IDROTTSPLATS instiftat ett särsk. skol-i., där simprov ej fordras. — I simning finnes ett ungdomens märke (instiftat 1932) i järn, brons, silver och guld med olika prov för gossar och flickor. För kandidatmärket (instiftat 1907, reviderat 1932) gälla samma prov som för ungdomens simmärke i guld. I dem ingå sträck-, rygg- och klädsimning, flytning, vat-tentrampning, längd- och djupdykning, avkläd-ning i vatten, hopp samt livräddning med betyg (1—3) för olika prestationer. Prov för magistermärket (instiftat 1907, reviderat 1932) utföras i samma grenar med ökade fordringar samt med fordran på en viss uppnådd betygsumma (18 betyg). Silver och guldmärke tilldelas dem, som under året för provens avläggande fylla lägst 30, resp. 40 år. — S k i d-löparmär ket (instiftat 1916 för män, 1921 för kvinnor samt 1923 för ungdom, reviderat 1930) finnes i brons, silver och guld samt för vuxna ”av högre valör med diplom” (instiftat 1931). Tagandet av silver- och guldmärke förutsätter innehavandet av märke av närmast lägre grad och kan ske genom fullgörandet ant. av skärpta prov el. av prov för bronsmärket under ytterligare 3 år för varje ny grad. (Ex. på prov för brons o.s.v.; 30 km. på 3 tim. 15 min., resp. 2 tim. 45 min. och 2 tim. 30 min.). För ”märke av högre valör” finnas särskilda ålders-bestämmelser m.m. — Skridskomärket (instiftat 1928) kan erövras i brons, silver och guld. Proven äro indelade i 2 grupper, omfattande 500 och 1,500 m. samt 5.000 och 10,000 m. på 56 sek., resp. 3, 11 och 23 min — Cykelmärket (instiftat 1926) i brons, silver och guld utdelas enl. samma grunder som skidlöparmärket samt enl. vissa ål-dersbestämmelser (för bronsmärket t.ex. äro fordringarna att ha åkt 50 el. 100 km. på 1 tim. 45 min., resp. 3 tim. 40 min.); ej för kvinnor. — Ett paddlarmärke (instiftat 1918) finnes i brons, silver och guld för vissa prestationer på 1,500 och 10,000 m. (för brons 9 min. 30 sek., resp. 1 tim. 8 min.). Förslag om införandet av ett elitmärke och ett märke för damer föreligger. Fäktarmärket (instiftat 1932) i brons och silver tilldelas fäktare, som genom tävlan gjort sig berättigad tillhöra högre fäktarklass (klass B, resp. C). För erhållande av guldmärket erfordras viss placering vid sv. mäster-skapstävlan i fäktning. — Militära i. (instiftat 1914) finnes i brons, silver och guld med ökade fordringar för varje grad. Proven utföras i rent militära grenar som bajonettstrid, terränglöpning med fältutrustning, pistolskjutning, handgranatkastning och fälttävlan av olika slag. För guldmärket kräves förutom godkända militära prov rättighet att bära riksförbundets i. samt statens skyttemärke i guld el. arméns skyttemedalj. — Landstormens i. (instiftat 1918) i brons, silver och guld utdelas enl. motsvarande grunder som det militära i. O.K-gh. Idrottsnämnden, en inom Sv. gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund av dess överstyrelse tillsatt kommitté (ordf., 2 led. och 3 suppl.), som handhar högsta doms- och bestraffningsrätten inom förbundet. O.K-gh. Idrottsorganisationer [-fo'n-]. Idrottsföreningarna (-klubbarna m.fl. sammanslutningar), där en el. flera idrottsgrenar bedrivas, utgöra grundelementen i i. De ingå som regel i ett för olika idrotter gemensamt distrikts-(läns-)f ö r b u n d, vilket sorterar under ett riksförbund för gymnastik och idrott. Föreningar för vissa specialidrotter, t.ex. bandy, fotboll och gymnastik, äro dessutom i tekniskt hänseende el. helt och hållet underställda länsvis ordnade specialdistrikts-förbund(-sektioner), tillhörande för hela landet gemensamma special (riks) förbund, vilka å sin sida oftast (undantag se nedan) ingå i riksförbundet för gymnastik och idrott. Special (riks) förbunden äro dessutom ofta anslutna till internationella i. i resp, grenar. — Sv. gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund (se d.o.) omsluter enl. ovanstående huvudparten av landets föreningar för gymnastik och idrott. Undantag härifrån utgöra föreningar, tillhörande S v e-riges militära idrottsförbund, Sv. boxningsförbundet, Sv. bowlingförbundet och Sv. curlingförbun-d e t.—Andra från Riksförbundet fristående, med detta samarbetande i. äro Sveriges centralförening för idrottens främjande, Föreningen för skidlöpningens främjande, Sv. livrädd-ningssällskapet, Sv. kvinnors centralförbund för fysisk fostran, Sveriges olympiska kommitté, Organisationskommittén för nordiska spelen m.fl. (se d.o.). O.K-gh. Idrottsplats, ett för idrott, bollspel och lek ordnat område. Mångenstädes i Norden funnos sedan länge s.k. lekvallar, där byns, socknens el. häradets ungdom samlades till lek och tävlingar. Med tilltagande kultur och bekvämare förbindelser fördes nöjeslivet in på andra banor och lekvallarna övergåvos (utom på Gotland). Först mot slutet av 1800-talet, då cykelåkningen, fotbollsspelet och allmänna idrotten började bedrivas hos oss, framstod ånyo behovet av särskilda i. Efter utländskt mönster bildades då föreningar, som av kommuner el. — 881 — — 882 —