IDROTTSREKORD privatpersoner fingo åt sig upplåtna smärre områden, lämpliga för den ena el. andra idrotten. Från detta ursprung har utvecklingen gått fram till storstadens ofta omfattande idrottsanläggningar. — En i. av enklaste slag består vanl. av en fotbollsplan i gräs (se Fotboll), vilken användes till olika bollspel, lekar, vissa kast m.m. Kring denna ansluter Slottsskogsvallen i Göteborg. sig ofta en löparbana, och på området mellan bollplanens kortsidor (ev. även långsidor) och löparbanan anordnas banor för hopp och kast (se nedan). En dylik mindre i. kräver ett område av o. 2 har. Den är vanl. försedd med smärre byggnader för omklädnad, toalett och redskapsrum samt för duschanordningar, servering och personal. Avhållas tävlingar å i., måste den inhägnas och förses med barriär kring löparbanan. En el. flera träningsplaner i grus el. stenmjöl samt åskådareläktare vid bollplanens sydsida bli då även erforderliga, varvid utrymmena under läktaren kunna utnyttjas till omklädningsrum m.m. Användes en dyl. i. (utan träningsplaner) som tävlingsbana i en storstad, kräves ofta utrymme för 10,000-tals åskådare, varför större delen av området kring löparbanan utbygges till mer el. mindre täckta läktare. En sådan kringbyggd i. för tävlingar benämnes stadion (se d.o.) och användes ej som övnings- el. träningsplats. — Förutom ett stadion erfordras i storstäderna flera större el. mindre idrottscentra, vilka läggas i olika stadsdelar, helst nära de större skolorna. De böra omfatta ett flertal bollplaner, löparbana och utrymmen i övrigt för allmän idrott, tennisbanor och erforderliga byggnader (ev. med i närheten anlagda skidbackar och sportstugor). De hunna även, som ofta är fallet i kontinentens storstäder, förses med simbassänger, avskilt område för damidrott samt för sol- och luftbad, hockey- och skridskobanor, barnlekplatser m.m. — De flesta (även mindre) samhällen i Sverige torde numera äga åtm. en mindre i. Idrottscentra finnas el. äro under anläggning på olika platser inom Stockholm, Göteborg m.fl. större städer. Ett stadion finnes även i Stockholm; vad Sverige ännu saknar är idrottscentra med simbassänger samt anordningar för sol- och luftbad. — För råd och anvisningar rörande i:s anläggning m.m. finnes sedan 1918 en av Riksförbundet för gymnastik och idrott tillsatt idrottsplatskommitté. Löparbanan å en i. bör lämpligen hava en längd av 400 m. med en rak upploppssida av o. 130 m. med 7,32 el. 6,io m. bredd (på övriga sidor 6,io el. smalare). Kurvorna läggas med någon lutning inåt, och banan inramas på ytter- och innersidorna med en rand med kantställda plankor el. betonggjutningar, vars överkant ligger 3—5 cm. över banan. Hoppbanor läggas mellan löparbanan och bollplanen, dels invid upploppssidan, t.ex. för längd-, stav- och trestegshopp, dels vid sydkurvan för höjdhopp och ev. andra hopp. Av kastbanorna kunna sådana för kulstötning läggas innanför n. kurvan, banor för spjut, diskus, slägga m.m. däremot utanför kärnanläggningen, helst på flera skilda platser. — Banorna kunna vid gynnsam mark (grus) bestå av 12—15 cm. grov koksslagg samt därovanpå en blandning av aska (60%), mylla (30%), mosand (5%) och stritt grus (5 %) till 10 å 12 cm. höjd. Vid lerhaltig grund fordras ett underlag av sten på 12—15 cm. Ä platserna för kastningarna göres yt-blandningen av aska och lera. — H o p p g r o-p a r n a inramas med brädväggar och fyllas med stritt grus, blandat med torvmull till 3 dm. djup. För längd- och trestegshopp nedgrävas 20 cm. breda, 10 cm. tjocka och minst 120 cm. långa satsplankor på 2, resp. 9 m. avstånd från gropen. För stavhopp infälles framför gropen en trälåda, avsmalnande och sluttande framåt, för spjutkastning en 7 cm. bred, minst 3,66 m. lång bräda. O.K-gh. Idrottsreko'rd (världs-, lands-, distrikts- o. s.v. rekord), bästa godkända resultat i olika idrottsgrenar. För godkännande fordras bl.a., att resultatet uppnåtts vid s.k. allmänna tävlingar (alltså ej t.ex. vid klubbmatcher), att landsförbundets (ev. internationella förbundets) tävlingsregler tillämpats samt att resultatet kontrollerats av godkända domare, varvid iakttages, att vid löpning minst 3 rättgående kronografer användas, att banans lutning ej överstiger 1/100, att banan kontrollmätes, att vid kast redskapen äro försedda med landsförbundets stämpel samt att resultaten ej uppnås i omlöpning, omhopp el. omkast. Se närstående tab. — 883 — — 884 —