HÄVLA å densamma och därefter i 20 år oavbrutet besuttit den ss. ägare, d.v.s. i mantalslängderna stått upptagen i sådan egenskap och jämväl i övrigt gällt som ägare, utan att motanspråk (”klander”, se d.o.) under tiden instämts. Särsk. regler möjliggöra för en innehavare dels att vinna lagfart (och sålunda kunna börja att räkna tid för h.), oaktat hans åtkomst är behäftad med rättslig brist, dels att med sin egen besittningstid sammanräkna företrädares, om så erfordras, för att få tjuguårsperioden full, b) Urminnes h., varom 15 kap. av Jordabalken i 1734 års lag handlar, innebär, att ett begränsat jordområde av ålder räknats höra till och brukats i sammanhang med viss fast egendom el. komplex av sådana egendomar (”by”). I en ägo- el. gränstvist kan urminnes h. åberopas som sannolikhetsbevis för det bestående förhållandets laglighet, utan att dock förmå giva detsamma rättsligt bestånd gentemot bevisning, att det urspr. tillkommit på olagligt sätt. Även ett servitut (se d.o.) kan i lika mån som ett jordområde försvaras med urminnes h. Ett systematiskt anordnat och noggrant genomfört fastighetsregister bör kunna göra urminnes h. överflödig. Förslag om dess avskaffande har också redan varit å bane i vårt land; ännu har dock ej tiden ansetts vara mogen för en sådan reform. — 2) I ålderdomligt lagspråk betyder h. även lägersmål, könsumgänge. C.G.Bj. Hävda, 1) om jord, åker o.d.: hålla i stånd, bruka, vårda (se Hävdesskyldighet); 2) vinna hävd (se d.o.) å, försvara, hålla på, alltjämt kräva, t.ex. h. sin rätt, sin ställning; 3) lägra, ha samlag med. E.H. Hävdeförteckning, handling, som upprättas vid laga skifte (se d.o.) och visar, vilka ägor som före skiftet innehafts (hävdats) av de olika delägarna. O.B.-J. Hävdesskyldighet, skyldighet hålla en jordbruksfastighet i ett efter ortens sed gott odlings-skick. Om arrendators h. se Arrende. Om ägare i vissa fall åliggande h. se V a n h ä v d s-lag. Hävd och hembygd, Sv. fornminnesföreningens årsskrift, utgavs av E. Klein 1923 och 1927. Hävert, apparat, där lufttrycket utnyttjas för transport av en vätska från ett kärl till ett annat. Stic k-h. el. p i p e 11 e n (fig. 1) stickes ned i vätskan och fylles till önskad höjd. Sät tes fingret för den övre mynningen, innan h. lyftes upp, kan endast en ringa del av innehållet rinna ut; på gr. av förtunningen hos den inneslutna luften upphör utströmningen. S u g-h. el. sifonen (fig. 2) fylles genom sugning helt med vätska. Även sedan sugningen upphört, fortsätter strömningen, så länge den yttre vätskepelaren sa är längre än den inre. Den yttre luftens tryck tvingar pelaren att hålla ihop och pressar ständigt ny vätska upp i röret bs. G i f t-h. (fig. 3) användes, då vätskan är Fig. 1—3. giftig el. illasmakande och man vill undvika att få den i munnen. Verkningssättet är detsamma som för sug-h. A.B.L. Hävertbarometer, se Barometer. Häverö, s:n i Väddö och H. skeppslag, Stockholms län, s. om Singöfjärden, s.ö. om östhammar; 147,18 kvkm., därav 143,55 land; 5,542 inv. (1932), därav c:a 2,140 i Hallstavik, 760 i Häverö kyrka. Uppland. Häverösund och 610 i Herräng; 20,79 kvkm. åker (1932; 14,5 °/o av landarealen), 89,53 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H. och Singö, När-dinghundra kontrakt. Ärkestiftet. J.C. Häverösund, stationssamhälle i Häverö s:n, vid Rimbo-Hallstavik järnväg, 3 km. s. om Hallstavik; c:a 760 inv. J.C. Hävla, bruksegendom i Skedevi s:n, öster götlands län, vid Tisnaren; areal med underlydande 2,100 har; taxeringsvärde för jordbruksfastighet 499,000 kr., för annan fastighet 337,000 kr. Bruket består av lancashiresmedja, valsverk, hästskofabrik m.m. (60 arbetare, år — 749 — — 750 —