Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högalid - Högaltare - Högalteknall - Höganäs - Höganäs-Billesholms a.-b. - Höganäs—Mölle järnväg - Höga porten - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGALTARE
Högalidskyrkan i Stockholm, byggd 1917—23
av Ivar Tengbom.
v. delen av Södermalm samt Långholmen;
38,865 inv. (1932). J.C.
Högaltare kallas i romersk-katolska kyrkor,
där flera altaren förekomma, korets
huvudaltare, vilket skall konsekreras på samma
gång som kyrkan. S.N.
Högalteknall, se Hallandsås.
Höganäs. 1) S:n i Luggude hd, Malmöhus
län, vid Öresund, s. om Kullen; 6,oo kvkm.,
därav 5,9» land; 7,062 inv. (1932), därav 5,518
i H. municipalsamhälle; 2,71 kvkm. åker (1927;
45,2% av landarealen), ingen skogsmark. —
Pastorat i Luggude n. kontrakt, Lunds stift.
2) Municipalsamhälle (sedan 1899) i H. s:n;
2,17 kvkm.; 5,518 inv. (1932). H. var urspr. ett
fiskläge. Fisket har sedan några år tillbaka
upphört i H. Efter upptäckten av kol här i
slutet av 1700-talet uppstod strax n. om det
gamla fiskläget ett gruvsamhälle, ”Bruket”, till
vilket Höganäs-Billesholms a.-b:s fabriker nu
äro förlagda. Det gamla fiskläget och Bruket
bilda den ena av de 2 delar, av vilka H. består,
näml. Höganäs Nedre; den andra delen kallas
Höganäs övre el. Ryd, ligger ett stycke ö.s.ö.
om Höganäs Nedre och har vuxit upp kring
schakt, som några år efter brytningens början
anlades här. Senare har brytningen skett från
de stora schakten ”Oskar H”, ”Prins Gustav
Adolf” och ”Sjökrona” (numera endast från
”Prins Gustav Adolf”), som ligga strax s.ö.
om men utanför det eg. samhället. H. övre och
H. Nedre ha alltmera sammanvuxit, sedan
järnvägsstationen förlagts mitt emellan dem.
Bland industrierna märkas — utom
Höganäs-Billesholms a.-b:s (se d.o.) stora
fabriker — Höganäskeramik (Nyman och
Nyman), Arnbergs corsettfabrik m.fl. Hamnen
har en kajlängd av 723 m. vid 1—6 m.
vattendjup. I H. finnas lotsplats och en Statens
livräddningsstation med livbåt. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 16,056,700 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
5,709,727 kr. (1931). J.C.
Höganäs-Billesholms a.-b. innehar de
skånska stenkolsgruvorna vid Höganäs, Bjuv,
Skromberga, Gunnarstorp, Nyvång och de 1932
nedlagda vid Billesholm, tillverkar vid
fabriker i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Hyllinge
och Trollhättan eldfast och syrefast tegel,
fasad- och murtegel, glacerade lerrör, hushålls
kärl, järnsvamp m.m. samt äger egna
kraftverk i Nyvång och Höganäs. Omslutning
(1931) 50,978,695 kr., varav aktiekapital 30
mill.; årsproduktion (s.å.) c:a 327,000 ton kol
och 105,000 ton lervaror; arbetarantalet, som
1927 uppgick till 2,000, var 1931 800.
Taxeringsvärde c:a 23 mill. kr. (1928). — Stenkols
brytningen i Skåne har pågått sedan 1500-talet
och fick ett uppsving på 1790-talet genom
greve E. Ruuths anläggningar vid Höganäs.
H.-B. a.-b. (grundat 1903) är en
sammanslagning av flera bolag, som på olika håll drivit
gruvor. Kolen ligga mellan olika, värdefulla
leror i delvis mycket tunna skikt, vilket
visserligen försvårar brytningen men samtidigt
ekonomiskt möjliggör den. Förädlingen av
lerorna är näml, bolagets viktigaste
rörelsegren. Bolagets nuv. ledare är C. R. Blomquist.
Th.P.
Höganäs—Mölle järnväg ingår i
statsbane-linjen Åstorp—Mölle.
Höga porten, se Porten.
Höga visan (hebr. schir hasch-schirim, lat.
ca’nticum cantico’rum, sångernas sång, d.v.s.
den vackraste sången), en samling kärleks- och
bröllopssånger, som genom allegorisk tolkning
ss. syftande på förhållandet mellan Jahve och
Israel, resp. Kristus och själen, av judarna
blivit upptagen och av de kristna behållen
bland bibelns kanoniska böcker. Likartade
syriska sånger visa dock, att den utgöres av rent
profana kärleksdikter (i Syrien och Palestina
brukade brudgum och brud firas ss. konung
och drottning; jfr J. G. Wetzstein, ”Die syrische
Dreschtafel”, i ”Zeitschrift für Ethnologie”.
1873). Missförståndet, att Salomo skulle ha
författat H.v., torde bero på att hans namn
— 767 —
768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
