- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
883-884

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsplats - Idrottsrekord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDROTTSREKORD

privatpersoner fingo åt sig upplåtna smärre
områden, lämpliga för den ena el. andra
idrotten. Från detta ursprung har utvecklingen
gått fram till storstadens ofta omfattande
idrottsanläggningar. — En i. av enklaste slag
består vanl. av en fotbollsplan i gräs (se
Fotboll), vilken användes till olika bollspel,
lekar, vissa kast m.m. Kring denna ansluter

Slottsskogsvallen i Göteborg.

sig ofta en löparbana, och på området mellan
bollplanens kortsidor (ev. även långsidor) och
löparbanan anordnas banor för hopp och kast
(se nedan). En dylik mindre i. kräver ett
område av o. 2 har. Den är vanl. försedd med
smärre byggnader för omklädnad, toalett och
redskapsrum samt för duschanordningar,
servering och personal. Avhållas tävlingar å i.,
måste den inhägnas och förses med barriär
kring löparbanan. En el. flera träningsplaner
i grus el. stenmjöl samt åskådareläktare vid
bollplanens sydsida bli då även erforderliga,
varvid utrymmena under läktaren kunna
utnyttjas till omklädningsrum m.m. Användes
en dyl. i. (utan träningsplaner) som
tävlingsbana i en storstad, kräves ofta utrymme för
10,000-tals åskådare, varför större delen av
området kring löparbanan utbygges till mer el.
mindre täckta läktare. En sådan kringbyggd i.
för tävlingar benämnes stadion (se d.o.) och
användes ej som övnings- el. träningsplats. —
Förutom ett stadion erfordras i storstäderna
flera större el. mindre idrottscentra,
vilka läggas i olika stadsdelar, helst nära
de större skolorna. De böra omfatta ett
flertal bollplaner, löparbana och utrymmen i
övrigt för allmän idrott, tennisbanor och
erforderliga byggnader (ev. med i närheten
anlagda skidbackar och sportstugor). De
hunna även, som ofta är fallet i kontinentens
storstäder, förses med simbassänger, avskilt
område för damidrott samt för sol- och
luftbad, hockey- och skridskobanor,
barnlekplatser m.m. — De flesta (även mindre)
samhällen i Sverige torde numera äga åtm. en

mindre i. Idrottscentra finnas el. äro under
anläggning på olika platser inom Stockholm,
Göteborg m.fl. större städer. Ett stadion
finnes även i Stockholm; vad Sverige ännu
saknar är idrottscentra med simbassänger samt
anordningar för sol- och luftbad. — För råd
och anvisningar rörande i:s anläggning m.m.
finnes sedan 1918 en av Riksförbundet för
gymnastik och idrott tillsatt
idrottsplatskommitté.

Löparbanan å en i. bör lämpligen hava
en längd av 400 m. med en rak upploppssida
av o. 130 m. med 7,32 el. 6,io m. bredd (på
övriga sidor 6,io el. smalare). Kurvorna
läggas med någon lutning inåt, och banan
inramas på ytter- och innersidorna med en rand
med kantställda plankor el. betonggjutningar,
vars överkant ligger 3—5 cm. över banan.
Hoppbanor läggas mellan löparbanan
och bollplanen, dels invid upploppssidan, t.ex.
för längd-, stav- och trestegshopp, dels vid
sydkurvan för höjdhopp och ev. andra hopp.
Av kastbanorna kunna sådana för
kulstötning läggas innanför n. kurvan,
banor för spjut, diskus, slägga m.m. däremot
utanför kärnanläggningen, helst på flera
skilda platser. — Banorna kunna vid gynnsam
mark (grus) bestå av 12—15 cm. grov
koksslagg samt därovanpå en blandning av aska
(60%), mylla (30%), mosand (5%) och stritt
grus (5 %) till 10 å 12 cm. höjd. Vid lerhaltig
grund fordras ett underlag av sten på 12—15
cm. Ä platserna för kastningarna göres
yt-blandningen av aska och lera. — H o p p g r
o-p a r n a inramas med brädväggar och fyllas
med stritt grus, blandat med torvmull till 3
dm. djup. För längd- och trestegshopp
nedgrävas 20 cm. breda, 10 cm. tjocka och minst
120 cm. långa satsplankor på 2, resp. 9 m.
avstånd från gropen. För stavhopp infälles
framför gropen en trälåda, avsmalnande och
sluttande framåt, för spjutkastning en 7 cm. bred,
minst 3,66 m. lång bräda. O.K-gh.

Idrottsreko’rd (världs-, lands-, distrikts- o.
s.v. rekord), bästa godkända resultat i olika
idrottsgrenar. För godkännande fordras bl.a.,
att resultatet uppnåtts vid s.k. allmänna
tävlingar (alltså ej t.ex. vid klubbmatcher), att
landsförbundets (ev. internationella
förbundets) tävlingsregler tillämpats samt att
resultatet kontrollerats av godkända domare, varvid
iakttages, att vid löpning minst 3 rättgående
kronografer användas, att banans lutning ej
överstiger 1/100, att banan kontrollmätes, att
vid kast redskapen äro försedda med
landsförbundets stämpel samt att resultaten ej
uppnås i omlöpning, omhopp el. omkast. Se
närstående tab.

— 883 —

— 884 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free