Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höbakterie - Höbuk - Höchst - Höchstädt - Höckert, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖCKERT
avrundade ändar,
förekommer ofta i långa,
trådlika kedjor och
bildar tjockväggiga,
ellip-soidiska sporer, en i
var cell, vilka äro
i hög grad
resistenta och uthärda åtm. 1
tim:s kokning. Den är
utpräglat aèrob och
smälter gelatin. Jfr
Bakterier. O.Gz.
Höbuk, benämning
på de större
husdjurens buk, då dennas
sidoväggar äro mer än
normalt utbuktade på
gr. av utfodring med
skrymmande
fodermedel. H.Fqt.
Höchst [hozst], stad
i Preussen, vid Main,
sedan 1928 inkorporerad med Frankfurt
a.M. (se kartan vid d.o.); 31,439 inv. (1925).
Betydande industriort; I. G. Farbenindustrie
Aktiengesellschaft har här stora fabriker, som
sysselsätta c:a 8,000 arbetare. F.Ss.
Vid H. blev furst Kristian av Halberstadt
vid sitt försök att övergå floden 20/b (n.st.)
1622 slagen av Tilly och Cordoba med
ligis-tiska och spanska trupper. Ung. Vs av
Kristians här stupade el. skingrades, med resten
lyckades han förena sig med Mansfeld. P.S.
Höchstädt [hö^ftät], stad och slott i Bayern
på Donaus vänstra strand, skådeplats för två
slag under spanska tronföljdskriget. I det
första, 20/fl 1703, ledo de kejserliga ett svårt
nederlag mot den fransk-bajerska hären, i det
andra, 13/s 1704, vunno Eugen av Savojen och
Marlborough med 52,000 man en avgörande
seger över de 56,000 man starka bajrarna och
fransmännen under kurfurst Max Emanuel
och Tallard. Detta var fransmännens första
stora nederlag på årtionden och betecknar en
vändpunkt i kriget. Engelsmännen ha
uppkallat slaget efter byn Blindheim (eng. Blenheim).
P.S.
Höckert, Johan Fredrik, målare (1826
—66), sporrades i sitt intresse för konsten av
J. C. Boklund, arbetade vid Konstakad. 1844—
45, företog med Boklund en resa till München,
där han gjorde bekantskap med det moderna
historiska måleriet och utförde sin första
stora komposition, ”Drottning Kristina bortskickar
rådet”; samtidigt studerade han äldre och nyare
genremåleri och utförde t.ex. ”Två banditer
som dela rovet”. Sommaren 1850 gjorde H.
en resa till Lappland, vars pittoreska motiv
Myrslåtter i Småland. Det slagna gräset vändes med räfsa för
torkning.
tilltalade honom. Följ, år for han till Paris,
där han först sysselsatte sig med en större
historiebild, ”Drottning Kristina och
Monal-deschi” (Göteborgs museum), som visar
påverkan av Delaroches beräknande maner; den
utställdes på Salongen 1853 och inbragte H. hans
första offentliga framgång. Så framtogos
studierna från Lappland, och flera stora dukar
med sådana ämnen sågo dagen, av vilka särsk.
”Gudstjänst i
Löv-mocks fjällkapell”
väckte stor
uppmärksamhet på världsutst.
1855 och förskaffade
H. guldmedalj
(tavlan sedan inköpt av
franska staten och
nu deponerad i
museet i Lille). Denna
tavla intar en viktig
plats i sv.
konsthistoria genom sitt
koloristiska anslag och
sin ljusdunkelbehandling, vari påverkan röjs
indirekt och direkt av Rembrandt. En
liknande stil har H. i ”Det inre av en
fiskarstuga i Lappland” (1857, Nationalmuseum).
Efter hemkomsten målade H. ”Brudfärd
på Hornavan” (1858, Nationalmuseum), där
en ljusare färgskala i viss mån förebådar
det moderna friluftsmåleriet. 1857 blev H. vice
prof, vid Konstakad., ord. prof. 1864. Även
under sina senare år var H. intresserad av
folklivsstudiet, som han nu bedrev i Dalarne
och Delsbo. Detta etnografiska intresse är
utmärkande för särsk. det tyska måleriet i Düs-
— 757 —
— 758 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
