HÖGALTARE Högalidskyrkan i Stockholm, byggd 1917—23 av Ivar Tengbom. v. delen av Södermalm samt Långholmen; 38,865 inv. (1932). J.C. Högaltare kallas i romersk-katolska kyrkor, där flera altaren förekomma, korets huvudaltare, vilket skall konsekreras på samma gång som kyrkan. S.N. Högalteknall, se Hallandsås. Höganäs. 1) S:n i Luggude hd, Malmöhus län, vid Öresund, s. om Kullen; 6,oo kvkm., därav 5,9» land; 7,062 inv. (1932), därav 5,518 i H. municipalsamhälle; 2,71 kvkm. åker (1927; 45,2% av landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat i Luggude n. kontrakt, Lunds stift. 2) Municipalsamhälle (sedan 1899) i H. s:n; 2,17 kvkm.; 5,518 inv. (1932). H. var urspr. ett fiskläge. Fisket har sedan några år tillbaka upphört i H. Efter upptäckten av kol här i slutet av 1700-talet uppstod strax n. om det gamla fiskläget ett gruvsamhälle, ”Bruket”, till vilket Höganäs-Billesholms a.-b:s fabriker nu äro förlagda. Det gamla fiskläget och Bruket bilda den ena av de 2 delar, av vilka H. består, näml. Höganäs Nedre; den andra delen kallas Höganäs övre el. Ryd, ligger ett stycke ö.s.ö. om Höganäs Nedre och har vuxit upp kring schakt, som några år efter brytningens början anlades här. Senare har brytningen skett från de stora schakten ”Oskar H”, ”Prins Gustav Adolf” och ”Sjökrona” (numera endast från ”Prins Gustav Adolf”), som ligga strax s.ö. om men utanför det eg. samhället. H. övre och H. Nedre ha alltmera sammanvuxit, sedan järnvägsstationen förlagts mitt emellan dem. Bland industrierna märkas — utom Höganäs-Billesholms a.-b:s (se d.o.) stora fabriker — Höganäskeramik (Nyman och Nyman), Arnbergs corsettfabrik m.fl. Hamnen har en kajlängd av 723 m. vid 1—6 m. vattendjup. I H. finnas lotsplats och en Statens livräddningsstation med livbåt. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 16,056,700 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 5,709,727 kr. (1931). J.C. Höganäs-Billesholms a.-b. innehar de skånska stenkolsgruvorna vid Höganäs, Bjuv, Skromberga, Gunnarstorp, Nyvång och de 1932 nedlagda vid Billesholm, tillverkar vid fabriker i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Hyllinge och Trollhättan eldfast och syrefast tegel, fasad- och murtegel, glacerade lerrör, hushålls kärl, järnsvamp m.m. samt äger egna kraftverk i Nyvång och Höganäs. Omslutning (1931) 50,978,695 kr., varav aktiekapital 30 mill.; årsproduktion (s.å.) c:a 327,000 ton kol och 105,000 ton lervaror; arbetarantalet, som 1927 uppgick till 2,000, var 1931 800. Taxeringsvärde c:a 23 mill. kr. (1928). — Stenkols brytningen i Skåne har pågått sedan 1500-talet och fick ett uppsving på 1790-talet genom greve E. Ruuths anläggningar vid Höganäs. H.-B. a.-b. (grundat 1903) är en sammanslagning av flera bolag, som på olika håll drivit gruvor. Kolen ligga mellan olika, värdefulla leror i delvis mycket tunna skikt, vilket visserligen försvårar brytningen men samtidigt ekonomiskt möjliggör den. Förädlingen av lerorna är näml, bolagets viktigaste rörelsegren. Bolagets nuv. ledare är C. R. Blomquist. Th.P. Höganäs—Mölle järnväg ingår i statsbane-linjen Åstorp—Mölle. Höga porten, se Porten. Höga visan (hebr. schir hasch-schirim, lat. ca'nticum cantico'rum, sångernas sång, d.v.s. den vackraste sången), en samling kärleks- och bröllopssånger, som genom allegorisk tolkning ss. syftande på förhållandet mellan Jahve och Israel, resp. Kristus och själen, av judarna blivit upptagen och av de kristna behållen bland bibelns kanoniska böcker. Likartade syriska sånger visa dock, att den utgöres av rent profana kärleksdikter (i Syrien och Palestina brukade brudgum och brud firas ss. konung och drottning; jfr J. G. Wetzstein, ”Die syrische Dreschtafel”, i ”Zeitschrift für Ethnologie”. 1873). Missförståndet, att Salomo skulle ha författat H.v., torde bero på att hans namn — 767 — 768 —