ILLINOIS Iller. Efter Cornish. består av svartbruna stickelhår, mellan vilka den gulvita bottenullen lyser fram. Undersidan, fotterna och svansen äro svarta. I. är utbredd över hela Europa och finnes i Sverige i landets sydligaste delar. Den håller helst till vid vattendrag och är i rörelse om natten. Födan utgöres av grodor och möss men även av fågel, och härigenom förorsakar den ofta skada. Närstående arter äro flod-i. och fretten (se d.o.). H.B-n. Iller, flod i s.ö. Bayern, h.-biflod till Donau; upprinner i Allgaualperna, bildar i sitt nedre lopp gräns mellan Bayern och Württemberg; 165 km. lång; 2,170 kvkm. nederbördsområde. S. IllFcium, se Anis, sp. 1133. Illimani [ilima'ni], berg i Bolivia (se d.o., sp. 468 och kartan). Illi'nium, II, kem., grundämne tillhörande de sällsynta jordarterna, ordnings-n:r 61. I. påvisades röntgenspektrografiskt 1924—26 nästan samtidigt i Illinois av Harris, Yntema och Hop-kins samt i Florens av Rolla och Fernandes i neodym- och samariumpreparat. Lj. Illinois [ilinai'(z)], förk. Ill., stat i mellersta Förenta staterna (se kartan vid d.o.), mellan Lake Michigan och Wabash river i ö. och Mississippi i v.; 146,756 kvkm., därav 145,145 land; 7,630,654 inv. (1930; 53 inv. pr kvkm.). I. är ett slättland. Berggrunden består av i allm. flackt liggande paleozoiska lager, täckta av huvudsaki. glaciala bildningar. Hela I. har varit nedisat utom nordvästligaste hörnet, som tillhör den s.k. Driftless area (jfr Wisconsin), området mellan Mississippi och Illinois rivers nedersta lopp samt den allra sydligaste delen av staten. Den i ö.-v. riktning gående Ozark ridge (högsta punkt 325 m.ö.h.), en ö. utlöpare av Ozark mountains (el. -platån), bildade inlandsisens sydgräns. De icke-nedisade områdena uppvisa en betydligt mera kuperad terräng än de nedisade. Hela L, utom en liten del närmast Lake Michigan, tillhör Mississippis dräneringsområde. I. har ett kontinentalt klimat (mera utpräglat i n. än i s.) med varma somrar och kalla vintrar. C:a 50—65% av nederbörden (i n.ö. 850, i s. något över 1,000 mm.) faller under vegetationsperioden (april— sept.). Medeltemp. är i Rockford för jan —6,i3, för juli 23,3°, i Chicago —4,6° och 22,4°,i Cairo 1,6° och 25,9°. Nederbördsmängden är i medeltal i Rockford 860, i Chicago 830, i Cairo c:a 1,000 mm. Urspr. var sydligaste och sydvästligaste I. lövskogsbeväxt med ek och hickory som dominerande trädslag, centrala och n. delarna voro däremot prärier, dock funnos inom dessa utmed vattendragen mer el. mindre breda lövskogsbälten. De skogbeväxta områdena längs Wabash, Ohio, Mississippi och Illinois river voro de trakter, som tidigast befolkades i L, först senare togos prärierna i besittning (jfr Förenta staterna, sp. 791 ff.). 1800 hade I. endast 2,458 inv. (förutom indianerna), 1850 851,470, 1900 4,821,550. — Befolkningen utgjordes 1930 av 7,266,361 vita, 328,972 (4,3 %) negrer, 28,906 mexikanare, 3,192 kineser, 564 japaner, 469 indianer. Den utlandsfödda vita befolkningen uppgick till 1,218,158 (16% av hela befolkningen), av vilka 190,605 (15,6%) voro födda i Tyskland, 173,007 (14,2%) i Polen, 111,016 (9,i%) i Sverige, 110,449 (9,i %) i Italien, 87,026 (7,i %) i Ryssland, 76,420 i Tjeckoslovakien, 67,262 på Irland, 50,685 i England, 43,589 i Canada, 33,336 i Österrike, 24,839 i Skottland. 1927 funnos i I. 345,980 judar. I. är f.n. den stat i U.S.A., som har det största antalet svensk-amerikaner. De äro huvudsaki. bosatta i trakterna omkr. Chicago, Rockford och Rock island (jfr Förenta staterna, sp. 791 ff.). 1930 bodde 73,9% av befolkningen i stad. Huvudstad är Springfield (71,864 inv.). Största stad är Chicago (3,376,438 inv.), som jämte förstäder torde ha något mer än hälften av I:s hela befolkning. De övriga städerna äro relativt små, endast Peoria har över 100,000 inv. (104,969). De katolska församlingarna ha det största antalet medl. (1,352,719 1926), därnäst komma de mosaiska (339,730), metodist-(333,280), kongregationalist-, baptist- och presbyterianska församlingarna. På gr. av det starka inslaget av syd- och östeuropéer samt negrer var 2,4% av befolkningen (över 10 år) 1930 analfabeter. I. har 6 univ., 3 större med 14— 15,000 studenter, näml. University of I. (stats-univ., i Urbana), University of Chicago, Northwestern university (i Evanston och Chicago), samt 3 mindre: I. Wesleyan university (i Bloo-mington, liksom North-Western university till- — 913 — — 914 —