Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsmärke - Idrottsnämnden - Idrottsorganisationer - Idrottsplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDROTTSPLATS
instiftat ett särsk. skol-i., där simprov ej
fordras. — I simning finnes ett ungdomens
märke (instiftat 1932) i järn, brons, silver
och guld med olika prov för gossar och
flickor. För kandidatmärket (instiftat 1907,
reviderat 1932) gälla samma prov som för
ungdomens simmärke i guld. I dem ingå
sträck-, rygg- och klädsimning, flytning,
vat-tentrampning, längd- och djupdykning,
avkläd-ning i vatten, hopp samt livräddning med
betyg (1—3) för olika prestationer. Prov för
magistermärket (instiftat 1907, reviderat 1932)
utföras i samma grenar med ökade fordringar
samt med fordran på en viss uppnådd
betygsumma (18 betyg). Silver och guldmärke
tilldelas dem, som under året för provens
avläggande fylla lägst 30, resp. 40 år. — S k i
d-löparmär ket (instiftat 1916 för män, 1921
för kvinnor samt 1923 för ungdom, reviderat
1930) finnes i brons, silver och guld samt för
vuxna ”av högre valör med diplom” (instiftat
1931). Tagandet av silver- och guldmärke
förutsätter innehavandet av märke av närmast lägre
grad och kan ske genom fullgörandet ant. av
skärpta prov el. av prov för bronsmärket
under ytterligare 3 år för varje ny grad. (Ex. på
prov för brons o.s.v.; 30 km. på 3 tim. 15 min.,
resp. 2 tim. 45 min. och 2 tim. 30 min.). För
”märke av högre valör” finnas särskilda
ålders-bestämmelser m.m. — Skridskomärket
(instiftat 1928) kan erövras i brons, silver
och guld. Proven äro indelade i 2 grupper,
omfattande 500 och 1,500 m. samt 5.000 och
10,000 m. på 56 sek., resp. 3, 11 och 23 min
— Cykelmärket (instiftat 1926) i brons,
silver och guld utdelas enl. samma
grunder som skidlöparmärket samt enl. vissa
ål-dersbestämmelser (för bronsmärket t.ex. äro
fordringarna att ha åkt 50 el. 100 km. på
1 tim. 45 min., resp. 3 tim. 40 min.); ej för
kvinnor. — Ett paddlarmärke (instiftat
1918) finnes i brons, silver och guld för vissa
prestationer på 1,500 och 10,000 m. (för brons
9 min. 30 sek., resp. 1 tim. 8 min.). Förslag
om införandet av ett elitmärke och ett märke
för damer föreligger.
Fäktarmärket (instiftat 1932) i brons
och silver tilldelas fäktare, som genom tävlan
gjort sig berättigad tillhöra högre fäktarklass
(klass B, resp. C). För erhållande av
guldmärket erfordras viss placering vid sv.
mäster-skapstävlan i fäktning. — Militära i.
(instiftat 1914) finnes i brons, silver och guld
med ökade fordringar för varje grad. Proven
utföras i rent militära grenar som bajonettstrid,
terränglöpning med fältutrustning,
pistolskjutning, handgranatkastning och fälttävlan av
olika slag. För guldmärket kräves förutom
godkända militära prov rättighet att bära
riksförbundets i. samt statens skyttemärke i guld
el. arméns skyttemedalj. —
Landstormens i. (instiftat 1918) i brons, silver och
guld utdelas enl. motsvarande grunder som det
militära i. O.K-gh.
Idrottsnämnden, en inom Sv. gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund av dess
överstyrelse tillsatt kommitté (ordf., 2 led. och 3
suppl.), som handhar högsta doms- och
bestraffningsrätten inom förbundet. O.K-gh.
Idrottsorganisationer [-fo’n-].
Idrottsföreningarna (-klubbarna m.fl.
sammanslutningar), där en el. flera idrottsgrenar bedrivas,
utgöra grundelementen i i. De ingå som regel
i ett för olika idrotter gemensamt
distrikts-(läns-)f ö r b u n d, vilket sorterar under ett
riksförbund för gymnastik och
idrott. Föreningar för vissa specialidrotter,
t.ex. bandy, fotboll och gymnastik, äro
dessutom i tekniskt hänseende el. helt och hållet
underställda länsvis ordnade
specialdistrikts-förbund(-sektioner), tillhörande för hela
landet gemensamma special (riks) förbund, vilka å
sin sida oftast (undantag se nedan) ingå i
riksförbundet för gymnastik och idrott.
Special (riks) förbunden äro dessutom ofta anslutna
till internationella i. i resp, grenar. — Sv.
gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund (se d.o.) omsluter
enl. ovanstående huvudparten av landets
föreningar för gymnastik och idrott. Undantag
härifrån utgöra föreningar, tillhörande S v
e-riges militära idrottsförbund, Sv.
boxningsförbundet, Sv.
bowlingförbundet och Sv.
curlingförbun-d e t.—Andra från Riksförbundet fristående, med
detta samarbetande i. äro Sveriges
centralförening för idrottens
främjande, Föreningen för
skidlöpningens främjande, Sv.
livrädd-ningssällskapet, Sv. kvinnors
centralförbund för fysisk
fostran, Sveriges olympiska
kommitté, Organisationskommittén för
nordiska spelen m.fl. (se d.o.). O.K-gh.
Idrottsplats, ett för idrott, bollspel och lek
ordnat område. Mångenstädes i Norden funnos
sedan länge s.k. lekvallar, där byns, socknens
el. häradets ungdom samlades till lek och
tävlingar. Med tilltagande kultur och bekvämare
förbindelser fördes nöjeslivet in på andra
banor och lekvallarna övergåvos (utom på
Gotland). Först mot slutet av 1800-talet, då
cykelåkningen, fotbollsspelet och allmänna idrotten
började bedrivas hos oss, framstod ånyo
behovet av särskilda i. Efter utländskt mönster
bildades då föreningar, som av kommuner el.
— 881 —
— 882 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
