1) den s.k.
oljesyrehärskningen, vid vilken
genom autooxidation av omättade fettsyror — el.
deras glycerider — bildas karakteristiskt,
”härsket” luktande aldehyder, t.ex. heptyl-,
nonyl-och epihydrinaldehyd; 2) den s.k. k e t o
n-härskningen, vilken är en bakterie-h., där
mikroorganismer (t.ex. Penici’llium glaiTcum,
AspergTllus niger) ur mättade fettsyror el.
glycerider frigöra karakteristiska ketoner. För
sistn. typ av h. äro kvävehaltiga substanser
nödvändiga som näringssubstrat för
mikroorganismerna. I rena, neutrala glycerider kan
ingen bakterie-h. äga rum. Den h., som möter
oss i det dagliga livet, är vanl. sammansatt av
båda de nämnda typerna. U.Bd.
Härslöv, Herslöv, s:n i Rönnebergs hd,
Malmöhus län, n. om Landskrona; 24,55 kvkm.,
därav 24,46 land; 1,212 inv. (1932; 50 inv. pr
kvkm.); 22,26 kvkm. åker (1927; 91,o % av
landarealen), 0,i9 kvkm. skogsmark. Tegelbruk.
Egendomar: Hildesborg m.fl. — Pastorat: H.
och Säby, Rönnebergs kontrakt, Lunds stift. J.C.
Härstamningslära, se Utvecklingslära.
Härtel, Gottfrid Christoph, tysk
musikförläggare (1763—1827), se Breitkopf
und Härtel.
Härva, se Garn.
Hässelby (Hesselby), gods i Spånga s:n,
Stockholms län; areal 615 har, taxeringsvärde
Hässelby.
705,00 kr. Slottet, uppfört 1657, är av sten i
2 vån. och genom murar förenat med 2
flyglar med torn. H. bildades på 1630-talet av
riksrådet C. Bonde och tillhör ännu denna ätt,
sedan 1928 som familjebolag. — På från H.
avsöndrad mark ligger H. villastad. Th.P
Hässelbyholm (Hesselby holm), gods i
Fogdö s:n, Södermanlands län, 15 km. n.v. om
Strängnäs; areal 690 har; taxeringsvärde 246,500
kr. Slottet, i renässans från 1660-talet,
restaurerades senast 1918. Godset bildades på
1200-talet, tillhörde senare Vårfruberga kloster och
på 1600-talet ätterna De la Gardie och
Stenbock. 1747 gjort till fideikommiss av
grevinnan Kristina Piper, förblev H. sådant till 1779,
då fideikommissnaturen av F. G. Gyllenkrok
överflyttades på Björnstorp. 1796 på nytt
fideikommiss, nu inom ätten Liljencrantz, stannade
H. inom denna ätt till 1916, då fideikommisset
förvandlades i lös egendom. Sedan 1923
tillhör H. Södermanlands enskilda bank. Th.P.
Hässelby villastad, köping sedan 1926 i
Sollentuna hd, Stockholms län, vid Mälaren, 15
km. n.v. om Stockholm; 5,34 kvkm.; 2,361 inv.
(1932). H. lever till stor del på
trädgårdsskötsel och torde vara den plats i Sverige, som
har det största antalet handelsträdgårdar, c:a
100 st. En bidragande orsak till uppkomsten av
detta säregna trädgårdssamhälle är närheten
till Stockholms stads renhållningsverks
anläggningar vid Lövsta, strax n.v. om H.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
10,507,800 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 2,736,600 kr. (1931). H. tillhör
Spånga och Järfälla pastorat. J.C.
Hässja, torkställning för hö och säd. H.
äro dels transportabla sådana, ss.: stång-,
lin-och patent-h., vilka placeras på det skördade
fältet, dels fasta (för säd), vilka icke flyttas,
utan till vilka säden transporteras med vagn,
t.ex. Bohusläns bön-h. samt norrländska
korn-h., vilka t.o.m. kunna vara försedda med tak.
I sydligaste Sverige användes h. obetydligt (för
hö och något för trindsäd), men dock i ökad
omfattning. Norrut är hässjningen allt
allmännare. Hj.P.
Hässjö, s:n i ö. Medelpad, Njurunda, Sköns
och Ljustorps tingslag, Västernorrlands län,
invid Klingerfjärden och Åvikebukten samt
gränsen mot Ångermanland; 159,98 kvkm., därav
156,20 land; 4,510 inv. (1932; 29 inv. pr kvkm.);
17,91 kvkm. åker (1927; 11,5°/o av landarealen);
102,03 kvkm. skogsmark. Sågverks- och
trä-masseindustri i Söråker (c:a 800 inv.), Sörvik
och Strandvik (tillsammans o. 800 inv.). —
Pastorat: H. och Tynderö, Sundsvalls kontrakt,
Härnösands stift. S.
— 723 —
— 724 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
