Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iller (mårddjur) - Iller (flod) - Illicium - Illimani - Illinium, Il - Illinois (Ill.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLINOIS
Iller. Efter Cornish.
består av svartbruna stickelhår, mellan vilka
den gulvita bottenullen lyser fram. Undersidan,
fotterna och svansen äro svarta. I. är utbredd
över hela Europa och finnes i Sverige i
landets sydligaste delar. Den håller helst till vid
vattendrag och är i rörelse om natten. Födan
utgöres av grodor och möss men även av fågel,
och härigenom förorsakar den ofta skada.
Närstående arter äro flod-i. och fretten (se d.o.).
H.B-n.
Iller, flod i s.ö. Bayern, h.-biflod till Donau;
upprinner i Allgaualperna, bildar i sitt nedre
lopp gräns mellan Bayern och Württemberg;
165 km. lång; 2,170 kvkm. nederbördsområde. S.
IllFcium, se Anis, sp. 1133.
Illimani [ilima’ni], berg i Bolivia (se d.o.,
sp. 468 och kartan).
Illi’nium, II, kem., grundämne tillhörande de
sällsynta jordarterna, ordnings-n:r 61. I.
påvisades röntgenspektrografiskt 1924—26 nästan
samtidigt i Illinois av Harris, Yntema och
Hop-kins samt i Florens av Rolla och Fernandes i
neodym- och samariumpreparat. Lj.
Illinois [ilinai’(z)], förk. Ill., stat i mellersta
Förenta staterna (se kartan vid d.o.), mellan
Lake Michigan och Wabash river i ö. och
Mississippi i v.; 146,756 kvkm., därav 145,145
land; 7,630,654 inv. (1930; 53 inv. pr kvkm.). I.
är ett slättland. Berggrunden består av i allm.
flackt liggande paleozoiska lager, täckta av
huvudsaki. glaciala bildningar. Hela I. har
varit nedisat utom nordvästligaste hörnet, som
tillhör den s.k. Driftless area (jfr
Wisconsin), området mellan Mississippi och Illinois
rivers nedersta lopp samt den allra sydligaste
delen av staten. Den i ö.-v. riktning gående
Ozark ridge (högsta punkt 325 m.ö.h.), en ö.
utlöpare av Ozark mountains (el. -platån),
bildade inlandsisens sydgräns. De icke-nedisade
områdena uppvisa en betydligt mera kuperad
terräng än de nedisade. Hela L, utom en liten
del närmast Lake Michigan, tillhör Mississippis
dräneringsområde. I. har ett kontinentalt
klimat (mera utpräglat i n. än i s.) med varma
somrar och kalla vintrar. C:a 50—65% av
nederbörden (i n.ö. 850, i s. något över 1,000
mm.) faller under vegetationsperioden (april—
sept.). Medeltemp. är i Rockford för jan —6,i3,
för juli 23,3°, i Chicago —4,6° och 22,4°,i Cairo
1,6° och 25,9°. Nederbördsmängden är i
medeltal i Rockford 860, i Chicago 830, i Cairo c:a
1,000 mm. Urspr. var sydligaste och
sydvästligaste I. lövskogsbeväxt med ek och hickory
som dominerande trädslag, centrala och n.
delarna voro däremot prärier, dock funnos inom
dessa utmed vattendragen mer el. mindre breda
lövskogsbälten. De skogbeväxta områdena
längs Wabash, Ohio, Mississippi och Illinois
river voro de trakter, som tidigast befolkades
i L, först senare togos prärierna i besittning
(jfr Förenta staterna, sp. 791 ff.). 1800
hade I. endast 2,458 inv. (förutom indianerna),
1850 851,470, 1900 4,821,550. — Befolkningen
utgjordes 1930 av 7,266,361 vita, 328,972 (4,3 %)
negrer, 28,906 mexikanare, 3,192 kineser, 564
japaner, 469 indianer. Den utlandsfödda vita
befolkningen uppgick till 1,218,158 (16% av
hela befolkningen), av vilka 190,605 (15,6%)
voro födda i Tyskland, 173,007 (14,2%) i
Polen, 111,016 (9,i%) i Sverige, 110,449 (9,i %) i
Italien, 87,026 (7,i %) i Ryssland, 76,420 i
Tjeckoslovakien, 67,262 på Irland, 50,685 i
England, 43,589 i Canada, 33,336 i Österrike, 24,839
i Skottland. 1927 funnos i I. 345,980 judar. I.
är f.n. den stat i U.S.A., som har det största
antalet svensk-amerikaner. De äro huvudsaki.
bosatta i trakterna omkr. Chicago, Rockford
och Rock island (jfr Förenta staterna,
sp. 791 ff.). 1930 bodde 73,9% av befolkningen
i stad. Huvudstad är Springfield (71,864 inv.).
Största stad är Chicago (3,376,438 inv.), som
jämte förstäder torde ha något mer än hälften
av I:s hela befolkning. De övriga städerna äro
relativt små, endast Peoria har över 100,000
inv. (104,969). De katolska församlingarna ha
det största antalet medl. (1,352,719 1926),
därnäst komma de mosaiska (339,730),
metodist-(333,280), kongregationalist-, baptist- och
presbyterianska församlingarna. På gr. av det
starka inslaget av syd- och östeuropéer samt
negrer var 2,4% av befolkningen (över 10 år) 1930
analfabeter. I. har 6 univ., 3 större med 14—
15,000 studenter, näml. University of I.
(stats-univ., i Urbana), University of Chicago,
Northwestern university (i Evanston och Chicago),
samt 3 mindre: I. Wesleyan university (i
Bloo-mington, liksom North-Western university till-
— 913 —
— 914 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
