Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ileus - Ilex - Ilford - Ilg, Albert - Ilgods - Ilheos, São Jorge dos - Ili - Iliaden - Ilian - Ilidže - Iliniza - Ilion, Ilios, Ilium - Ilion (New York) - Ilissos - Ilium - Ilja Muromets - Iljitj - Il-kan, Ilkaner - Ilkeston - Il-khan - Ilkhaner - Ilkka - Ill (floder) - Ill. - Ille-et-Vilaine - Ille faciet - Illegal - Illegitim - Iller (mårddjur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILEX
anleda, att läkare genast tillkallas; därpå
hänger ofta den sjukes liv. — Paralytisk i.,
tarmförlamning, uppträder vid
bukhinnein-flammation (se d.o.). Tarmarna stå då starkt
utspända och sakna de normala tarmrörelserna.
Får man ej i gång tarmen, dör den sjuke. P.M.S.
Ilex, växtsläkte, se Aquifoliaceæ.
Ilford [iTfad], stad i grevskapet Essex,
England, n.ö. förstad till London; 131,046 inv.
(1931). Tillverkning av fotografiska artiklar. S.
Ilg [ilk], Albert, österrikisk
konsthistoriker (1847—96), har bl.a. utg. ”Zeitstimmen
über Kunst und Künstler der Vergangenheit”
(1881) och ”Die Fischer von Erlach” (1895)
samt övers. Cenninis ”Trattato della pittura”
o.a. äldre konstteoretiska verk. G.S.
Ilgods, gods, avsett att särsk. snabbt
befordras. Jfr Fraktgods och Järnvägstaxa.
Ilheos [ilä’oj], Säo Jorge dos L, stad i
staten Bahia, Brasilien, vid kusten på ung.
15°s.br.; som municipium 63,012 inv. (1920).
Biskopssäte. Export av kakao. S.
Ili, flod i Centralasien, uppstår ur de båda
källfloderna Tekes och Kunges på n.
sluttningen av Tien-shan, genomflyter landskapet
I. och mynnar med ett 13,000 kvkm. stort delta
i Balkasjsjön; 1,500 km. lång. [S.j
Ilia’den, se H o m e r o s.
1’lian, S:t, församling i Västerås (se d.o.).
riidze, kurort i Jugoslavien, 9 km. v.s.v. om
Sarajevo, är känd för sina svavelkällor,
använda sedan romartiden. T.H-n.
Iliniza, vulkan i Ecuador (se d.o., sp. 1138,
och kartan).
1’lion, Ili os (grek.), Ilium (lat.), hos
antika förf, namn på det homeriska Troja (se
d.o. och H i s s a r 1 i k).
Ilion [i’ljan], industrisamhälle i staten New
York, U.S.A., vid Eriekanalen, ö.s.ö. om Utica;
9,890 inv. (1930). Säte för Remingtons
fabriker (vapen, skrivmaskiner m.m.). J.C
HFssos, biflod till Kefissos, s.v. om Aten,
riium, se Ilion.
Ilja’ Mu’romets, populär hjälte i de ryska
bylinorna (se d.o.), av folkfantasien utrustad
med de mest förträffliga fysiska och andliga
egenskaper. M.H-v.
Hjitj [-ji’é], namn för Lenin (se denne),
använt av de rättrogna bolsjevikerna. I. är ett
s.k. fadersnamn, bildat av faderns förnamn
Ilja. M.H-v.
Il-kan, Ilkaner, se 11-k han, resp. 11 k h
a-ner.
Ilkeston [iTkistan], stad i Derbyshire,
England, n.ö. om Derby; 32,809 inv. (1931).
Textil-och lervaruindustri. I närheten kolgruvor och
järnverk. S
Il-khan [-Zän], ”folkkejsare”, turkisk titel,
antagen 530 e.Kr. i formen il-khagan av den
turkiske hövdingen Tumen ss. härskare över ett
stort centralasiatiskt rike, sedermera titel för
härskarna av Hulagu khans dynasti i Persien,
ilkhanerna. G.Jg.
Ilkha’ner, beteckning för den av Hulagu (se
denne) grundade mongoliska dynastien i
Persien. I:s rike omfattade urspr. hela det av
mongolerna erövrade området v. om
Amu-darja och Indus men undergick småningom
betydande inskränkningar i sitt område. I. måste
under hela sin tillvaro föra en resultatlös kamp
mot de egyptiska mamlukerna (se d.o.); över
huvud betecknar denna avslutningen av den
mongoliska expansionen v. ut. Bland I. märkas
utom Hulagu (d. 1265), Abaka (1265—82),
Arghun (1284—91), Gaichatu (1291—95), den
kraftfulle Ghazan (1295—1304), vars regering
bildar epok i mongolernas historia därigenom
att han omvandlade riket till en fullt
muhammedansk stat, öljäitü (1304—16), Abu Said
(1316—35), med vilken huvudlinjen
utslocknade; sidolinjer fortforo att regera till 1354, dock
utan allmänt erkännande. C.F.
Ilkka, finsk tidn., se Finland, sp. 499.
Ill. 1) H.-biflod till Rhen i Vorarlberg,
Österrike; 72 km. lång. — 2) V.-biflod till Rhen ’
Alsace, Frankrike; upprinner på n. sluttningen
av Jura, flyter parallellt med Rhen och
mynnar nedanför Strasbourg; 208 km. lång, farbar
98 km. Vid Strasbourg utgå från I.
Rhen-Rhöne- och Rhen-Marnekanalerna. [S.]
Ill., förk. för Illinois.
Ille-et-Vilaine [i’1-e-vilä’n], dep. i v.
Frankrike; 6,992 kvkm.; 561,688 inv. (1926; 80 pr
kvkm.). I. upptager n.ö. delen av Bretagne.
De största höjderna ligga i v. och n.ö. nära
dep:s gräns. I. har fått sitt namn efter de
viktigaste floderna, Vilaine och dennas biflod Ille.
Åkerbruket är den viktigaste näringsgrenen;
% av arealen är odlad. Mest odlas vete och
bovete, dessutom potatis och havre. Stor
fruktodling. Boskapsskötseln är betydande.
Huvudstad: Rennes. O.P.
Ille fa’ciet (lat.), ”han skall göra (det)”,
yttrande tillskrivet Karl IX om hans son
Gustav (II) Adolf, antydande, att denne skulle
komma att slutföra det arbete fadern icke
mäktat el. hunnit fullfölja. W.N.
Illega’1 (se In- och Legal), olaglig,
lagstri-dig; ej av lagen bekräftad. — Subst.:
Illegali t e t.
Illegiti’m (se In- och Legitim), olaglig,
orättmätig, utomäktenskaplig, ”till vänster”.
Iller, Puto’rius puto’rius, tillhör fam.
mård-djur bland rovdjuren och liknar vesslorna men
är större och grövre (längd c:a 6 dm.). Pälsen
— 911 —
— 912 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
