Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hävla - Hävringe - Hävrörelser - Hävstång - Häxa - Häxdans - Häxeriprocesser - Häxkvast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄVRINGE
ligt tillverkningsvärde o. V2 mill. kr.). H.
an-lades 1684. Ägare sedan 1899 är H. bruk a.-b.,
aktiekapital 400,000 kr. Th.P.
Hävringe, fyrplats och uppassningsställe för
Oxelösunds lotsplats å ön H., 12 km. s.ö. om
Oxelösund. På ön finnes en stor träbåk, byggd
1753. O. 12 km. s.ö. om H. är ett fyrskepp
med samma namn stationerat. E.Hg.
Hävrörelser, underavd. (rörelsevarv) i en sv.
gymnastisk dagövning, där armarna helt el
delvis uppbära kroppstyngden. H. indelas i
hängningar, hävningar, äntringar och
sling-ringar (jfr Gymnastik), O.K-gh.
Hävstång, en kropp av godtycklig form, som
är vridbar omkring en punkt el. axel och på
vilken vridande krafter verka. Som namnet
antyder, har den vanl. formen av en stång,
ant. rak (rätlinjig h.) el. vinkelböjd (vinkel-h.).
Vid en tvåarmad h. verka krafter på båda
sidor om vridningspunkten resp, axeln, vid en
enarmad endast på en sida om densamma.
— H. hör till de s.k. enkla maskinerna, vilka
sedan urminnes tider använts av människan
att förstora muskelkraften. Den ingår som
element i de flesta maskiner och verktyg i
hemmets, hantverkets och industriens tjänst. —
Med h.-a r m menas det vinkelräta avståndet
från vridningspunkten till kraftens
riktnings-linje. Produkten mellan en kraft och dess
h.-arm kallas statiskt moment. Vid
jämvikt är summan av alla de vridande
krafternas statiska moment = 0 (momentlagen). För
h., liksom för de andra enkla maskinerna,
gäller ”statikens gyllene regel” (se Enkla
maskiner). A.B.L
Häxa (ty. Hexe, av fhty. hagazussa, av
omstritt urspr.; första leden hör säkert till hag,
inhägnad, gärdesgård, hage). Ordet torde vara
analogt med isl. tünrida (till tün, inhägnad,
gärdesgård) och kan möjl. fritt översättas
med ”kvinna som nattetid rider genom luften
på en gärdesgårdsstör” men har fått den
allmännare betydelsen av trollkvinna, trollpacka,
vilka ord av allmogen oftare användas än h.
Tron att vissa personer, särsk. kvinnor, öva
trolldom (se d.o.) av skadlig art, finns hos alla
folk. Hos oss ha de trötts skada skördei.
vålla sjukdomar hos folk och fä, taga bort
mjölklyckan genom magiska konster el.
tjuvmjölkande väsen (se B j ä r a, P u k e,
Mjölkhare och T r o 11 k a 11), utöva kärleksmagi
el. dess motsats och framkalla oväder. Tron
på h:s förmåga att flyga genom luften, ridande
på en käpp el. på djur, torde hänga samman
med drömupplevelser, dels mardrömmar (se
d.o. och Mara), vari man på ett el. annat
sätt tycker sig få besök av en h., dels
drömmar om flygning, vilka stundom framkallats
Häxor. Träsnitt 1521.
med narkotiska medel. Delvis har denna tro
även tjänat som förklaring på h:s förmåga att
överallt anstifta ont, vilket även bidragit till
att framkalla tron på deras förmåga att
förvandla sig el. andra till djur (se T r o 11 h a r e,
T r o 11 k a 11 och Varulv). Till dessa gamla
folkliga drag i h.-tron kom under medeltiden
genom den kyrkliga djävulstrons inflytande
föreställningen om kätteri och förbund med
djävulen samt deras orgiastiska fester hos
honom (se Blocksberg och B 1 å k u 11 a).
Genom häxprocesserna (se d.o.) övergingo även
dessa föreställningar till allmogen. Folket
skiljer mellan magi (se d.o.) av lovlig art, som till
en viss grad kan utövas av vem som helst men
särsk. av de s.k. kloka (se d.o.), och svart
magi el. skadegörande trolldom, som utövas
av h., delvis med hjälp av djävulen och hans
anhang (se Puke), men någon skarp gräns
mellan kloka och h. kan ej dragas (se L ö
v-j e r s k a och S i g n e r i). v.S-u>.
Häxdans, bot., se H ä x r i n g.
Häxeriprocesser, se Häxprocesser.
Häxkvast, grengyttringar hos björk (se d.o.,
sp. 1261), förorsakade av en parasitsvamp, se
Exoascaceæ. Uttrycket h. är en övers,
från tyskan. Det gamla sv. namnet är m
arkva s t; om dettas ursprung se Mara. — Bild
se Björk.
— 751 —
— 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
